Syftet med studien är att beskriva aktuella aktörers samverkan för kompetensförsörjning inom Västmanlands län. Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på semistrukturerade intervjuer med representanter från aktuella aktörer som spelar en viktig roll för tillväxten i länet. Den teoretiska referensramen för studien är trippelhelix-modellen för samverkan. Resultatet analyserades med en SWOT-analys för att visa på svagheter och styrkor med samverkan för kompetensförsörjningen i Västmanlands län samt för att kunna ge förslag på hur den kan utvecklas. Studien visade att arbetet med trippelhelix-modellen inte sker medvetet i samverkansforumen då vissa aktörer inte kände till modellen, vilket var ett önskemål från de respondenter som arbetade med den idag. Frågan om det verkligen fanns en mismatch diskuterades gentemot att arbetsgivarna inte ser studenternas helhets kompetens utan endast ämneskunskap och därmed ökar mismatchen. För att se studenternas möjligheter och potential finns ett ökat behov av samverkan mellan gränserna. / The purpose of this study is to describe relevant actors cooperation for competence supply in the county of Västmanland. The qualitative study was based on semistructured interviews with representatives from relevant actors that play an important role for the growth of the county. The theory for this study is the triplehelix-model for cooperation. The result was analyzed through a SWOT-analysis to determine weaknesses and strengths with the cooperation for competence supply within the county of Västmanland and to give suggestions for further development. The study showed that work on the triplehelix-model is not done consciously, in cooperation forums when some players did not know the model, which was a request from the respondents who were working on it today. The question whether there really was a mismatch were discussed in relation to that employers do not see the students' overall competence, but only subject knowledge, thus increasing mismatch. To see the students' possibilities and potential there is an increasing need for cooperation between the borders.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har förändrats och majoriteten av den personalomsättning som sker idag är så kallad frivillig omsättning. Dessa frekventa och frivilliga jobbyten har blivit känt som begreppet job hopping, vilket leder till att chefer måste hantera konsekvenserna av en hög personalomsättning. En hög personalomsättning leder vidare till ämnet kompetensförsörjning, vilket blir en avgörande del för organisationens fortsatta funktion. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer hanterar fenomenet job hopping. Studien kommer att fokusera på att organisationen kan säkerställa att rätt kompetens finns och är konkurrenskraftig. Metod: Studien har tillämpats med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts för att besvara frågeställningen. Uppsatsen är byggd utifrån en tematisk analysmetod där citat från respondenterna valdes som koder för att identifiera teman. Genom intervjuerna har sedan empirin sammanställts. Empiri: I empirin presenteras respondenternas svar utifrån de gjorda intervjuerna, där de sammanställs av författarna i form av citat och kortare sammanfattningar. I den avslutande delen av empirin sammanställs en kortare summering av empiriavsnittet. Analys, diskussion och Slutsats: Empirin har sedan bearbetats i uppsatsens analysdikussion där den ställs emot den teoretiska referensramen. Slutsatsen belyser hur cheferna hanterar job hopping samt hur de påverkas eller ej, och leder sedan fram till att besvara frågeställningen. Vidare ges förslag till fortsatt forskning för att ytterligare studera ämnet. / Background: The labor market has changed and the majority of personnel turnover that occurs today is so-called voluntary turnover. These frequent and voluntary job changes have become known as the concept of job hopping, resulting in managers having to deal with the consequences of high staff turnover. A high staff turnover leads further to the subject of competence supply, which becomes a decisive part for the continued functioning of the organization. Purpose: The purpose of the study is to investigate how managers handle the phenomenon of job hopping. The study will focus on the organization being able to ensure that the right competence exists and is competitive. Method: The study has been applied with a qualitative method where semi-structured interviews were conducted to answer the question. The essay is based on a thematic analysis method where quotes from the respondents were chosen as codes to identify themes. The empirical evidence has then been compiled through the interviews. Empirics: In the empirics, the respondents' answers are presented based on the interviews conducted, where they are compiled by the authors in the form of quotes and shorter summaries. In the concluding part of the empirical work, a shorter summary of the empirical section is compiled. Analysis discussion and Conclusion: The empirical evidence has then been processed in the essay's analysis discussion, where it is set against the theoretical frame of reference. The conclusion highlights how managers handle job hopping and how they are affected or not, and then leads to answering the question. Furthermore, suggestions are given for further research to further study the subject.

Produktionsindustrin expanderar kontinuerligt med mer avancerad teknik och komplexa processer. Utvecklingstakten inom den svenska industrin är dock långsammare än förväntat på grund av bristande kompetens hos arbetskraften. Målet med projektet är att hitta de viktigaste utmaningarna som svenska industriföretag står inför och att koppla dessa frågor till aktuella kompetensbehov och kompetens försörjning. Dessa resultat kommer sedan att kartläggas så att problemet kan identifieras i den nära framtiden. Slutligen kommer flera rekommendationer att tas fram för att motverka dessa problem. Med hjälp av KTH, ett av Europas ledande tekniska universitet i Sverige, och Svenskt Underhåll, en riksorganisation med 140 medlemmar som syftar till att främja kompetensen inom produktionsunderhåll inom svensk industri, genomfördes en metod med kvalitativ datainsamling i form av en enkät som besvarades av 18 medlemmar i riksorganisationen Svenskt Underhåll. Detta skulle bidra till att kartlägga uppgifterna för att identifiera eventuella problem. Resultaten från undersökningen bekräftade några av de problem som företagen har kämpat med, nämligen brist på kompetens, men vilka kompetenser som det var brist på varierande. Detta visar att alla typer av kompetens efterfrågas. En kvalitativ datainsamling i form av djupintervjuer genomfördes också med både experter och företagsrepresentanter för att bekräfta det aktuella läget. Både experter och företagsrepresentanter hade unika perspektiv på dagens kompetensproblem och delade även liknande åsikter om den aktuella frågan. Båda parter hade dessutom föreslagit lösningar som ligger till grund för de rekommendationer som ges i denna rapport. Med hjälp av de insamlade data utarbetades ett stort antal rekommendationer och genom att filtrera fram de mest rimliga lösningarna blev det sammanlagt sju rekommendationer. Olika utvärderingsmetoder användes sedan för att rangordna den bästa rekommendationen till den minst effektiva. Sådana utvärderingsmetoder är grovsortering och pugh matrisen. Efter en noggrann utvärdering av varje rekommendation i samband med aktuellt läge visade sig 6 av de 7 rekommendationerna ha samma effekt samtidigt som de var utförbara. / The manufacturing industry is constantly evolving, with more advanced technologies and complex processes. However, due to a lack of competence in the workforce, the rate of improvement in the Swedish industry is slower than expected. The goal of this project is to identify the major issues confronting Swedish industry companies and to connect those issues to current competence needs and supply. These findings will then be mapped out so that the problem can be identified as soon as possible. Finally, several recommendations will be made to address these issues. With the assistance of KTH, one of Europe’s leading technological universities in Sweden, and Svenskt Underhåll, a national organisation with 140 members that aims to promote competence in production maintenance in Swedish industry. A method of qualitative data collection in the form of a survey was carried out, which was completed by 18 members of the maintenance organisation. The survey results confirmed some of the issues that companies have been dealing with, such as a lack of competence, but the types of competenc ewere all different. This demonstrates that all types of expertise are in demand. In order to confirm the current state, a qualitative data collection was also used in the form of in-depth interviews with both experts and company representatives. Both sides had unique perspectives on today's competency problem and also shared similar views on the current issue. Furthermore, both parties had provided solutions in which the recommendations given in this report stems from. Based on the collected data, an analysis was conducted to generate recommendations. A final set of 7 recommendations was identified. To prioritise these recommendations, various evaluation methods, including sorting and the Pugh matrix, were employed. After an evaluation, it was determined that 6 out of the 7 recommendations exhibited relatively similar impact and feasibility in combination with the current situation.

Bakgrund: Framväxten av human resource management (HRM) tog fart under 80-talet som ett svar på en ökad medvetenhet kring att medarbetarna och den kompetens de besitter har en central roll för organisationens framgång och konkurrenskraft. Utmaningen för organisationer i dagens samhälle handlar om att integrera arbetet med HRM på ett strategiskt plan med de övergripande verksamhetsmålen. En av företagens viktigaste processer är kompetensförsörjningen. Många företag har svårigheter att hitta rätt person till rätt plats, till följd av att omvärlden ständigt förändras och en arbetsmarknad där efterfrågan överstiger utbudet av kompetenta medarbetare. Dessa utmaningar kommer prägla Skaraborgs arbetsmarknad framöver, och påverka behovetav att attrahera och behålla rätt kompetens.  Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera organisationers arbete med att vara attraktiva arbetsgivare, som i denna studie innebär att attrahera och behålla nyckelkompetens som är av betydelse för dess konkurrenskraft. Metod: För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med HR-praktiker från tio tillverkande företag i Skaraborg. Frågorna som lyftes berörde kompetensbehov, att attrahera och behålla kompetens samt HR:s roll och organisationens syn på den.  Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på att det som teorin säger är svårt att implementera i praktiken. Den intensiva förändringstakten gör det svårt att arbeta proaktivt med kompetensförsörjning. Samarbetet mellan HR och produktionschefer är av stor betydelse för identifiering av kompetensbehov och implementering av processer. Situationen på arbetsmarknaden ställer allt större krav på företagen att vara innovativa i sitt sätt att marknadsföra sig och bli mer medvetna kring vad det är om gör att anställda väljer att stanna. Företagen har utarbetade strategier för talanghantering, men har svårigheter att få det att fungera i praktiken. / Background: The development of human resource management (HRM) took off in the 80s as a response to an increased awareness that employees and the skills they possess have a central role in the organization's success and competitiveness. The challenge for organizations in today's society is to integrate the work with HRM on a strategic level with the overall operational goals. One of the companies most important processes is the competence supply. Many companies have difficulties finding the right person for the right place, as a result of the constantly changing world and a labor market where the demand exceeds the supply of competent employees. These challenges will characterize the labor market in Skaraborg going forward, and affect the need to attract and retain the right skills.  Purpose: The study aims to describe and analyze the work of organizations to be attractive employers, which in this study means attracting and retaining key competence that is important for its competitiveness.  Method: To achieve the purpose of the study, a qualitative research method was chosen in the form of semi-structured interviews with HR practitioners from ten manufacturing companies in Skaraborg. The questions that were raised referred to competence needs, attracting and retaining competence and the role of HR and the organization’s view of it.  Results & conclusion: The result of the study shows that what the theory says is difficult to implement in practice. The intense pace of change makes it difficult to workproactively with competence supply. The cooperation between HR and production managers is of great importance for the identification of competence needs and the implementation of processes. The situation on the labor market places increasing demands on companies to be innovative in their way of marketing themselves and to become more aware of what makes employees choose to stay. Companies have developed strategies for talent management, but have difficulties in making it work in practice.

Regionerna står inför ett stort problem med brist av specialistsjuksköterskor och svårighet att behålla kompetens för att klara framtidens utmaningar. Bristen på specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård kan bli kostsamt och ett stort problem då många planerade operationer ställs in och patienter drabbas. Det tycks finnas ett gap mellan den högre styrningen inom regionerna och den verksamhetsnära styrningen i hur kompetensförsörjningen ska lösas i det korta och långa perspektivet. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka specialistsjuksköterskor att välja att stanna kvar inom anestesi och operationssjukvården. Därigenom öka kunskapen om vad som behöver göras för att förbättra förutsättningarna att klara kompetensförsörjningen i framtiden. Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa fokusgruppsintervjuer med induktiv ansats. Resultatet visade på ett antal olika faktorer som delades in i fem kategorier ledarskap, medarbetarskap, hållbarhet, stämning och organisation. Resultaten pekade på att den närvarande chefen är viktig och att denne också får förutsättningar till att möta medarbetarna där de är och ge utrymme för utveckling utifrån individens behov och önskemål har en stor påverkan. Författarnas slutsats var att det inte är en faktor som påverkar utan det finns många faktorer som påverkar och samverkar varför specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård väljer att stanna kvar i sitt yrke. / The regions are facing a major problem with the risk of a shortage of specialist nurses and need to be able to maintain competence to meet future challenges. The lack of specialist nurses in anesthesia and surgical care can be costly and a major problem as many planned operations are canceled and patients suffer. There seems to be a gap between the higher management within the regions and the operational management in how the supply of skills should be solved in the short and long term. The purpose of the study was to investigate which factors can influence specialist nurses to choose to remain in anesthesia and surgical care and thereby increase knowledge about what needs to be done to improve the conditions to cope with the supply of skills in the future. Based on the purpose and questions, a qualitative focus group interview was conducted with an inductive approach. The result showed several factors which were divided into leadership, employees, sustainability, atmosphere and organization. The results indicated that the present manager is important and that the manager also gets room to meet the employees where they are and give room for development based on the individual's conditions and wishes has a big impact. The authors' conclusion was that it is not one factor that influences, but there are many factors that influence and work together why specialist nurses in anesthesia and surgical care choose to remain in their profession.

Bakgrund: Idag är kompetensförsörjning ett stort problem inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Många medarbetare väljer att avsluta sina anställningar och personalomsättningen är hög. Samtidigt ökar andelen äldre vilket gör att behovet av kompetent personal som kan utöva en säker vård ökar. Det blir därmed viktigt att arbetsgivare försöker förstå sig på vad det är som motiverar medarbetare till att stanna inom vård-och omsorgssektorn och det är det som denna studie ämnar undersöka. Syfte: Syftet med studien är att få ytterligare kunskap kring vad som motiverar medarbetare i den kommunala vård-och omsorgssektorn att stanna kvar hos sin nuvarande arbetsgivare. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer där nio olika medarbetare har intervjuats i Jönköping kommun. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att avancemang inte hade någon betydelse för medarbetares beslut om att stanna hos sin nuvarande arbetsgivare. Den individuella känslan av att prestera var inte heller av vikt, däremot var erkännande för prestationer och att få förutsättningarna för att prestera av vikt. De faktorer som visade sig ha stor betydelse förbeslutet om att stanna hos arbetsgivaren var möjligheten till att ta ansvar, att få erkännande och uppskattning för sina prestationer och att arbetsuppgifterna upplevdes som roliga och meningsfulla. Slutligen var lönen även en viktig faktor för att motiveras till att stanna hos arbetsgivaren och flera ansåg att den behövde höjas för att fler skulle vilja stanna kvar hos arbetsgivaren. / Background: Today, the supply of skills is a major problem within the municipal health and care sector. Many employees choose to terminate their employment and the staff turnover is high in the sector. At the same time, the proportion of elderly people is increasing, which means that the need for competent staff who can provide safe care is increasing. It therefore becomes important that employers try to understand what it is that motivates employees to stay in the health and care sector. Purpose: The aim of the study is to gain further knowledge about what motivates employees in the municipal health and care sector to stay with their current employer. Method: A qualitative method was used in the form of semi-structured interviews with nine different employees in Jönköping Kommun. Results and conclusion: The result of the study shows that advancement and promotion had no effect on employees' decisions to stay with their current employer. The individual feeling of achievement was also not important, but on the other hand recognition for achievements and getting the conditions to be able to achieve were important. The factors that proved to be important for the decision to stay with the employer were the opportunity to take responsibility for one's tasks, to receive recognition and appreciation for one's achievements and that the tasks are perceived as fun and meaningful. Finally, the salary was also an important factor in being motivated to stay with the employer, and several felt that it needed to be increased so that more people would want to stay with the employer.

Previous studies show that hybrid work is now a big and important part of the society, both for employees and organizations. Hybrid work can be described as one of the consequences of the Covid-19 pandemic, which forced a lot of companies to implement extensive changes to reduce the spread of the virus. A big part of previous studies in this area has focused on hybrid work from an employees’ perspective. This purpose of this study is to examine how middle managers view the hybrid work model and how it affects different parts of the organization. The most central concept in the study is hybrid work, which allows employees to combine traditional office work with remote work. To answer the purpose of the study, a qualitative interview method has been used with four different companies participating. The analysis is conducted based on the presented empirical data in relation to the theoretical framework. Based on the results of the study, the conclusionis that hybrid work has become an important part at many companies after the pandemic. Hybrid work creates competitiveness and flexibility, but requires clear communication and individualized solutions to succeed. Challenges that exist are security, technology, lack of interaction, and the balance between work and private life. / Tidigare studier visar på att hybridarbete är en stor och viktig del av dagens samhälle, både för medarbetare och organisationer. Hybridarbete kan beskrivas som en av konsekvenserna av Covid-19-pandemin, vilket tvingade många företag att genomföra omfattande omställningar för att minska smittspridningen. En stor del av tidigare forskning inom detta område har berört hybridarbete ur ett medarbetarperspektiv. Den här studien syftar till att undersöka hur mellanchefer ser på den hybrida arbetsmodellen och hur den påverkar olika delar av organisationen. Det mest centrala begreppet i studien är hybridarbete, som innebär att medarbetare har möjlighet att kombinera kontorsarbete med arbete på distans. För att svara på studiens syfte har en kvalitativ intervjumetod använts där fyra olika företag har deltagit. Analysen är genomförd utifrån presenterad empiri i relation till den teoretiska referensramen. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att hybridarbete blivit en central del på många arbetsplatser efter pandemin. Hybridarbetet skapar konkurrenskraft och flexibilitet, men behöver tydlig kommunikation och individanpassade lösningar för att lyckas. Utmaningar som finns är säkerhet, teknik, bristen på interaktion och balansen mellan arbetsliv och privatliv.