Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg. Syftet är att se om estetlärarna i bild och musik utgör en sammanhållen kunskapskultur och om deras syn på ämne och status har förändrats i jämförelse med tidigare forskning. Metoden är hermeneutisk och fokusgruppsintervjuer används för att besvara studiens frågor. Det är två kunskapskulturer som utkristalliseras gällande lärarnas ämnessyn, men de två fokusgrupperna möts då och då, bland annat ser båda grupperna de estetiska ämnena som viktiga för elevernas personlighets- och identitetsutveckling. De menar även att eleverna utvecklar förmågor som samhället kräver. Båda grupperna ser det som negativt att estetisk verksamhet har tagits bort och tycker synd om eleverna som missar möjligheterna till kreativitet och en bredare begreppsvärld. Ämnesintegrering ses som positivt men svårt att genomdriva på grund av för lite planeringstid. Vad gäller roll och funktion ser samtliga lärare sig som viktiga, även om samhället visar en väg bort från de estetiska ämnena. En del av lärarna tror på ett paradigmskifte i och med att samhället behöver kreativa människor. Kunskapskulturer i skolan påverkar hur elever värderar kunskap därför välkomnar vi mer forskning om kunskapskulturer i skolan.

Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt. Intervjuerna mynnar ut i ett resultat, där författaren delar inde upplevda huvudsakliga syftena till att arbeta med musik i ”Omsorgsrelaterade syften”(exempelvis musik som tröst) och ”Pedagogiska syften” (exempelvis musik för att lära utspråk). Intervjuresultatet påvisar i enlighet med tidigare forskning en efterlysning av detviktiga metasamtalet. Musik upplevs av pedagogerna som en viktig del av barnskänslomässiga utveckling.

Den här studien grundar sig på en problemformulering om att det finns en brist på metoder för att göra det möjligt för träningsskolans elever att meningsfullt delta i dramaundervisning. Genom metoden deltagande aktionsforskning har studien velat undersöka vilka metoder som kan användas och hur dessa kan introduceras. En fokusgrupp bestående av två lärare och deras elever har deltagit i studien. Datainsamlingen har skett genom att två dramalektioner har iscensatts som sedan har observerats och efter det har deltagande lärare intervjuats genom reflekterande frågor. Analysen har genomförts med hjälp av teorier kring perception/sinnesupplevelser, kognition, de tre spektra och lek som övergår till drama. Resultatet visar att sinnesupplevelserna stärker elevernas upplevelse av dramat och att dessa upplevelser, särskilt det taktila sinnet, blir en väg att tillgängliggöra drama och ge eleverna en mening i sammanhanget. Det har skapat möjligheter för varje elev att delta utifrån sina förutsättningar och därmed kunnat ta del av undervisningen. Lärare i roll är en annan metod som ökar spänningen i klassrummet och gör att eleverna kan få vara med och påverka dramat. I resultatet har det framkommit att metoden som använts har fångat elevernas uppmärksamhet, även de elever som lärarna inre trodde skulle fångas. Vad som också kommit fram i resultatet är att dramaundervisning kan bidra till att lek uppstår spontant hos eleverna.

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner?Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning. De två stod antingen i konfliktställning eller samverkade med varandra. Jag kunde finna ett flertal olika bilder av samhällsmedborgare som kunde antas formas av ett Gy 2011 utan Estetisk verksamhet. Då jag gjorde ett försök att föreslå endast två bilder blev det följande skisser: Den första bilden var av en person som är framgångsrik i arbetslivet genom specialisering inom yrket och anpassning till näringslivet. Personen tillägnar sig ibland på fritiden kulturella företeelser för stimulans och rekreation. Denna bild framkom främst i texter där avvecklingen av Estetisk verksamhet förespråkades.Den andra bilden av en framtida samhällsmedborgare var av en person som saknar orientering och verktyg för att kunna tillägna sig och/eller ingå i det samtida medie- och kultursamhället. Personen är relativt isolerad i sin kulturella sfär och saknar intresse för en bredare bildning inom kulturområdet, vilket anses tillhöra en liten priviligierad elit. Denna bild framkom främst i texter där man motsatte sig avvecklingen av Estetisk verksamhet.

Sammanfattning/AbstractSyfteSyftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan.FrågeställningarVilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och materialFör att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet.ResultatResultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärarens funktion på gymnasiet, samt hur rektorer på gymnasieskolan och verksamma inom bildlärarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) där estetisk verksamhet är borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt ämne. Inledningsvis ges en kort hänvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. Därefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebära; som metod, lärande, kunskap och estetisk verksamhet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv skildras estetikens betydelse och skolutveckling som rör estetikens förhållande till skolans bildningsuppdrag, formuleras i stort från Antiken till idag. Studien genomfördes huvudsakligen genom åtta kvalitativa intervjuer såväl som en kvantitativ ansats i form av enkäter. Bearbetningen av materialet och analysprocessen har genom ett hermeneutiskt perspektiv skapat grunden för vårt resultat. Resultatet kopplas därför till både tolkning och teori. Resultatet visar att bildlärarens kompetenser spelar en viktig roll i kontexten. Tillika finns en oro inför framtiden och det tycks finnas en okunskap om de estetiska ämnens positiva betydelse för lärande i skolpolitiska diskussioner. / The aim of this study was to examine and analyse the art teachers profession in high school. Also how principals at secondary schools, lecturers, heads of departments and professors in art teacher collage in Sweden considers this assignments after the reform Gy 11. Particularly in consideration of Artistic activities are removed as an obligatory and secondary shared subject. Initially, a brief reference to a political decision on the decommissioning of Artistic activities. This is followed by literature review of previous research. In this chapter we discuss the concepts of aesthetics which explains what aesthetics can mean; as a method, learning, knowledge and as an artistic activitiy. By a sociocultural perspective an aesthetic significance is described to society today, for the school and the art teacher's role in high school. The study was conducted mainly through the eight qualitative interviews with professionals lecturers, professors and heads of departments in the art teachers education. The study's survey also includes a quantitative approach in the form of questionnaires in which high school principals respond to current work situation and the art teacher´s function in this context.Working of the material and the analysis process by a hermeneutic perspective created the basis for our results. The result is therefore connected to both interpretation and theory. The result shows that the art teacher´s qualification play an important role in this context. Art teacher's function, role and mission described by informants through both the actual mission and the profession's expertise. The results also showed a concern for the future and it seems to be a lack of knowledge about the aesthetic substances beneficial role of learning in political discussions.

No description available.

<p>Förskolan är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer påverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tänkbara faktorer som kan påverka detta. Centrala frågor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen på den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer påverkar möjligheterna att förändra förskolan med fokusering på estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jämförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen. 4 förskollärare samt en utvecklingsansvarig för den pedagogiska verksamheten intervjuades i respektive kommun. Dessa bandades, analyserades och resultatet påvisades i denna uppsats. Undersökningen visade att det finns skillnader mellan olika förskolors estetiska verksamhet både praktiskt och teoretiskt. Skillnaderna kunde inte direkt härledas till den geografiska placeringen utan antas ha sin förklaring i förskollärarnas pedagogiska ståndpunkt och vilka teorier som står dem närmast. Det antas dock betydelsefullt vilket intresse kommunen har för satsning på barn, kultur och utbildning.</p>

<p>Estetiska inslag är något som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. Frågan är hur verksamma lärare förhåller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke på att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete är av didaktisk karaktär eftersom det behandlar hur lärare tänker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, där vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan användas i skolans arbete av lärare. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur sju grundskollärare arbetar med de estetiska verksamheterna bild, musik, drama och rörelse i undervisningen och hur de förhåller sig till denna verksamhet. I litteraturgenomgången framkommer det att forskare menar att estetisk verksamhet innehar en forskningsbrist, att lärares syn på verksamheten skiljer sig bland annat när det gäller deras avsikt och förhållningssätt. Vidare innehåller denna del hur estetiska projekt som anordnas kan ha bristande sammanhang och uppföljning, vilket utrymme den kan ha och huruvida lärares utbildning kan vara av betydelse för verksamheten. Studien är kvalitativ och baserad på semi-strukturerade intervjuer. Urvalet består av sju grundskollärare. Intervjumaterialet har kodats i syfte att finna skillnader och likheter, därefter har innehållet tematiserats. Ett viktigt resultat som framkommit är att estetisk verksamhet har för avsikt att fungera som komplement för att göra övrig undervisning lustfylld och ge elever möjlighet att utvecklas på olika sätt. Resultatet visar att informanternas intresse avspeglas i deras förhållningssätt till verksamheten och är betydande för hur stort utrymme den får och hur undervisningen utformas. En gemensam riktning för den estetiska verksamheten finns inte hos de informanter som deltagit i vår undersökning och begreppet tolkas på olika sätt. Undersökningen visar vidare att informanterna finner verksamheten som något viktigt, men den övervägande delen har ingen tydlig motivering till varför. En slutsats som kan dras utifrån detta arbete är att estetisk verksamhet framhålls som något positivt och viktigt, men trots detta får verksamheten inte det utrymme och den status som den borde med tanke på entusiasmen kring den.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.</p>