In this thesis, we investigate how preschool educators view the children’s outdoor activities in preschool, and for what purposes the educators bring the children outside. Outdoor activities are seen as an obvious part of the Swedish preschool, and the local environment is of great importance as a complement to preschool yards for the educators’ daily work. Extensive research indicates that there are a number of advantages having preschool activities outdoors, both from a health and a learning perspective. At the same time, there seems to be a discrepancy between theory and practice regarding the purpose and organization of outdoor activities in preschool. We affirm that this discrepancy exists, and investigate how it manifests itself. The study’s research approach is phenomenographic. We have gathered material by qualitative interviews, where we have let the informant explain, describe, and give their own view of the children’s outdoor activities and the outdoor environment. The concepts “silent knowledge” and “child perspective” are used as additional tools. The study shows that there is a difference in how outdoor activities in woods and similar environments are managed, versus outdoor activities in the preschool yard. During activities in wood like environments, there is a greater focus on creating situations promoting health and learning, compared to yard activities. The purpose of children’s yard activities is often to split large child groups, separate certain individuals, or to solve work schedule deficiencies. It could also be to give the educators time for administrative duties, such as planning, documentation, or operations development. In their statements, the educators show that they possess knowledge about outdoor activities and the benefits thereof, both from health and learning perspectives, but also that this knowledge is not put into practice for a number of reasons.

Syftet med undersökningen är att undersöka förskolepedagogers syn på arbete med växter samt hur de arbetar med det på en småbarnsavdelning. Undersökningen kommer även att ta upp varför förskolepedagogerna väljer att arbeta med det de gör, hur förskolepedagogerna planerar aktiviteter kring ämnet växter och vilka läroplansmål de anser att arbetet med växter möter. Metodval för undersökningen har varit kvalitativa intervjuer som har genomförts på fyra förskolor i en mindre kommun i Mellansverige. Resultaten från undersökningen tyder på att förskolepedagogerna är positiva till att arbeta med växter med de yngsta förskolebarnen, men de anser att det krävs ett stort arbete för att förenkla läroplanens mål kring naturkunskap så att det passar de barn de har i barngruppen för tillfället. Pedagogerna arbetar mestadels med växter när de är ute på promenader, de svarar på barnens frågor och funderingar men uppmärksammar även typiska blommor för säsongen. / The purpose of this study is to examine the preschool teachers views on work with plants and how they work with it in a toddler department. The study will also address why the educators choose to work with plants in the way they do, how the educators plan activity on the subject of plants and what curriculum goals they consider to be working with in the work with plants. The methodology for this study has been qualitative interviews that have been conducated at four pre-schools in a smaller municipality in Sweden. The results from this study indicate that the educators are positive to work with plants with the youngest pre-school children, but they consider that at lot of work is needed to simplify the curriculum’s goals of science to suit the children they currently have in the children’s group. The educators work mostly with plants when they are out on walks, they answer the children’s questions and thoughts but also pay attention to typical flowers for the season.

Syftet med den här studien är att visa på möjligheter till utomhuspedagogik, synliggöra olika aspekter på utomhuspedagogik och varför det behövs utomhuspedagogik i förskolan. Fokus ligger på förskollärares möjlighet att erbjuda förskolebarn pedagogiska och gemensamma aktiviteter i utomhusmiljön på förskolan, hur de inkluderar barnen till att utforska utomhusmiljön som är en del av deras närmiljö. De frågor som besvarats är följande; Vilka möjligheter samt svårigheter upplever en förskollärare i sitt utövande av utomhuspedagogik? Vad anser förskollärare om barnens lekmöjligheter på förskolegården? Hur uppfattar förskollärare den pedagogiska miljön på förskolegården? Intervjuer har genomförts med förskollärare som just nu är aktiva inom yrket. Studiens resultat utgår från sex intervjuer med utbildade förskollärare från fyra olika förskolor, tre stycken i mellansvenska städer och en i storstad. Därtill har en kartläggning genomförts med hjälp av anteckningar av en förskolas gård, vilka material och ytor som finns tillgängliga för barnen och de vuxna. Resultatet visar hur utomhuspedagogik kan användas i förskolan och hur det är ett verktyg till utveckling för barnen genom att interagera med de vuxna utomhus. Slutsatsen av studien är att utomhuspedagogik och aktivitet utomhus har betydelse för barnen och att det är viktigt att ha en fungerande utomhusmiljö på förskolan. Samt att förskollärarens roll är viktig i utforskandet av utomhusmiljön.

Kunskap som barn utvecklar i förskoleåldern är viktig för den framtida inlärningen. Då rapporter från Skolverket visat på stora skillnader i behörighet till gymnasieskolan mellan olika elevgrupper kan förskollärare synliggöra olika aspekter av matematik i vardagen och ge barnen stöttning i deras matematiska utveckling. Utomhusvistelse anses positivt för barns motoriska utveckling samt gynnar både det fysiska och psykiska välmåendet. Syftet med studien är att undersöka förskollärares inställning till användandet av matematik i utomhusmiljö i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Samt hur förskolläraren rent konkret uppmuntrar till användandet av matematik i utomhusmiljö. Studien genomfördes som en pilotstudie där resultatet bygger på kvantitativa data med inslag av kvalitativa data genom öppna frågor. Som datainsamlingsmetod användes en webbenkätundersökning. Studien knyter an till Vygotskijs sociokulturella teori där lärandet sker i interaktion med andra genom sociala relationer och Deweys ”Learning by doing” vilket innebär att lära genom att göra. Studiens resultat visar att förskollärarna arbetar med matematik utifrån Bishops matematiska aktiviteter på ett flertal sätt och att undervisningstillfällena ofta innehåller flera matematiska aktiviteter. Studien visar även att förskollärarna upplever obegränsade möjligheter samt inga eller få hinder att använda matematik i utomhusmiljö. Slutligen visar studien att förskollärarna upplever att barnen använder den matematikundervisning de fått i sin lek.

Förskolans läroplan framför tydligt hur de miljöer barn befinner sig i ska utformas för att stimulera lärande och utveckling, barn tillbringar mycket tid utomhus varje dag och därför bör även utomhusmiljön beaktas av det. En genomtänkt förskolegård med varierad miljö möjliggör olika områden för lärande och utveckling. Tidigare forskning och förskolans läroplan menar att välstrukturerade miljöer är viktiga för att bjuda in till lek och uppmuntra lärande, det är därför av intresse att studera utomhusmiljöer och eventuella kopplingar till lärande- och utvecklingsområden. Studien syftar till att undersöka hur förskolegårdar är organiserade och hur detta kan påverka barns utveckling och lärande. Med hjälp av fotografering skapades planskisser av förskolegårdarna som sedan analyserades utifrån olika zoner, vilket visar ett resultat av att samtliga förskolegårdar i studien i någon form innehöll de flesta av de zoner som presenteras. I resultatet syns skillnader i hur stor naturtillgång som fanns på gårdarna. Viktiga aspekter som framgår är hur exempelvis entrézonerna på gårdarna hade kunnat vara mer organiserad för att fungera optimalt. I studien uppmärksammas även motorisk, kognitiv och social utveckling samt hur de kan påverkas av förskolegårdarnas utformning.

Abstract The background of this study issues from an investigation report written by the Swedish national agency for Education 2018, concerning the subject physical education and health. It is written in the report that the subject area outdoor education is given much limited space on the schools that were investigated. The Swedish Schools inspectorate identifies that outdoor education is an area in need of development in all schools that were a part of the study. The purpose of my study is to get a view of principals’ interpretation of conditions and resources for outdoor education to be able to carry it out in accordance with the knowledge requirements for the subject physical education and health. The study is based on the factors time, outdoor environment and economy. Since the study aims to look at principals’ understanding and view on outdoor education, I chose a qualitative approach for my study. Semi-structured interviews were used to gather data. The overall pattern in principals’ opinions is that the outdoor environment surrounding central situated schools is good. They don’t see a need to extend time for outdoor education and are of the general idea that outdoor focused days are a good opportunity for students to be outside. The content during these days vary much and often concerns physical activities outdoor such as football, rounders and ultimate frisbee. The result of my study coheres well with the result in the inspection that was written by the Swedish school inspectorate in 2018.   Outdoor education is put aside for the benefit of the area concerning physical movement. Outdoor days in school becomes activity focused days with competition as the main purpose. Principals’ views on the content greatly affects what type of activities students participates in and is educated about in their school. The discussion emphasized that outdoor education is a field of knowledge that the whole school benefits from. My study turns to future PE teachers and Principals and underlines the importance of planning for outdoor education. The fact that students receive positive experiences in and knowledge about outdoor education leads to consisting values. School leaders need to reflect upon outdoor education. Keywords: Economy, Outdoor education, Time, Outdoor environment

Utomhusvistelsen är en del av den dagliga rutinen i förskolan och är ett naturligt inslag. Hur gårdarna ser ut samt hur de används skiljer sig mellan förskolor, syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Där de centrala frågorna riktar in sig på användningen av utomhusmiljön och om den ses som en resurs för verksamheten. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där åtta legitimerade förskollärare deltog. Resultatet analyserade med hjälp av det sociokulturella perspektivet och det utvecklingsekologiska perspektivet. Resultatet av studien visar förskollärarnas gemensamma uppfattningar och syn på utomhusmiljön, det framkommer hur förskollärarna anser att utemiljön kan användas i lärande syfte samt att utemiljön och förskolans närmiljö ses som en pedagogisk resurs. Slutsatsen synliggjorde att det finns potentiella möjligheter för att utveckla lärandet i förskolans utomhusmiljö och att förskollärarna anser att verksamhetens olika material kan förflyttas mellan miljöerna i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att erhålla kunskap om hur förskollärare ser på barns möjligheter till språkutveckling i utomhusmiljön, samt hur de beskriver sitt arbetssätt för att främja barnens språkutveckling i utomhusmiljön. Intresset för att genomföra denna studie grundar sig i den ökade utevistelsen på förskolorna just nu på grund av rådande restriktioner under corona-pandemin.  För att kunna erhålla en förståelse för förskollärarnas perspektiv och beskrivningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex förskollärare från tre olika förskolor. I resultatet framkommer att förskollärarna ser utomhusmiljön som en gynnsam miljö för barnens språkutveckling. Några av förskollärarna menar även att utomhusmiljön främjar språket mer än vad inomhusmiljön gör då upplevelserna gör att man samtalar mer och benämner fler saker i utomhusmiljön, vilket leder till ett större ordförråd. I utomhusmiljön menar de att man har mer tid till samtal som de aktivt försöker tillvarata och stötta barnen genom att vara närvarande och medupptäckande i sin förskollärarroll. De menar även att barnens intresse får ta större plats både i den spontana och planerade undervisningen, vilket ger barnen större inflytande över utbildningens innehåll. Studiens slutsats är att man fortsatt behöver reflektera över och diskutera hur man utnyttjar utomhusmiljön och dess språkutvecklande möjligheter, samt att detta arbete bör utvecklas och fortgå även efter corona-pandemins slut. / The purpose of this study is to gain knowledge about how preschool teachers view children's opportunities for language development in the outdoor environment, and how they describe their work to support children's language development in the outdoor environment. The interest in doing this study is based on the increased outdoor activities that are currently taking place in preschools, due to current restrictions during the Corona pandemic. Ta gain an understanding of the preshool teachers' perspectives and descriptions, semi-structured interviews were conducted with six preschool teachers from three different preschools. The results of the study show that preschool teachers see the outdoor environment as a favorable environment for children's language development. Some of the preschool teachers also believe that the outdoor environment promotes language more than what the indoor environment does as the experiences make you talk more and name more things in the outdoor environment, which leads to a larger vocabulary. In the outdoor environment, they believe that you have more time for conversations that they actively try to take advantage of and support the children by being present and co-discovering in their preschool teacher role. They also believe that the children's interest may take a bigger place in both the spontaneous and planned teaching, which gives the children greater influence over the content of the education. The study concludes that there is still a need to reflect on and discuss how to utilize the outdoor environment and its language development opportunities, and that this work should keep on being developed also after the end of the Corona pandemic.

Syftet med vår studie är att synliggöra pedagogernas uppfattning om platsskapande och materialens erbjudanden i utomhusmiljön utifrån toddlarna. Studien utgår från affordance teorin, då den utgår från material och miljöns handlingserbjudanden. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån intervjuer med förskollärare från sex olika förskolor som analyserats med en hermeneutisk metodansats där svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatet. I resultatet framträder att pedagogernas förhållningsätt spelar stor roll för skapandet i toddlarnas utomhusmiljö, vilken syn de har på exempelvis kodad och okodat material, hur anpassningar sker i form av förutsättningar och regler. En annan viktig aspekt är att pedagogernas närvaro spelar stor roll för toddlarnas platsskapande. Resultatet visar vädrets betydelse som material, då vädret som fenomen både förändrar utemiljön och ger andra erbjudanden. Även årstider har stor inverkan och påverkar speciellt toddlarna i deras utforskande av utomhusmiljön då de upplever med hela kroppen vilket innebär att de påverkas både positivt och negativt. / The aim of this study is to make educators 'perception of the toddlers' outdoor environment visible in relation to how the environment is designed and which materials are offered. The study is based on affordance theory, as well as material and environmental action statements. It is a qualitative study where interviews with teachers from six different preschools have been hermeneutically analyzed. The results show that the educators' approach plays a major role in creating the toddlers' outdoor environment, what view they have of, for example, coded and uncoded material, how adaptations take place in the form of conditions and rules. Another important aspect is that the educators’ presence play a major role in the toddlers' job creation. Something that has become evident is the importance of the weather as a material, as the weather as a phenomenon that both changes the outdoor environment and provides other offers. Seasons also have a great impact and especially affect the toddlers in their exploration of the outdoor environment as they experience with the whole body, which means that they are affected both positively and negatively.

Matematik är ett ämne som används mycket utomhus, men det finns främst tips och idéer för hur det genomförs, och desto mindre information om vilken vetenskaplig grund det  genomförs på. Syftet med studien är att öka förståelsen för forskningsfältet, med fokus på ut-omhusmatematikens genomförande och varför det är gynnsamt. Metoden som har använts för att besvara syftet är en systematisk litteraturstudie. Resultatet visar att det finns tre huvudte-man för att genomföra utomhusmatematik, vilka är att använda miljön, att använda verktyg och att organisera utomhusmatematik på ett visst sätt. Dessa har underteman som är att under-söka naturen i närområden, trädgårdsskötsel, digitala verktyg, naturföremål, ämnesövergri-pande arbete och kombination av inomhus & utomhus. Resultatet visar att det är gynnsamt att bedriva utomhusmatematik för elever eftersom det förbättrar deras inlärning, de får positiva upplevelser, de engageras och motiveras, samt påverkas den personliga utvecklingen positivt. För lärare är det gynnsamt eftersom det leder till ökad flexibilitet samt ökat självförtroende och ökad kompetens. / Mathematics is a subject that is widely used outdoors, but there are mainly tips and ideas for how it is carried out, and less information about what scientific basis it is conducted on. The purpose of the study is to increase the understanding of the research field, with a focus on the implementation of outdoor mathematics and why the field is favorable. The method used to answer the purpose is a systematic literature study. The result shows that there are three main themes for implementing outdoor mathematics, which are to use the environment, to use tools and to organize outside mathematics in a certain way. These have sub-themes that are to explore nature in the surrounding areas, gardening, digital tools, natural objects, cross-cutting topics and combination of indoors & outdoors. The results also show that it is beneficial to conduct outdoor mathematics for students as it improves their learning, they get positive experiences, they are involved and motivated, and the personal development is positively affected. For teachers, this is beneficial as it leads to increased flexibility as well as increased self-confidence and increased competence.