I den här kvalitativa intervjustudien har vi haft som utgångspunkt att studera pedagogers syfte med förskolans gård, samt att studera vilka yttre och inre faktorer som påverkar pedagogernas möjligheter att skapa den miljö de önskar. Med de yttre och inre villkoren menar vi förutsättningar som finns för pedagoger, så som ekonomi, tid och engagemang. En del förutsättningar är svårare att styra över än andra. Hur kommer det sig?I bakgrunden behandlar vi ämnet utomhuspedagogik ur olika aspekter för att få kunskap om ämnet och varför det har blivit ett växande intresse inom förskolan. För att nå ytterligare kunskap om ämnet har vi valt att intervjua nio förskolepedagoger på tre olika förskolor i södra Sverige. Dessa förskolor består av både kommunal och privat ledning.Resultatet i vår studie visar att samtliga pedagoger är eniga om att förskolans gård är av vikt för barns lärande och att den därför behöver vara rikt utrustad, fördelaktigt med många, små och innehållsrika rum, som stimulerar barns alla sinnen. Det framkommer att pedagogerna anser att deras roll är lika betydelsefull utomhus som inomhus och de benämner sig själva som medforskande pedagoger, alltså att de tillsammans med barnen utforskar omvärlden. Pedagogernas tankar gällande villkoren för att skapa en önskvärd gård skiljer sig åt på de kommunala och privata förskolorna. Varför? / In this qualitative interview study, we have had as a starting point to study teachers' purpose with the preschool yard, as well as study the possible external and internal factors that affect preschool teachers' ability to create the environment they desire. With the external and internal conditions we mean the conditions that exist for preschool teachers, such as finance, time and commitment. Some conditions are more difficult to govern than others. How is that?In the background, we treat the topic outdoor education from different aspects in order to gain knowledge about the subject, and why there has been an increasing interest in preschool. To achieve further knowledge on the topic, we have chosen to interview nine preschool teachers in three different preschool in southern Sweden. These preschools are controlled by both municipal and private managements.The results of our study show that all teachers agree that the preschool yard is important for childrens’ learning and therefore need to be richly equipped, beneficial with many, small and rich rooms, which stimulate children senses. It appears that the teachers’ thinking their role is just as important outdoors as indoors, and they call themselves exploring educators. This because of that they together with the children they explore the outside world. The teachers' thinking about the conditions to create a desirable yard differs between the municipal and private preschools. How come?

Det här är ett examensarbete med inriktning mot rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka aspekter som är viktiga vid utformning av en trädgård på ett demensboende. Projektet har genomförts tillsammans med Stureby vård- och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm. Utformningen av deras trädgård är i dagsläget, enligt personal på boendet, inte anpassad för personer med demens och miljön stödjer inte de aktiviteter som sker i trädgården. Syftet med projektet har varit att formge en tillgänglig utomhusträdgård med tydliga funktioner som stödjer målgruppens användning. Miljön ska dessutom anpassas efter de aktiviteter som sker i trädgården. Målet är att miljön ska uppmuntra till ökad användning hos de boende oavsett kognitiva förmågor. För att söka svar på frågeställningen har kvalitativ data samlats in i form av platsanalys, gruppintervju, observation och omvärldsanalys. En analys av tidigare forskning tillsammans med den insamlade datan resulterade i fyra huvudområden: Passivitet, Aktivitet, Tillgänglighet och Året runt inne/ute. Med utgångspunkt i dessa områden har ett gestaltningsförslag tagits fram med förändringar i den befintliga trädgården. Resultatet riktar sig främst till boende och personal på Stureby vård- och omsorgsboende, men förhoppningen är att resultatet av studien även ska kunna överföras till sjukhusmiljöer och andra liknande institutioner där utsatta personer vistas. / This is a bachlors thesis focusing on spatial design. The study examines which aspects are important in designing a garden for a residential care facility. The project has been carried out together with Stureby carehome in Svedmyra, Stockholm. The design of their garden is currently, according to staff at the accommodation, not adapted for people with dementia and the environment does not support the activities that take place in the garden. The purpose of the project has been to design an accessible outdoor garden with clear features that support the residents with dementia. In addition, the environment must be adapted to the activities that take place in the garden. The goal is that the environment should encourage increased use by residents regardless of cognitive capacity. To seek answers to the research question, qualitative data has been collected in the form of site analysis, group interview, observation and a comparison study with similar gardens at care homes. An analysis of previous research together with the collected data resulted in four main focus areas: Passivity, Activity, Availability and Year-round inside/outside. Based on these areas, a design proposal has been made with changes to the existing garden. The result is mainly aimed at residents and staff at Stureby care home, but the hope is that the study, with any adjustments, can also be transferred to hospital environments and other similar institutions where vulnerable persons reside.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de stimulerar barns fysiska aktivitet på förskolan med fokus på utemiljön. Metoden som användes i denna studie var kvalitativa interjuver där totalt sex pedagoger intervjuades på fyra olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är Reggio Emilia. Tidigare forskning visar att barns fysiska aktivitet har minskat och stillasittande aktiviteter har ökat och som pedagog är det viktigt att man stimulerar barn till fysisk aktivitet i utomhusmiljön. Resultatet visar att pedagoger är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse men att andra bitar får mer fokus som exempelvis matematik. Pedagogerna förklarar att fysisk aktivitet som begrepp, är rörelser som har med kroppen att göra men fysisk aktivitet är även förknippat med lek och vardagsmotion. Pedagogerna har visioner om att besöka olika närmiljöer för att öka den fysiska aktiviteten men beroende på olika perioder besöker man närmiljön mer eller mindre. Min slutsats är att förskolorna saknar en skogslik miljö i närheten för att göra skogen till en naturlig del av förskolans vardag. Resultatet visar på att man upplever att pedagogerna inte är aktiva i barnens utevistelse och att man önskar att fler pedagoger är aktiva med barnen i utemiljön. / The purpose of the study is to analyze how pedagogues perceive that they stimulate children´s physical activity at the preschool, focusing on the outside environment. The method used in this study was qualitative interviews, where a total of six pedagogues were interviewed at four different preschools. The theoretical point of departure of the study is Reggio Emilia. Previous research shows that children's physical activity has decreased and sedentary activities have increased and as an pedagogue it is important to stimulate children to physical activity in the outdoor environment. The result shows that the pedagogues are aware of the benefits of the physical activity, but that other parts get more focus, such as mathematics. The pedagogues explain that physical activity, as a concept, is movements that involves the body but physical activity is also associated with play and everyday activity. They have visions of visiting different neighborhoods to increase the physical activity, but depending on different periods, the visits are more or less frequent. My conclusion is that preschools lack a forest-like environment near the preschool to make the forest a more natural part of the preschool's everyday life. The result shows that the pedagogues are not active in the children’s outside play and that they want more pedagogues to be active together with the children in the outside environment.

I denna studie var syftet att utforska förskolpedagogers upplevelse av sin förskolegård samt närliggande miljö med koppling till barns motoriska utveckling, utifrån två frågeställningar. På vilket sätt anser pedagogerna att förskolegårdens utfärdande främjar barns motoriska utveckling och rörelsebehov? Upplever pedagogerna att de tar tillvara på närliggande miljö och på vilket sätt anser de att den främjar barns motoriska utveckling?   Studien utgår från Reggio Emilia som teoretiskt ramverk där utemiljön och pedagogens roll som medforskare har stor betydelse för att främja barnens motoriska utveckling.   Metoden som användes i studien var kvalitativ i form av intervjuer, där sex pedagoger från tre förskolor belägna i ett mindre samhälle i Mellansverige deltog. Som komplement till intervjuerna genomfördes även observation av förskolegården utan närvarande pedagoger eller barngrupp för att användas vid analysen och resultatdiskussionen.   Resultatet visar att pedagogerna anser att förskolegården är viktig för barnens motoriska utveckling samtidigt som närmiljöns betydelse lyfts, i detta fall skogsmiljön som motoriskt utvecklande på ett mer utmanande sätt. Det framhålls att materialet, främst det fasta har stor inverkan på barnens motoriska utveckling. Resultatet visar även att pedagogerna anser sig ha en viktig och betydande roll för att hjälpa och stötta barnen i utforskandet av utemiljön. / In this study, the purpose was to explore the preschool teacher´s experience of their preschool yard and the nearby environment related to children's motor development, based on two issues. In what way do the educators consider that the schoolyard´s design promotes children's motor development and movement needs? Does the preschool teacher take advantage of the nearby environment and how does it promote children´s motor development?   The study is based on Reggio Emilia as a theoretical framework where the environment has a great importance to promote the children´s motor development.   The method used in this study was qualitative in terms of interviews, where six preschool teachers from three different preschools located in a smaller society in the middle of Sweden attended. A compliment to the interviews was also observations of the preschool yard preformed without preschool teachers and children, to be used at the analysis.   The result shows that the preschool teacher´s consider that the preschool yard and nearby environment are important for the children’s motor development. It also emphasizes that the material, mainly the fixed one has big impact. The result also shows that the preschool teacher´s consider themselves to have an important role to support the children in the exploration of the outdoor environment.

Forskning visar att utevistelse har en positiv inverkan på elevers lärande och kan vara länken mellan teori och praktik. Genom att vara utomhus och vistas i olika utemiljöer påverkas både vårt fysiska och psykiska välmående positivt, vilket vidare påverkar vår inlärning. Enligt läroplanen ska fritidshemmet komplettera skolan genom att erbjuda eleverna undervisning i olika utemiljöer och genom upplevelsebaserade lärandesituationer. Syftet med denna studie är att undersöka fritidslärares erfarenheter och uppfattningar av utemiljöns pedagogiska möjligheter. Studien grundar sig på två frågeställningar: Vilka möjligheter kan fritidslärare se i olika utemiljöer som pedagogiska arenor? Hur uppger fritidslärarna att de använder utemiljöer i den fritidspedagogiska verksamheten? Den teoretiska utgångspunkten i studien grundar sig utifrån teorin om affordance. I vår undersökning används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där sex fritidslärare deltog. Utifrån den kvalitativa analysmetoden resulterade detta till studiens fyra olika huvudteman: Utemiljö- en viktig lärmiljö, Skogen som upptäcksplats, Vatten- ett viktigt element och Skolgård- en planerad och spontan arena. Resultatet visar att fritidslärarna ser utemiljön som en självklar och viktigt lärmiljö i undervisningen på fritidshemmet. Fritidslärarna lyfter fram pedagogiska möjligheter på skolgården, skogen samt platser där det finns tillgång till vatten. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att olika utemiljöer används för att utveckla elevernas kognitiva, sociala och fysiska förmågor. Utemiljön kan vidare användas för att eleverna ska få uppleva ett mer praktiskt och utforskande arbetssätt, vilket kan förstärka elevernas teoretiska kunskaper. / Research shows that the outdoor environment has a positive impact on students learning and can be a supporting link between theory and practice. Being outdoors and visiting different outdoor environments, both human physical and mental well- being are positively affected, which supports learning. According to the curriculum, the after school program should supplement the school by offering students teaching in different outdoor environments and through experience-based learning situations. The aim of this study is to examine after school teachers experiences and perspective of the educational opportunities of the outdoor environment. The study is based on two questions: What opportunities can after school teachers see in different outdoor environments as educational arenas? How do afterschool teachers state that outdoor environment are used in after school programs? The study is based on the theory of affordance. In our study, qualitative methodology was used in the form of six semi-structured interviews with after school teachers. Based on a qualitative method of analysis, this resulted in four main themes: The outdoor environment – an important learning environment, The forest as a place of discovery, Water – an important element and The schoolyard – a planned and spontaneous arena. The result shows that the after school teachers see the outdoor environment as an obvious and important learning environment in the education at the after school program. The after school teachers highlight educational opportunities in the school yard, the forest and places where there is access to water. Conclusions that can be drawn from the study are that different outdoor environments are used to develop students cognitive, social and physical abilities. Furthermore, the outdoor environment can be used to allow students to experience a more practical and exploratory way of working, which can strengthen the student’s theoretical knowledge.

Abstract This study is about preschool teachers' perceptions of biology teaching in preschool. The study examines three questions based on the purpose of the study that focus on preschool teachers 'perceptions of biology teaching in preschool, the child's perspective as a starting point in biology teaching and preschool teachers' reasoning about the importance of the outdoor environment as a learning environment for biology teaching. The study is based on previous research results that highlight preschool teachers' lack of subject knowledge and uncertainty in science teaching at preschool. In addition, both the preschool curriculum and research studies emphasize the child's perspective in teaching. Learning environment in the form of both indoor and outdoor environment in accordance with previous research studies is a contributing factor in children's learning and development. In this study, the learning environment is highlighted as an outdoor environment in the form of the forest, nature walks and the preschool yard. The study results are based on empirical data collected based on semi-structured interviews with six preschool teachers in two different municipalities in western Sweden. Interviews are then analyzed based on a phenomenographic methodological approach. The results show that preschool teachers' perceptions of the subject of biology and its teaching in preschool are mostly linked to nature, animals, plants, and the human body. The results also show in different ways where the preschool teachers take care of children's questions and perspectives and set it as a starting point in the planning of biology teaching. This is done by planning the teaching with the children where the children get a chance to talk about what they want to learn and do in preschool. Finally, the preschool teachers explained that the learning and teaching environment as an outdoor environment in the form of the forest, walks and the preschool yard has an important role in children's learning in biology.

The diploma thesis is based on research findings that the natural environment can help restore depleted emotional and cognitive resources. Theoretical part summarizes the results of research studies in this area and provides a sufficient number of studies which have confirmed the above mentioned phenomenon. In the empirical part I am devoted to ascertaining whether the picture of environment can have restorative effect on cognitive and emotional resources, and compare the effects of three different outdoor environments. The research was conducted by experiment, respondents were exposed to visual stimulus material with motives of natural environment, park or urban environment and then was measured their attention and mood.

The aim of this study is to find ways to have outdoor tuition with preschool children. The study also researches how to do outdoors to promote children's learning and to know what pedagogical leaders think about outdoor pedagogy. The study is based on six questionnaires and two interviews where both pedagogical leaders and preschool teachers participated. We used a sociocultural perspective and phenomenological perspective when we analyzed the answers. The results of the study show that there are several ways to have outdoor tuition that promotes children's learning in different ways. The respondents of this study give many suggestions on how the tuition can look like and what strategies to use. One way to have tuitions outside can be to use activity cards where children get different missions to do or things to get and compare with each other in the woods. Another way is to use theme-based boxes with materials sorted in categories, for example a coloring box or a building- and construction box. All the responders answer that they think outdoor pedagogy is important and see benefits with having tuitions outdoors. The study concludes in the researchers own reflections about this study. The study suggests that tuitions should be educative and lust-filled for the children in preschool and to capture their interests. The tuition you do inside a preschool you also can do in other places, in other local environments that lay near the preschool for example in the woods or at a playground.

Even if the courtyard as a specific area lacks a clear description within PBL, there is a relatively unified view of what the courtyard is within research and academic work. The view of the courtyard as an extension of the living room has been repeated by several and suggests that the courtyard is a place that should accommodate and enable uses connected to the home. This common meaning is not only valid for our time but also historically. The Swedish courtyards have throughout history been marked as a compiling surface for what the home was unable to provide as well as being an insight into the spirit of the times. In a period where we live more isolated from our neighbors, the social context has changed, and the purpose of courtyards has become increasingly blurred.Based on three selected study areas, this paper aims to examine, from a planning perspective, the role of the Swedish courtyards in society and how they are used and can be used to fulfill more sustainable cities. Results show a generally passive attitude to the design of today's courtyards, where its outcome relies heavily on the developers' implementation. The result also shows the importance of creating spatiality, perceived emotions, and assets within the courtyard already during the planning stage in order to not only be able to offer attractive courtyards, but also sustainable environments within cities in a metropolitan environment. / Även om bostadsgården som specifik yta saknar tydlig skildring inom plan- och bygglagen (PBL) finns det inom forskning och verk en relativt enad syn på vad bostadsgården faktiskt är. Synen på bostadsgården som en förlängning av hemmet är en skildring som återkommer, vilken står för uppfattningen att gården är en plats som ska tillgodose och möjliggöra användning som är kopplat till hemmet. Denna gemensamma bild är inte bara giltig för vår tid utan även historiskt. Utöver att bostadsgårdar under historien utgjort en kompletterande yta till hemmet har de vidare speglat, och därmed även gett en insyn i, tidens anda. I en period där vi lever mer isolerat från våra grannar har gården som en självklar social yta ändrats och bostadsgårdars syfte har blivit alltmer suddigt. Baserat på tre utvalda studieområden har denna studie utifrån ett planeringsperspektiv undersökt bostadsgårdars roll i dagens samhälle, och hur de används och kan användas för att bidra till mer hållbara städer. Resultatet visar på en generellt passiv hållning till utformning av dagens bostadsgårdar, där utfallet till stor del överlämnas åt byggherrarna i själva genomförandefasen. Resultatet visar även på vikten att redan under planeringsskedet lägga fokus på att skapa rumslighet, planera för vilka känslor man tänker sig att bostadgården ska ge upphov till samt vilka funktioner gårdarna ska fylla. Detta för att inte bara kunna erbjuda attraktiva bostadsgårdar, utan även hållbara miljöer som en viktig beståndsdel i storstadsmiljöer.

Syftet med denna studie är att ge läsaren en inblick i småbarns kommunikation. Hur deras samspel med andra barn och förskollärare kan te sig i en organiserad förskolas utemiljö och i skogsmiljö. Studien omfattar också observationer av hur förskollärare stödjer och utmanar småbarn i deras kommunikation och samspel.Förberedelser för denna studie har varit undersökningar av tidigare studier kring kommunikation och samspel kring småbarn. De tidigare studierna fokuserar främst på en inomhusmiljö, vilket innebär att det finns en brist på information om kommunikation och samspel i utemiljön. Denna studie har ett sociokulturellt perspektiv vilket återspeglas i val av förstudie material, med fokus på social interaktion mellan människor.För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av videoobservationer och fältanteckningar.I studien kan vi se att småbarn använder sitt kroppsspråk, ljud och ord som kommunikationsverktyg, de tillämpar sina tidigare erfarenheter i möten med andra i sin omgivning när de kommunicerar. När de små barnen hittar föremål i sin omgivning, använder de dessa för att kommunicera och interagera med sina kamrater och förskollärare. / The aim of this study is to give the reader an insight in toddler communication. Their interaction with other children and preschool teachers, in an organised preschool outdoor environment and in a forest environment. The study also includes observations of how preschool teachers support and challenge toddlers in their communication and interaction.In preparation for this study previous studies on communication and interaction on toddlers has been researched. Previous studies mostly focus on an indoor environment, which means that there is a lack of information on communication and interaction in the outdoor environment. This study has a sociocultural perspective which is reflected in the choices of pre study material, focusing on social interaction between human beings.To collect our empirical data we used video observations and field notes. In the study we can see that the toddlers are using their body language, sounds and words as communication-tools, they also apply their past experience onto others in their environment when communicating. When finding objects in their environment, toddlers use them to communicate and interact with their peers and preschool teachers.