Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet. Inga erfarenheter av att terapeuten tagit alltför mycket initiativ inom detta område framkom. De informanter som bryter mot heteronormen upplevde att detta inneburit särskilda svårigheter i deras terapier, även i det fall då informanten gått hos en terapeut med uttalad hbt-kompetens. Resultaten kopplas till tidigare forskning, och deras konsekvenser för behandlingsmetod, samt metodfrågor och implikationer för framtida forskning diskuteras.

Studiens syfte var att ta reda på hur drama upplevs i engelskundervisningen i grundskolans årkurser 1 till 3. Studien gjordes kvalitativt där data samlades in via intervjuer och webbaserade enkäter. Tyngdpunkten i studien var att ta reda på hur lärare uppfattar och tolkar drama i relation till EFL-undervisning. Tre forskningsfrågor ställdes för att säkerhetsställa att studien undersökte det den var ämnad att undersöka: Hur anger lärare att de tillämpar dramatiseringar i engelskundervisningen? Hur beskriver lärare att elevers språkutveckling påverkas av att dramatiseringar tillämpas i engelskundervisningen och vilken typ av drama anger lärare är mest effektiv i engelskundervisningen? Hur beskriver lärare att dramatiseringar påverkar elevers motivation till att lära sig engelska som främmande språk? Totalt deltog 23 lärare i enkätinsamlingen varav tre lärare intervjuades för att nå en djupare förståelse för fenomenet drama. Resultatet visade att lärare delade upp begreppet drama i fyra huvudkategorier: Teater, lek, improvisation och kroppsspråk. Undervisningen skedde med hjälp av dessa fyra kategorier genom bland annat rollspel, charader, handdockor och temainriktade lekar, exempelvis ”i affären”. Resultatet visade också att det lärare upplevde som det essentiella med drama i EFL-undervisning var att drama kunde bidra till högre motivation och språkutveckling hos elever. Drama var nära kopplat till fantasi,  kreativitet och god gruppdynamik, enligt lärarna. Studien utgick från en fenomenologiskmetodansats ur ett sociokulturellt perspektiv inspirerat av Lev Semënovic Vygotskij.