Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ”grön omsorg” /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design. Studierna var publicerade under åren 1992-2006 och vanligast förekommande datainsamlingsmetod var observationer av funktionsförmåga/beteende hos de boende. Granskningen av artiklarna indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda till dessa utemiljöer i omvårdnaden av personer med demens. / The aim of the review was to describe studies that have been done with focus on “green care”/exterior environment in the care of people with dementia. Another aim was to describe the staff member’s experience of these arrangements and contingent effects, on the patients. Literature search was made in Medline and Chinal databases, and resulted in nine included studies. The results indicated that a majority of these studies had outdoor environment and effects on the residents’ well being and behavior as a study purpose. Six studies had a non-experimental design, two studies had a quasi-experimental design and one study was divided into two parts of which the first part had a non-experimental design and the second part had a quasi-experimental design. The studies were published between 1992- 2006 and the most common method of collecting data was observations of functionality/behaviour of the residents. The review of the studies focusing on the exterior environment indicated positive changes in subjects with dementia. In particular a decrease of aggressive behaviour and improved well being was seen. The staff and the subjects’ relatives were all in all positive to the outdoor environments in the care of subjects with dementia.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lärande då den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vår studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lärande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lärande i utemiljön. I studienanvände vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrån en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lärande då barnen ges möjlighet att träna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lärande innehåll samt att den främjar barns hälsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptäckare och observatör. Vi önskar att vår studiekommer att bidra till en djupare kunskap om fenomenet utemiljö och att våra blivandekollegor samt lärarstudenter kan ta nytta av vår forskning. / The outdoor environment is important for children's development and learning becauseit stimulates several senses at the same time. The purpose of our study was to examinepedagogues in preschool perceptions of the outdoor environment importance forchildren's development and learning, and how they perceive their own role in relation tochildren's development and learning in the outdoor environment. In this study we haveused a qualitative method in form of interviews from a phenomenographic approach. Theresult revealed that teachers believe that the outdoor environment is very important forchildren's development and learning when children are given the opportunity to practicetheir motor skills development, imagination and creativity, different learning contentand that it promotes children's health. The teachers perceive their own role todiscoverer with the children and as observers. We wish that our study will contribute toa deeper understanding of the phenomenon of outdoor environment and our futurecolleagues and student teachers can take advantage of our research.

The purpose with my project is to evaluate how Recreational Leaders use the outdoor environment, how much they use it and why. My method was to assemble the surveys which were answered nationally by Recreational Leaders. During my project I have investigated Recreational Leaders view on the outdoor environment by reviewing a survey. Those who answered the survey find that the desire to use the outdoor environment exists; they think that the benefits of moving the teaching process outside are plenty. The children receive fresh air, they get to practise manual ability and gross motor functions, stay healthy and are able to use their imagination and creativity. Economy, time, large children's groups and small premises are some of the reasons that prevent the Recreational Leaders to use the outdoor environment. They also think that the subject has a low priority when it comes to other pedagogues. The background fact which I have processed has presented both advantages and disadvantages with using the outdoor environment. / Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur fritidspedagoger använder sig av utemiljön samt i vilken utsträckning och varför. Min metod var att sammanställa en enkät som ett antal fritidspedagoger runt om i landet besvarat. I mitt arbete har jag genom att bearbeta en enkät undersökt utemiljön och fritidspedagogers relation till denna. De pedagoger som besvarat enkäten anser att viljan till att använda utemiljön finns där, de anser att fördelarna med att flytta ut verksamheten till naturen är många. Barnen får frisk luft, tränar fin- och grovmotorik, håller sig friska och får utlopp för fantasi och kreativitet.  Ekonomi, tid, stora barngrupper och små lokaler är några av faktorerna som gör att fritidspedagogerna inte kan använda utemiljön i den utsträckning som de vill, men även visst motstånd från övriga pedagoger då de ansåg att ämnet hade låg prioritet. Den litteratur jag använt mig av talar främst om fördelarna med naturen men vissa författare har även tagit upp att det finns nackdelar med att använda utemiljön.

Efter andra världskriget ställdes Sverige inför en ekonomisk tillväxt och urbanisering vilket startade den tidsperiod som kallas rekordåren. En miljon bostäder byggdes på tio år och kritiserades tidigt för brister i miljön. Miljonprogrammet förde med sig en högre bostandard men kunde inte garantera en stimulerande utemiljö. Centrumanläggningen skulle istället förse invånarna med förnödenheter. Andersberg i Gävle är ett typiskt miljonprogramsområde som är under förnyelse. Syftet med studien är att undersöka om den pågående förnyelsen som bostadsbolaget Gavlegårdarna genomför är ett steg i rätt riktning mot en trivsam miljö eller om utemiljön är i behov av komplettering. Med hjälp av observationer och en inventering av miljön samt en enkätundersökning har det framkommit att grönytor, fler mötesplatser, upprustning och komfortabla detaljer som bänkar och grönska är vad som kan förbättras. Trots att miljonprogrammen förknippas med negativt rykte framkom det i studien att tryggheten är god i området samt att befolkningen generellt trivs. Studien visar även att de negativa egenskaper som miljonprogrammens miljö för med sig även är tillgångar. Det fortsatta arbetet i Andersberg bör succesivt förnyas med mindre komplement i utomhusmiljön, t.ex. med fler bänkar och en inbjudande gestaltning. Miljonprogrammen var en stor satsning, men det framtida arbetet måste ske succesivt med en involvering av invånarna. Inför framtida studier är ett arbete om hur invånare bättre kan involveras i planeringsprocessen ett viktigt komplement. / After the Second World War, Sweden was facing a strong economic growth and urbanization, which led to the time period of time called the record years. One million housing units were built in ten years. Shortcomings in the environments created were strongly criticized. The center facility was instead a facility that would provide residents with necessities. Today, central squares and common areas are in need of renovation to guarantee a stimulating environment. The Andersberg neighborhood in Sweden is typical for the so called Million homes programme and is currently undergoing renovation. The purpose of the study is to investigate whether the ongoing renewal created by the housing company Gavlegårdarna is a step in the right direction and if the outdoor environment in this community needs further development. An observation study of common space, environment, and a survey of residents was performed to investigate the area. The results revealed that common meeting places, such as green space, playground and the local square needs supervision and improved design. Although many of the Million homes programme have bad reputations, the results of this study indicated that perceived safety of residents is good, and overall satisfaction with the environment. Also the study indicates that the negative qualities of these areas can be assets. The Million programs was a big investment, however future environment improvements in Andersberg should take small steps such as adding more benches and improved site design. A study of citizen participation in the planning process in Andersberg would be an important follow-up to this study.

This thesis is the result of a study that considers children’s encounters with others; participation and influence in a pedagogical outdoor environment in three different preschool playgrounds. More specifically, a study is under-taken of how children’s encounters are shaped in the pedagogically adapted outdoor environment of the preschool with the focus on how children’s par-ticipation and influence finds expression in the preschool playground’s dif-ferent facilities. The physical environment is seen as meaningful and the focus is on which affordances arise in the physical environment related to facility. The study’s theoretical approach is based mainly on G. H. Mead’s social psychological theory and the meeting with the other which is com-bined with theories that call attention to the significance of the facility. An ethnographic method has been applied. By way of two years’ field studies, with a total of 78 days spent in the three different environments, data has been collected through observations and photography and by listening to, and talking with, children and preschool teachers. To participate in the chil-dren’s everyday life has been a precondition for understanding children’s different encounters and meeting places in the preschool playgrounds. On the basis of the analysed results, the study shows that all three preschool playgrounds had pedagogical outdoor environments which were designed so that the majority of the facilities gave a variety of offerings, something that contributed to different children being able to relate to, and find, their own affordances in different facilities. The results of the study also show that the majority of preschool children in the studied activities were socially compe-tent and good negotiators. Thereby, they were shown to have good precondi-tions for participating and exercising influence in the day-to-day outdoor activities. At the same time, the study results demonstrate that the children’s agency and interaction at all three preschool playgrounds are determined on the basis of the level of recognition they received in their encounter with other children and in the encounter with teachers.

Mitt intresse för utomhuspedagogik har väckts under min lärarutbildning, speciellt på min verksamhetsförlagda utbildning där jag kunde observera hur utomhuspedagogiken används i skolan. Syftet med studien är att undersöka vad utomhuspedagogik innebär för lärare, vilken inställning de har till elevernas inlärning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förståelse för NO ämnen, i vilken utsträckning de använder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka målsättningar lärare har för elevers lärande i utomhusmiljön. Metod som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa intervjumetoden där sex lärare har fått möjlighet att svara på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogiken och på det sättet fick de framhäva sin ställning och sina tankar. Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har positiv inställning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer än hälften använder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar även att de lärarna som inte använder så mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak. / My interest for outdoor education has been awakened under mine education as teacher, especially during my practical training periods. There might I observed how the outdoor education was using in the school. The aim of this study was to examine what outdoor education implies for teachers and which attitude they have to the students learning indoors respective outdoors education. I wondering if teachers deem that the outdoor education contributes to student’s major appreciation of science, in which extent they applies the outdoor environment in science tuition and what teacher want to attain with students learning in outdoor environment. Method that I have used in my examination is the qualitative interview method there six teacher have got possibility to reply on a number of questions about outdoor education. In this manner they get explain theirs attitude and theirs minds about that. The results of mine examination presents that the majority of the interviewer teachers have a positive attitude and appreciation about outdoor education and that more than half applies that in science tuition. The study further shows that the methods, intentions and context vary. The results presents even that teachers, who’s not applies outdoor education so much in science tuition had indicated lack of time and scheme planning as reason for that.

Denna undersökning jämför hur inställning till NO-undervisningen i utemiljö ser ut och hur detta arbetssätt används av pedagoger i åk 1-3 och åk 4-6. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkät som skickats ut till verksamma pedagoger som undervisar i NO. Det visar sig att man i åk 1-3 använder sig av undervisning i utemiljö i större utsträckning än vad de gör i åk 4-6 och att det är pedagoger i åk 1-3 som anser sig ha mest kunskap och erfarenhet av detta arbetssätt. En positiv inställning till arbetssättet finns hos både pedagoger i åk 1-3 och åk 4-6. / This study compares how the attitude to science teaching in outdoor environment looks like and also how this approach is used by educators in grades 1-3 and 4-6. This study is based on a survey answered by active educators who teach science. The result shows that educators in grades 1-3 use more teaching in outdoor environment, compared to educators in grades 4-6. It also shows that educators in grades 1-3 believe they have more knowledge and experience of this approach, compared to educators in grades 4-6. Both educators in grades 1-3 and grades 4-6 have a positive attitude to science teaching in outdoor environment.

Studiens syfte är att belysa hur några pedagoger ser på utomhusmiljön. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka möjligheter kan pedagogerna se i att använda sig utav utomhusmiljön i verksamheten? Vilka begränsningar kan pedagogerna se i att använda sig utav utomhusmiljön i verksamheten? Vilka argument finns för att gå ut och när går man ut?Studien är genomförd med ljudinspelade besöksintervjuer för att nå ett så tillförlitligt och trovärdigt resultat som möjligt. I studien ingår fem förskollärare på fyra olika förskolor. Urvalet är med hänsyn till såväl intresset från respondenter som tidsaspekten att tre av förskolorna ligger i samma kommun för att minimera restiden.Det som synliggjorts i resultatet är att samtliga intervjuade pedagoger ser stora möjligheter, men även begränsningar, i användandet av utomhusmiljön. En möjlighet som nämns är pedagogernas möjlighet att erbjuda barnen lärtillfälle i såväl naturen som på förskolegården. En begränsning som samtliga pedagoger nämner är ekonomin och tiden i verksamheten, då verksamheten är beroende av pengar för införskaffandet av artefakter och tiden för att underhålla och genomföra alla idéer som finns för konstruktionen och användning av utomhusmiljön. Pedagogerna belyser barnens hälsovinst som argument för varför de går ut, men även hur förskolans traditioner och dess inrutade arbetssätt gör att de går ut vid vissa klockslag.

This research studied children’s educational outdoor environments in order to understand which contexts and environmental characteristics support children’s creativity in play. Creativity is an important factor in children’s cognitive development; children’s creativity can flourish in outdoor environments as they can engage in free play. Accordingly, this research had two central aims: Aim 1: To classify and assess children’s levels of creativity during play. Aim 2: To develop design principles for educational outdoor environments in order to nurture children's creativity in play. Initially, behaviour observation and the Leuven Wellbeing and Involvement Scale were used to collect data for a pilot study. Children’s play behaviours were observed and analysed, and based on the Evaluation of Potential for Creativity, the Creative Play Taxonomy was designed in relation to the first aim of the study. Then, at two study sites, experimental research was designed. At both study sites, children were observed in four different play contexts. At Study Site One, duration recording was used and the videorecorder observations were coded with the Creative Play Taxonomy using the software The Observer from Noldus. At Study Site Two, narrative recording was used in the observation sessions and focus group discussions were held with the children. The findings from both study sites achieved the second aim of this study. The current research makes two main contributions to knowledge. Firstly, it introduces the Creative Play Taxonomy, which can be used by researchers, psychologists, educationalists and related disciplines to understand, categorise and assess children’s creativity in play. Secondly, it increases the understanding of the particular play contexts that support children’s creativity in play, and the environmental characteristics that enhance these types of play. Accordingly, this research suggests that: - Outdoor play spaces should include a variety of different play contexts to encourage creative play amongst different groups of children. - The most effective play contexts for children’s creativity are those facilitated with flexible, changeable, mouldable, movable, multi-functional and open-ended play materials. - Children’s outdoor play spaces should be facilitated with loose parts, both natural and synthetic, as they are highly supportive of children’s creativity. - Natural outdoor environments and elements highly encourage creative play behaviours amongst children. The findings are intended to guide landscape architects and playground design professionals to produce informed design decisions based on the framework of creativity, in order to nurture children's creative thinking abilities.

The purpose of the study is to learn more about the ways preschool teachers´ identify outdoor activities linked to the curriculum. There is also an interest to understand the preschool teacher role in the outdoor environment and children’s learning processes. The intention is to gain a deeper understanding of the preschool teachers’ work with the curriculum during outdoor activities. Two questions responds in the study: In what way do the preschool teachers’ perceive their role in outdoor activities? * What ways are the environment described as significant to learning? In order to respond to these questions a qualitative group-interview was conducted. Focusing on the importance of the preschool-curriculum during outdoor activities. A phenomenographical approach were used, to analyze the material. The study shows that a well-considered preschool yard can stimulate children's curiosity and contribute to spontaneous learning opportunities. A crucial factor is how well the teacher knows the curriculum and how it can be applied during the outreach. The result gives examples on the significance of the preschool teacher´s approach to children. Further, on ways these approaches affect the children and their learning process. / Syftet med studien är att undersöka betydelsen av läroplanen i utomhuspeda- gogiken med utgångspunkt i hur pedagoger uppfattar detta. Det finns ett un- derliggande intresse av att förstå pedagogens roll och hur den kan påverka bar- nens lärprocesser vid lek under utevistelsen. Avsikten är att få en djupare för- ståelse för pedagogens arbete med läroplanen under utomhusverksamheten. Forskningsfrågorna är: * På vilka sätt definierar pedagogerna sin roll i utevistelsen? * På vilka sätt beskriver pedagogerna miljöns betydelse för lärande? För att kunna undersöka detta har litteratur, tidigare forskning studerats och en kvalitativ gruppintervju genomfördes med fokus på läroplanens betydelse un- der utomhusaktiviteterna. Intervjuerna genomfördes på en förskola där tre pe- dagoger deltog. Resultaten analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Studien har visat att pedagogens roll under utevistelsen har stor betydelse för de sätt lärande möjliggörs eller begränsas. En avgörande faktor är, hur väl pe- dagogen är insatt i läroplanen samt hur den kan tillämpas under utevistelsen. Studien visar att en väl genomtänkt förskolegård kan stimulera barns nyfiken- het och bidra till spontana lärtillfällen.