<p>The profit a company makes is dependant of its employees which means that their competence is important for the company to perform well. The middle manager has a central position in the organization and is expected to take on different roles. This probably puts a lot of demands on the middle managers and their competence. We want to contribute with a comprehension of how learning, competence and needs for competence can look at a middle management level. Furthermore we also want to find out what kind of strategy for competence development the middle managers want the company to use so their competence development can be facilitated. We used a qualitative method and got our result from nine different interviews. All the interviews were made at middle management level. Our study has showed that the organizational culture is offering the middle managers great opportunities for informal learning. The company also offers possibilities for formal learning, but a lack of clear strategy when it comes to this seems to be in the way of the competence development for the middle managers. These wishes for strategies could be obliged with, for example mentorship or creating a manual for the managers. The competencies that are demanded by the middle managers’ positions are for example social competence, competence in communication, leadership competence and the ability to build networks. We have found that there is a need for further competence development within these aspects of competencies.</p> / <p>Ett företags goda resultat är avhängt dess anställda och deras kompetens är en viktig del för att företaget skall kunna prestera väl. Mellanchefen utgör en central roll i organisationen och förväntas i sin tjänst att fylla flera olika roller. Detta torde ställa stora krav på mellanchefer och deras kompetens. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur mellanchefer ser på sin kompetens. Vi vill bidra med en förståelse för hur lärande, kompetens och kompetensbehov kan se ut på mellanchefsnivå. Dessutom vill vi med denna uppsats ta reda på vad respondenterna anser att företaget skall ha för strategi för att främja deras kompetensutveckling. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har fått fram vårt resultat med hjälp av nio intervjuer. Alla intervjuer har genomförts på mellanchefsnivå. Vi har genom vår studie kommit fram till att organisationskulturen som mellancheferna befinner sig i erbjuder dem stora möjligheter till informellt lärande. Företaget erbjuder också ett formellt lärande, men avsaknaden av tydlig strategi när det kommer till denna anser vi försvåra kompetensutvecklingen för mellancheferna. Önskemål om strategier för kompetensutveckling skulle kunna tillgodoses genom exempelvis mentorskap eller en chefshandbok. Den kompetens som krävs av mellancheferna är exempelvis social kompetens, retorisk kompetens, ledarskapskompetens och förmågan att bygga nätverk. Inom dessa områden har det visat sig att det finns ett behov av fortsatt utveckling.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyexaminerade bibliotekarier och journalister upplever sin kompetens i yrkespraktiken i förhållande till utbildningsinnehållet. Utifrån analys och kodning har teman som pedagogik och teknik urskilts som kompetensbehov bland bibliotekarier och journalister i deras yrkespraktik. Bland annat upplever bibliotekarier och journalister att de vill ha mer praktiska inslag i utbildningsinnehållet och tona ner det akademiska. Före detta studenter inom biblioteks- och informationsvetenskap vill ha mer pedagogisk kunskap och lära sig mer om bemötande samt att mer fokus på litteraturkunskap hade varit nyttigt i yrkeslivet. Före detta studenter inom journalistik önskar mer kunskap inom webbjournalistik som sociala medier, men också en större grund inom rättsjournalistik, samt bättre förståelse om branschen och vilka förutsättningar och arbetsformer som existerar.

The profit a company makes is dependant of its employees which means that their competence is important for the company to perform well. The middle manager has a central position in the organization and is expected to take on different roles. This probably puts a lot of demands on the middle managers and their competence. We want to contribute with a comprehension of how learning, competence and needs for competence can look at a middle management level. Furthermore we also want to find out what kind of strategy for competence development the middle managers want the company to use so their competence development can be facilitated. We used a qualitative method and got our result from nine different interviews. All the interviews were made at middle management level. Our study has showed that the organizational culture is offering the middle managers great opportunities for informal learning. The company also offers possibilities for formal learning, but a lack of clear strategy when it comes to this seems to be in the way of the competence development for the middle managers. These wishes for strategies could be obliged with, for example mentorship or creating a manual for the managers. The competencies that are demanded by the middle managers’ positions are for example social competence, competence in communication, leadership competence and the ability to build networks. We have found that there is a need for further competence development within these aspects of competencies. / Ett företags goda resultat är avhängt dess anställda och deras kompetens är en viktig del för att företaget skall kunna prestera väl. Mellanchefen utgör en central roll i organisationen och förväntas i sin tjänst att fylla flera olika roller. Detta torde ställa stora krav på mellanchefer och deras kompetens. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur mellanchefer ser på sin kompetens. Vi vill bidra med en förståelse för hur lärande, kompetens och kompetensbehov kan se ut på mellanchefsnivå. Dessutom vill vi med denna uppsats ta reda på vad respondenterna anser att företaget skall ha för strategi för att främja deras kompetensutveckling. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har fått fram vårt resultat med hjälp av nio intervjuer. Alla intervjuer har genomförts på mellanchefsnivå. Vi har genom vår studie kommit fram till att organisationskulturen som mellancheferna befinner sig i erbjuder dem stora möjligheter till informellt lärande. Företaget erbjuder också ett formellt lärande, men avsaknaden av tydlig strategi när det kommer till denna anser vi försvåra kompetensutvecklingen för mellancheferna. Önskemål om strategier för kompetensutveckling skulle kunna tillgodoses genom exempelvis mentorskap eller en chefshandbok. Den kompetens som krävs av mellancheferna är exempelvis social kompetens, retorisk kompetens, ledarskapskompetens och förmågan att bygga nätverk. Inom dessa områden har det visat sig att det finns ett behov av fortsatt utveckling.

Digitaliseringen betraktas som en transformerande kraft i samhället med en betydande inverkan på revisionsbranschen. Revisionsarbetet utvecklas alltmer till att ske digitalt. Tidigare forskning har framhållit att revisorernas kompetensbehov har förändrats på grund av den tekniska utvecklingen. Revisionen har fungerat som en kontrollerande insats som säkerställer att den finansiella informationen är tillförlitlig. Syftet med studien är att öka förståelsen på hur digitaliseringen har förändrat revisorns arbetssätt. För att besvara syftet har studien använt en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer utfördes, från både mindre och större revisionsbyråer. Den teoretiska referensramen och empirin följer en struktur av revisionsprocess, digitalisering och kompetensbehov. Resultaten visar att digitaliseringen har haft en positiv inverkan på branschen och att effektivitet är en av dess främsta fördelar. Respondenterna upplever att digitaliseringen har förbättrat revisionsprocessen då arbetsutförandet har effektiviserats genom den ökade användningen av digitala verktyg. Vidare visar studien att det finns positiva konsekvenser av digitaliseringen inom revision. I enlighet med detta hävdar revisorerna i denna studie att digitala verktyg enbart bör betraktas som hjälpmedel vid revision. Respondenterna efterfrågar även att International Standards on Auditing, ISA, uppdateras för att bättre anpassas till den digitala utvecklingen, utan att hämma företagets förmåga att implementera nya tekniker. Slutsatsen av studien visar på möjligheter till att en ökad användning av digitalisering i revisionsprocessen kan leda till förbättrad revisionskvalité. / The process of digital transformations is regarded as game-changing power in the community, affecting the audit sector considerably. Digitalization is rapidly transforming the nature of audit work. Prior studies have emphasized that technological advancements have altered the competencies required of auditors. The primary function of the audit is to guarantee the credibility of financial data. The audit sector is one among others that is continually evolving in response to digitalization. The aim of the study is to enhance the comprehension of how the process of digitalization has transformed the approach of auditors towards their work. To achieve this aim, a qualitative method was used, in which eight certified auditors were interviewed through semi-structured means, from both smaller and larger audit organizations. The theoretical framework and empirical data follow a structure of audit process, digitalization, and competence needs. The analysis is grounded on the participants’ responses and relevant theory. The results indicate that the digitalization has yielded favorable outcomes for the industry, with enhanced efficiency being a significant benefit, and the respondents opine that the audit process has been enhanced by the adoption of digital technologies, leading to a more streamlined work execution.  Nonetheless, the study indicates that digitalization in auditing has both advantageous and disadvantageous outcomes. The auditors opine that drawbacks of digitalization can be remedied by implementing conventional audit techniques. Therefore, the auditors participating in this study contend that digital instruments must only be deemed as auxiliary aids to auditing. The participants additionally urge for the modernization of International Standards on Auditing, ISA, to effectively accommodate digital advancements, while not hampering the organization's capacity to implement new technologies. The conclusion of the study reveals that a higher utilization of digitalization during the audit process, can lead to improved audit quality.

Redovisningskonsultens framtid har, med tanke på digitaliseringen inom yrket, under de senaste åren debatterats både av organisationer och yrkesverksamma inom redovisningsbranschen. Tidigare forskningsstudier uppmärksammar digitala fenomen såsom big data, molntjänster, blockchain, artificiell intelligens, maskininlärning, data mining samt robotic process automation och utforskar hur dessa påverkar redovisningskonsulten. Något som oss veterligen inte är beforskat är vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder för att hantera dessa digitala fenomen. Denna studie syftar till att, utifrån ovanstående digitala fenomen, undersöka vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder i sin yrkesroll samt hur denna användning påverkar arbetssättet och kompetensbehovet. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex olika redovisningskonsulter, som är fördelade på fyra olika revisions- och redovisningsbyråer. Resultatet av denna studie indikerar på att redovisningskonsulter använder sig av ett flertal olika digitala verktyg i sitt arbete för att hantera många av de ovanstående digitala fenomenen, men även potentiella kopplingar hur digitala fenomen kan hanteras uppmärksammas. Studien bidrar med en mer positiv inställning till hur arbetssättet förändras samt att det inte alls krävs lika stor kompetensutveckling som tidigare studier visat. / Due to the digitalization within the profession, the future of accounting consultants has been discussed from both organizations and professionals within the branch of accounting the last couple of years. Previous research studies illuminate digital phenomena such as big data, cloud, blockchain, artificial intelligence, machine learning, data mining and robotic process automation and investigate how they affect the accountant. We do not know any previous research studies about which digital tools that can be used by the accounting consultant to deal with the digital phenomena. This study aims to, based on the digital phenomena mentioned above, investigate which digital tools that accounting consultants use in their profession and how it affects their ways of working and competence needs. The study has a qualitative approach and is accomplished through semi-structured interviews with six accounting consultants, from four different auditing and accounting firms. The findings of the study indicate that accounting consultants use several various digital tools in their work to manage many of the digital phenomena mentioned above, but it also pays attention to potential connections of how digital phenomena could be managed. The study contributes a more positive attitude to how the ways of working changes and that the required competence development is not as big as previous research studies have shown.

De senaste åren har fenomenet molnbaserade affärssystem vuxit sig allt större eftersom de innefattar fördelar som mindre investeringar, högre tillförlitlighet och ökad flexibilitet jämfört med ett traditionellt on-premise system. Tidigare studier har undersökt vilka affärssystemkompetenser en ledning behöver i ett on-premise men lite är känt om vilka affärssystemkompetenser som en ledning behöver i ett molnbaserat affärssystem. Detta kompetensbehov beskrivs som kunskaper om systemet där en ledning bland annat ska besitta kännedom om såväl systemets olika anpassningsalternativ och integrationer som kunskap för att genomföra en systemuppdatering. Ett molnbaserat affärssystem skiljer sig ifrån ett on-premise vad gäller till exempel IT-infrastruktur. Studien utvidgar tidigare förståelse för en lednings kompetensbehov i ett molnbaserat affärssystem jämfört med ett on-premise system. Studiens forskningsfråga har besvarats genom en kvalitativ studie och med en tematisk analys. Resultatet av studien visar på ett nytt kompetensbehov hos en ledning inom datasäkerhet, avtal och affärsstrategier men resultatet visar även på ett förlegat kompetensbehov kring integrationer, anpassningar, rapportering och uppdatering. Nyckelord: affärssystem, molnbaserat affärssystem, ledning, kompetensbehov, kompetensförändring / In recent years, the phenomenon of cloud-based enterprise systems has grown larger as they include benefits such as lower investment, higher reliability and increased flexibility compared to a traditional on-premise system. Previous studies have examined what ERP system competencies a management needs in an on-premise, but little is known about the ERP system skills that a management needs in a cloud-based ERP system. This competence is described as knowledge of the system, where the management must, among other things, have knowledge of both the system's different customization options, integrations, but also knowledge to carry out a system update. A cloud-based ERP system differs from an on-premise in terms of, for example, IT infrastructure. This study extends previous understanding of management's ERP system competence in a cloud-based system compared to an on-premise system. The research question has been answered through a qualitative study and with a thematic analysis. The result of the study was that management acquires new competencies in data security, agreements and business strategies, but comes to the understanding of an older, outdated, competence regarding integrations, customization, reporting and updates.

Purpose: Environmental impact by humans has increased significantly, with the construction industry accounting for 40% of the world's energy consumption. In order to counteract this, the world's demands on sustainable buildings have increased. There are a number of environmental certification systems to help, where Miljöbyggnad is the most common in Sweden. The possibilities for influencing a project are greatest in the early stages, which also applies for environmental work. Therefore, the objective of this study is to investigate how a project classified according to the Miljöbyggnad Silver affects the bidding process for a construction project, in comparison with a similar project without environmental certification requirements. Method: A literature study which aims to form a theoretical framework, a document analysis of a reference project based on provided documents and semistructured interviews with calculation engineers at Serneke Bygg AB in Gothenburg. Findings: The results of the document analysis and interviews contradict each other to some extent. The document analysis shows several aspects that can be influenced by the calculators' work, while the respondents mention only a few differences between a project with or without certification according to Miljöbyggnad Silver. Respondents consider themselves lacking knowledge about environmental construction, while at the same time they are uncertain of how much that is needed. The document analysis, on the other hand, indicates that additional knowledge is required to ensure that the above mentioned aspects are taken into account in the calculation phase in order to ensure that the bid meets the requirements for Miljöbyggnad Silver. Implications: In order to ensure that the environmental building requirements are met in the tender phase, the recommendation is that the calculators, or one employee, will acquire knowledge about Miljöbyggnad. However it depends on the company's ambition regarding the accuracy of the tender if this will be implemented. Their attitude will have significance to how the work process and time aspect will be affected with the increased requirements of knowledge. Limitations: Only one type of environmental certification and one individual project have been selected. The study's goals are considered to be met, but the results and conclusions could have been further strengthened if more projects were studied and interviews had been conducted with the head of the department. / Syfte: Människans miljöpåverkan har ökat markant och bygg- och konstruktionsbranschen står för 40 % av världens energikonsumtion. För att motverka detta har omvärlden ökat kraven på hållbara byggnationer och det finns ett flertal miljöcertifieringssystem som hjälp, där Miljöbyggnad är det vanligast förekommande i Sverige. Möjligheterna att påverka ett projekt är störst i tidiga skeden, vilket även gäller miljöarbetet. Därför är målet med studien att undersöka hur ett projekt klassat enligt Miljöbyggnad Silver påverkar en byggentreprenads kalkylarbete, i jämförelse med ett likadant projekt utan miljöcertifieringskrav. Metod: Litteraturstudie för att bygga ett teoretiskt ramverk, dokumentanalys av ett referensprojekt utifrån tillhandahållna handlingar och semistrukturerade intervjuer med kalkylingenjörer på Serneke Bygg AB i Göteborg. Resultat: Resultatet från dokumentanalysen och intervjuerna motsäger varandra till viss del. Dokumentanalysen visar på flera aspekter som kan påverkas av kalkylingenjörernas arbete, medan respondenterna endast nämner ett fåtal skillnader mellan ett projekt med respektive utan certifiering enligt Miljöbyggnad Silver. Respondenterna anser sig sakna kunskap om Miljöbyggnad, samtidigt är de osäkra på om och vad som behövs. Dokumentanalysen indikerar däremot att ytterligare kunskap krävs för att säkerställa att aspekterna ovan beaktas redan i kalkylskedet. Detta för att kunna säkerställa att anbudet möter kraven för Miljöbyggnad Silver.   Konsekvenser: För att kunna säkerställa att kraven enligt Miljöbyggnad möts redan i anbudsskedet är rekommendationen att kalkylingenjörerna, alternativt en anställd, fördjupar sig inom Miljöbyggnad. Om det görs beror dock på företagets ambitionsnivå gällande noggrannheten i anbudet och deras inställning kommer ha betydelse för hur arbetsprocessen och tidsaspekten påverkas i och med ökat krav på kunskap. Begränsningar: Endast en typ av miljöcertifiering samt ett enskilt projekt har valts. Studiens mål anses vara uppfyllt, men resultatet och slutsatser hade kunnat stärkas ytterligare om fler projekt studerats samt om intervjuer förts med kalkylchefen.

Den här studien har undersökt huruvida grundläggande värderingar skiljer sig åt beroende på vilken sektor individen arbetar inom på den svenska arbetsmarknaden. Grundläggande värderingar syftar till individens uppfattning om vad som är viktigt och vad individen värdesätter. Exempelvis social status, att hjälpa andra, att bevara traditioner eller en trygg tillvaro. Undersökningen är ett bidrag till att utveckla kunskapen kring vad svenska förvärvsarbetare värdesätter. Studien har en kvantitativ ansats och datamaterialet har hämtats från European Social Survey. Urvalet bestod av 1497 svenska förvärvsarbetare inom både privat och offentlig sektor. De värderingar som undersökts är universalism, välvilja, makt och prestation. Studiens hypotes är att universalism och välvilja bör ha ett samband med offentlig sektor samtidigt som makt och prestation bör ha ett samband med den privata sektorn. Resultatet visar att alla fyra värderingar uppvisar statistiskt signifikanta samband med sektor i linje med hypoteserna. Varken universalism, välvilja eller prestation uppvisade dock några självständiga samband med sektor när en rad kontrollvariabler hölls konstanta. Vilket betyder att dessa tre grundläggande värderingar inte kan förklara vilken sektor individen arbetar inom. Sambandet mellan makt och privatsektor var dock fortfarande statistiskt signifikant även när hänsyn togs till kontrollvariablerna. Detta innebär alltså att makt har en betydelse för vilken sektor individen arbetar inom.

Produktionsindustrin expanderar kontinuerligt med mer avancerad teknik och komplexa processer. Utvecklingstakten inom den svenska industrin är dock långsammare än förväntat på grund av bristande kompetens hos arbetskraften. Målet med projektet är att hitta de viktigaste utmaningarna som svenska industriföretag står inför och att koppla dessa frågor till aktuella kompetensbehov och kompetens försörjning. Dessa resultat kommer sedan att kartläggas så att problemet kan identifieras i den nära framtiden. Slutligen kommer flera rekommendationer att tas fram för att motverka dessa problem. Med hjälp av KTH, ett av Europas ledande tekniska universitet i Sverige, och Svenskt Underhåll, en riksorganisation med 140 medlemmar som syftar till att främja kompetensen inom produktionsunderhåll inom svensk industri, genomfördes en metod med kvalitativ datainsamling i form av en enkät som besvarades av 18 medlemmar i riksorganisationen Svenskt Underhåll. Detta skulle bidra till att kartlägga uppgifterna för att identifiera eventuella problem. Resultaten från undersökningen bekräftade några av de problem som företagen har kämpat med, nämligen brist på kompetens, men vilka kompetenser som det var brist på varierande. Detta visar att alla typer av kompetens efterfrågas. En kvalitativ datainsamling i form av djupintervjuer genomfördes också med både experter och företagsrepresentanter för att bekräfta det aktuella läget. Både experter och företagsrepresentanter hade unika perspektiv på dagens kompetensproblem och delade även liknande åsikter om den aktuella frågan. Båda parter hade dessutom föreslagit lösningar som ligger till grund för de rekommendationer som ges i denna rapport. Med hjälp av de insamlade data utarbetades ett stort antal rekommendationer och genom att filtrera fram de mest rimliga lösningarna blev det sammanlagt sju rekommendationer. Olika utvärderingsmetoder användes sedan för att rangordna den bästa rekommendationen till den minst effektiva. Sådana utvärderingsmetoder är grovsortering och pugh matrisen. Efter en noggrann utvärdering av varje rekommendation i samband med aktuellt läge visade sig 6 av de 7 rekommendationerna ha samma effekt samtidigt som de var utförbara. / The manufacturing industry is constantly evolving, with more advanced technologies and complex processes. However, due to a lack of competence in the workforce, the rate of improvement in the Swedish industry is slower than expected. The goal of this project is to identify the major issues confronting Swedish industry companies and to connect those issues to current competence needs and supply. These findings will then be mapped out so that the problem can be identified as soon as possible. Finally, several recommendations will be made to address these issues. With the assistance of KTH, one of Europe’s leading technological universities in Sweden, and Svenskt Underhåll, a national organisation with 140 members that aims to promote competence in production maintenance in Swedish industry. A method of qualitative data collection in the form of a survey was carried out, which was completed by 18 members of the maintenance organisation. The survey results confirmed some of the issues that companies have been dealing with, such as a lack of competence, but the types of competenc ewere all different. This demonstrates that all types of expertise are in demand. In order to confirm the current state, a qualitative data collection was also used in the form of in-depth interviews with both experts and company representatives. Both sides had unique perspectives on today's competency problem and also shared similar views on the current issue. Furthermore, both parties had provided solutions in which the recommendations given in this report stems from. Based on the collected data, an analysis was conducted to generate recommendations. A final set of 7 recommendations was identified. To prioritise these recommendations, various evaluation methods, including sorting and the Pugh matrix, were employed. After an evaluation, it was determined that 6 out of the 7 recommendations exhibited relatively similar impact and feasibility in combination with the current situation.

Bakgrund: Framväxten av human resource management (HRM) tog fart under 80-talet som ett svar på en ökad medvetenhet kring att medarbetarna och den kompetens de besitter har en central roll för organisationens framgång och konkurrenskraft. Utmaningen för organisationer i dagens samhälle handlar om att integrera arbetet med HRM på ett strategiskt plan med de övergripande verksamhetsmålen. En av företagens viktigaste processer är kompetensförsörjningen. Många företag har svårigheter att hitta rätt person till rätt plats, till följd av att omvärlden ständigt förändras och en arbetsmarknad där efterfrågan överstiger utbudet av kompetenta medarbetare. Dessa utmaningar kommer prägla Skaraborgs arbetsmarknad framöver, och påverka behovetav att attrahera och behålla rätt kompetens.  Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera organisationers arbete med att vara attraktiva arbetsgivare, som i denna studie innebär att attrahera och behålla nyckelkompetens som är av betydelse för dess konkurrenskraft. Metod: För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med HR-praktiker från tio tillverkande företag i Skaraborg. Frågorna som lyftes berörde kompetensbehov, att attrahera och behålla kompetens samt HR:s roll och organisationens syn på den.  Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar på att det som teorin säger är svårt att implementera i praktiken. Den intensiva förändringstakten gör det svårt att arbeta proaktivt med kompetensförsörjning. Samarbetet mellan HR och produktionschefer är av stor betydelse för identifiering av kompetensbehov och implementering av processer. Situationen på arbetsmarknaden ställer allt större krav på företagen att vara innovativa i sitt sätt att marknadsföra sig och bli mer medvetna kring vad det är om gör att anställda väljer att stanna. Företagen har utarbetade strategier för talanghantering, men har svårigheter att få det att fungera i praktiken. / Background: The development of human resource management (HRM) took off in the 80s as a response to an increased awareness that employees and the skills they possess have a central role in the organization's success and competitiveness. The challenge for organizations in today's society is to integrate the work with HRM on a strategic level with the overall operational goals. One of the companies most important processes is the competence supply. Many companies have difficulties finding the right person for the right place, as a result of the constantly changing world and a labor market where the demand exceeds the supply of competent employees. These challenges will characterize the labor market in Skaraborg going forward, and affect the need to attract and retain the right skills.  Purpose: The study aims to describe and analyze the work of organizations to be attractive employers, which in this study means attracting and retaining key competence that is important for its competitiveness.  Method: To achieve the purpose of the study, a qualitative research method was chosen in the form of semi-structured interviews with HR practitioners from ten manufacturing companies in Skaraborg. The questions that were raised referred to competence needs, attracting and retaining competence and the role of HR and the organization’s view of it.  Results &amp; conclusion: The result of the study shows that what the theory says is difficult to implement in practice. The intense pace of change makes it difficult to workproactively with competence supply. The cooperation between HR and production managers is of great importance for the identification of competence needs and the implementation of processes. The situation on the labor market places increasing demands on companies to be innovative in their way of marketing themselves and to become more aware of what makes employees choose to stay. Companies have developed strategies for talent management, but have difficulties in making it work in practice.