The purpose of this study was to examine special needs teachers´ knowledge about visual scaffolding and their opportunities for supporting teachers in creating an accessible learning environment. Special needs teachers were given questions formulated and connected to how they experience their own professional qualifications when they support other teachers in using visual scaffolding, in what way they think visual scaffolding can be used in order to create an accessible learning enviroment and what sort of visual scaffolding they find recommendable in different learning environments and school subjects. Semi-structured interviews were conducted with ten special needs teachers in Swedish compulsory school. The recorded interviews were transcribed and analysed in relation to the research questions. The results showed that special needs teachers recommend that visual scaffolding ought to be used in order to make learning environments accessible by visualizing what pupils are asked to do, how they are supposed to perfom different tasks as well as making words and expressions clear. Using pictures was pointed out as the best support, followed by using symbols, drawings and tangible concrete materials. Further education in visual scaffolding, time for collegial learning, discussions and competent guidance also emerged as critical factors for special needs teachers in their support and guidance to class tecahers.

Språklig sårbarhet uppstår i situationer där omgivningens krav och förväntningar inte överensstämmer med de språkliga förutsättningar som finns hos en individ. Flerspråkiga barn med bristande exponering på sina språk riskerar att hamna i språklig sårbarhet och saknar ofta basordförråd på svenska, vilket påverkar senare läs- och skrivinlärning. För att hjälpa dessa barn att utveckla ordförrådet krävs direkta interventionsmetoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om en ordförrådsintervention som utgår från metoderna Interaktiv bokläsning och Ordskattsamling har en effekt på utvecklingen av basordförrådet på svenska hos flerspråkiga barn i språklig sårbarhet. Studien syftade även till att utvärdera om barnen har tillägnat sig ordinlärningsstrategier efter interventionen. Studien inkluderade 26 deltagare, varav 18 slutförde studien. Deltagarna fördelades till en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Samtliga barns ordförråd undersöktes före och efter interventionsperioden genom tre olika test: Semantiskt ordflöde med kategorin djur, deltestet Likheter 1 ur CELF-4 samt ett ordskattningstest. Resultatet visade att barnen som tog del av interventionen tillägnade sig fler nya ord och strategier för ordinlärning jämfört med kontrollgruppen. Resultaten visade ingen förbättring gällande ordmobilisering eller förmåga att kunna se samband mellan ord inom samma semantiska kategori, mätt med standardiserade test. Sammanfattningsvis visar resultaten i föreliggande studie att Interaktiv bokläsning och Ordskattsamling i kombination med fördel kan användas för att stötta ordförrådsutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet.