Syftet med vårt examensarbete är att skapa en DVD samt ett bifogande arbetsmaterial, häfte, med temat vänskap för grundskolans tidigare år. Vi ville undersöka hur denna tas emot av tre pedagoger. Vårt syfte är även att se om vår digitala produkt kan tänkas användas som undervisningsmaterial i grundskolans tidigare år samt om de tre pedagogerna fått tankar kring en undervisning baserat på en kombination av olika estetiska uttryckssätt. Vi behandlar bland annat begreppen KME samt estetiska språk. Vidare beskriver vi forskning och teorier kring estetiska uttryckssätt i undervisningen. Vi har skapat en DVD och ett bifogat arbetsmaterial, som vi valt att kalla för häfte, med ämnet vänskap. Ämnet är av stor vikt att fokusera på i skolan vilket Lpo94 samt FN:s barnkonvention tydliggör. Genom kvalitativa intervjuer kom vi fram till att vår DVD och vårt häfte kan användas i undervisningen. Dock ansåg pedagogerna att vår målgrupp inte stämde överens med det material de fick se. De menade att förskolan hade varit en mer passande målgrupp. Trots detta användes vårt material i undervisning för grundskolans tidigare år av två pedagoger. I vår undersökning fann vi även att pedagogerna med lång erfarenhet ville ha ett material som gick att använda i en direkt undervisningssituation, medan den nyexaminerade pedagogen ansåg det självklart att man som pedagog anpassar materialet efter sina förutsättningar.

Syftet med detta examensarbete är att försöka att ta reda på om motoriken har någonavgörande betydelse för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken. Vi ville genomenkät och intervju få tydliggjort föräldrars och pedagogers tankar kring just detta. För attförankra vår idé och vårt syfte vände vi oss till tidigare forskning och litteratur som berörämnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som harbetydelse för oss i vår roll som pedagoger. Med detta som utgångspunkt genomförde viintervjuer med två pedagoger. I dessa intervjuer framkom deras synpunkter kring motoriken,lärandet och på vilket sätt de ansåg att motoriken hade betydelse för lärandet. Vi delade ävenut 60 enkäter till föräldrar där vi ställde öppna frågor om deras tankar och värderingar kringderas barns motoriska utveckling. Svaren från intervjuerna och enkäterna resulterade i ettskapande av ett brädspel med tillhörande delar, där den psykosociala miljön och motorikenhar centrala betydelser. Spelet blev här en form av analys av det insamlade materialet, däranvändarna är barn i åldern 3-6år. I analysen framkom att informanterna anser att motorikenhar ett betydande värde för barns lärande och deras utveckling av de estetiska språken. Dettaavspeglas även i spelet.

Syftet med denna undersökning är att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berättande och därmed skapa större förståelse för det pedagogiska arbetet med estetiska språk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och även en lust att lära. För att nå detta syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berättande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll. Det är viktigt med en autencitet för möjligheten till meningsskapande och pedagogens övertygelse, engagemang och relationer till barnen spelar en stor roll i barnens berättande. Slutsatsen är att konstruerande av kunskap finns i mötet med den andre och i det egna uttryckandet och det är pedagogens uppgift att möjliggöra dessa dialoger.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en Reggio Emilia - inspirerad förskola arbetar med bild- och formskapande verksamhet. Vad miljöerna har för betydelse, pedagogens roll samt vilka material barn föredrar att arbeta med. Dessa är de olika delar jag bearbetar i arbetet. Som metod använde jag både kvantitativa och kvalitativa metoder som enkät och intervjuer. Jag uteförde intervjuer med barn och skickade ut enkäter till pedagoger för att få deras lika/olika syn på verksamheten. Jag studerade även litteratur inom mitt forskningsområde. Resultatet visar på att det är otroligt viktigt att arbeta med den bild- och formskapande verksamheten i förskolan då den bidrar till en utveckling av många olika förmågor, bland annat språkligt, motoriskt men även att kunna bearbeta upplevelser för att nämna några. Det som framgår mest i min undersökning är att barnen måste vara mer delaktiga i hur miljön iordningställs. Barnen behöver även veta vilka förväntningarna är i de olika rummen. Det visade sig att barn och pedagoger har olika syn på miljöerna och vad som går att göra där. Barnen ska vara delaktiga i sin förskola, inte bara inom vissa delar, utan i allt.