Den tekniska utvecklingen i samhället har lett till att redovisnings- och revisionsbranschen digitaliserats i allt högre grad. Detta i sin tur har lett till att arbetsuppgifterna för redovisningskonsulter och revisorer skiftat från att vara repetitiva och enformiga till att idag bestå av mer värdeskapande arbetsuppgifter som exempelvis rådgivning till kunderna. På grund av dessa förändrade arbetsuppgifter har ett kompetensgap uppstått mellan den kompetens arbetstagare besitter och den kompetens branschen efterfrågar. Baserat på detta fokuserar vår studie på vilka kunskaper och färdigheter det är branschen saknar hos nyutexaminerade ekonomstudenter samt hur de anser att detta kompetensgap kan minskas. För att förstå och förklara vilka kunskaper branschen saknar utfördes studien med en kvalitativ ansats. Genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från olika företag inom redovisnings- och revisionsbranschen kunde vi skapa oss en god bild av branschens uppfattning gällande nyutexaminerade ekonomstudenters kompetens. Då vi också inhämtade jobbannonser från dessa företag förstärktes ytterligare denna bild. Utifrån vår inhämtande data kunde vi konstatera att främst var det tekniska kunskaper inom exempelvis Excel som saknades. Vår mest förvånande upptäckt var att de företag som tillhandahöll revisionstjänster totalt saknade revisionskunskaper hos nyutexaminerade ekonomstudenter varav de helt enkelt antog att de inte kunde någonting gällande revision eller vad en revisor gör. Vidare kunde vi se att branschen i första hand hoppades på en bättre dialog och samarbete med utbildningsinstitutionerna för att tillsammans minska kompetensgapet som finns idag. Genom denna studie hoppas vi ha bidragit till att skapa en diskussion om detta kompetensgap samt hur det kan minskas.

Produktionsindustrin expanderar kontinuerligt med mer avancerad teknik och komplexa processer. Utvecklingstakten inom den svenska industrin är dock långsammare än förväntat på grund av bristande kompetens hos arbetskraften. Målet med projektet är att hitta de viktigaste utmaningarna som svenska industriföretag står inför och att koppla dessa frågor till aktuella kompetensbehov och kompetens försörjning. Dessa resultat kommer sedan att kartläggas så att problemet kan identifieras i den nära framtiden. Slutligen kommer flera rekommendationer att tas fram för att motverka dessa problem. Med hjälp av KTH, ett av Europas ledande tekniska universitet i Sverige, och Svenskt Underhåll, en riksorganisation med 140 medlemmar som syftar till att främja kompetensen inom produktionsunderhåll inom svensk industri, genomfördes en metod med kvalitativ datainsamling i form av en enkät som besvarades av 18 medlemmar i riksorganisationen Svenskt Underhåll. Detta skulle bidra till att kartlägga uppgifterna för att identifiera eventuella problem. Resultaten från undersökningen bekräftade några av de problem som företagen har kämpat med, nämligen brist på kompetens, men vilka kompetenser som det var brist på varierande. Detta visar att alla typer av kompetens efterfrågas. En kvalitativ datainsamling i form av djupintervjuer genomfördes också med både experter och företagsrepresentanter för att bekräfta det aktuella läget. Både experter och företagsrepresentanter hade unika perspektiv på dagens kompetensproblem och delade även liknande åsikter om den aktuella frågan. Båda parter hade dessutom föreslagit lösningar som ligger till grund för de rekommendationer som ges i denna rapport. Med hjälp av de insamlade data utarbetades ett stort antal rekommendationer och genom att filtrera fram de mest rimliga lösningarna blev det sammanlagt sju rekommendationer. Olika utvärderingsmetoder användes sedan för att rangordna den bästa rekommendationen till den minst effektiva. Sådana utvärderingsmetoder är grovsortering och pugh matrisen. Efter en noggrann utvärdering av varje rekommendation i samband med aktuellt läge visade sig 6 av de 7 rekommendationerna ha samma effekt samtidigt som de var utförbara. / The manufacturing industry is constantly evolving, with more advanced technologies and complex processes. However, due to a lack of competence in the workforce, the rate of improvement in the Swedish industry is slower than expected. The goal of this project is to identify the major issues confronting Swedish industry companies and to connect those issues to current competence needs and supply. These findings will then be mapped out so that the problem can be identified as soon as possible. Finally, several recommendations will be made to address these issues. With the assistance of KTH, one of Europe’s leading technological universities in Sweden, and Svenskt Underhåll, a national organisation with 140 members that aims to promote competence in production maintenance in Swedish industry. A method of qualitative data collection in the form of a survey was carried out, which was completed by 18 members of the maintenance organisation. The survey results confirmed some of the issues that companies have been dealing with, such as a lack of competence, but the types of competenc ewere all different. This demonstrates that all types of expertise are in demand. In order to confirm the current state, a qualitative data collection was also used in the form of in-depth interviews with both experts and company representatives. Both sides had unique perspectives on today's competency problem and also shared similar views on the current issue. Furthermore, both parties had provided solutions in which the recommendations given in this report stems from. Based on the collected data, an analysis was conducted to generate recommendations. A final set of 7 recommendations was identified. To prioritise these recommendations, various evaluation methods, including sorting and the Pugh matrix, were employed. After an evaluation, it was determined that 6 out of the 7 recommendations exhibited relatively similar impact and feasibility in combination with the current situation.

While human capital is repeatedly recognized as the most critical source of organizational capabilities, transformational changes to business environments are causing challenges related to human resource development. Against the backdrop of this, the emerging European Lithium-ion battery industry is facing headwinds in supplying critical engineering talent with the right skill set to enable the significant predicted growth of the industry. To bridge skill gaps, and reduce such bottleneck, studies suggest that mapping competencies is critical. However, there is a lack of consensus regarding the definition of competence, and few empirical studies providing concrete meaning to it. Hence, the purpose of this qualitative case study is to identify competencies and perceived skill gaps in the context of a leading European battery player, catering to the need of both the industry and the researched field. The secondary data of the study includes a literature review consolidating existing literature on occupational competence and approaches to competence in a conceptual framework. The framework consists of twenty-two competence components and five competence dimensions: cognitive competence, functional competence, methods-and process competence, meta competence, and social competence. The primary data consists of interviews with managers and recruiters at the case company. Collected data was analyzed along the dimensions of the conceptual framework. The study reveals common competency requirements and skill gaps across multiple roles. Competencies include, but are not limited to structured problem solving, electrochemistry, Lithium-ion battery knowledge, and autonomy, while skill gaps include serial manufacturing and quality standards. The theoretical implication of the study encompasses accuracies and challenges related to the number of dimensions used for defining derived competencies. The practical implications relate to synergies in competence development efforts. / Humankapital har ständigt erkänts som den mest kritiska resursen hos organisationer. Samtidigt orsakar omvälvande förändringar i affärsmiljöer utmaningar relaterade till säkerställandet av dessa resurser. Givet detta, möter den framväxande Europeiska Litium-jon batteri-industrin motvind gällande identifiering och rekrytering av talanger med rätt kompetens, vilket krävs för att möjliggöra den stora tillväxten industrin står inför. För att lyckas överkomma denna flaskhals och utveckla de kompetenser som krävs, tyder studier på att kartläggning av kompetens är avgörande. Det råder dock brist på samförstånd kring definitionen av kompetens, med få empiriska studier som konkretiserar ämnet. Därav är syftet med denna kvalitativa fallstudie att identifiera kompetens och kompetensgap hos en ledande Europeisk batteri-spelare, vilket avser att tillgodose behoven hos både industrin samt det undersökta forskningsområdet. Studiens sekundära data inkluderar en litteraturöversikt som sammanställer befintlig litteratur kring definitionen av yrkeskompetens och kompetensramverk i ett konceptuellt ramverk. Ramverket består av tjugotvå kompetenskomponenter och fem kompetensdimensioner: kognitivkompetens, funktionell kompetens, metod- och processkompetens, metakompetens och socialkompetens. Primär data består av intervjuer med chefer och rekryterare hos uppdragsgivaren. Insamlad data analyserades i relation till dimensionerna i det konceptuella ramverket. Studien påvisar gemensamma kompetenser och kompetensgap hos flera roller. Kompetenserna inkluderar exempelvis strukturerad problemlösning, elektrokemi, kunskap om litium-jon batterier och autonomi, medan kompetensluckor inkluderar serietillverkning och kvalitetsstandarder. Det teoretiska bidraget av studien är en analys av det presenterade konceptuella ramverket. Analysen påvisar både möjligheter och utmaningar relaterat till antalet dimensioner som används för att definiera kompetenser. Det praktiska bidraget av studien avser synergier i kompetensutvecklingsinsatser.

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is acritical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skillsdevelopment organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment. / Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is a critical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skills development organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment. / Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning