In this thesis, we investigate how preschool educators view the children’s outdoor activities in preschool, and for what purposes the educators bring the children outside. Outdoor activities are seen as an obvious part of the Swedish preschool, and the local environment is of great importance as a complement to preschool yards for the educators’ daily work. Extensive research indicates that there are a number of advantages having preschool activities outdoors, both from a health and a learning perspective. At the same time, there seems to be a discrepancy between theory and practice regarding the purpose and organization of outdoor activities in preschool. We affirm that this discrepancy exists, and investigate how it manifests itself. The study’s research approach is phenomenographic. We have gathered material by qualitative interviews, where we have let the informant explain, describe, and give their own view of the children’s outdoor activities and the outdoor environment. The concepts “silent knowledge” and “child perspective” are used as additional tools. The study shows that there is a difference in how outdoor activities in woods and similar environments are managed, versus outdoor activities in the preschool yard. During activities in wood like environments, there is a greater focus on creating situations promoting health and learning, compared to yard activities. The purpose of children’s yard activities is often to split large child groups, separate certain individuals, or to solve work schedule deficiencies. It could also be to give the educators time for administrative duties, such as planning, documentation, or operations development. In their statements, the educators show that they possess knowledge about outdoor activities and the benefits thereof, both from health and learning perspectives, but also that this knowledge is not put into practice for a number of reasons.

In this scientific essay I reflect on the relationship that emerges between teacher and student. It is also about the well known superpower that is called adhd and how my own adhd is beeing expressed and manifested throughout my work as a teacher. I reflect on whether my adhd helps or overturns my students and how deep the relationships between teachers and students can be shaped. The main purpose of this essay is to deepen the understanding of the complexity that belongs to the relationship between teacher and student. What I am particularly interested in is the question of what role my adhd has for my opportunities to create good relationships with students with the same diagnosis. The questions I based on are how big of a meaning the experiences have given me with my adhd about the building of relationships but also the relationships with my students? How important are the relationships between a teacher and a student? How deep can a relationship be? Has my ADHD given me an increased understanding of working with students with the same diagnosis? The method I have used is to write an essay, which means that I research and reflect on my own actions and what I may have done differently. By writing this essay, I aim to capture my experiences and reflect on them. This through previous research and literature that deals with my subject. The most important result I came to in my study is that the meaning of the relationship is of great importance in the work with students with ADHD. My own ADHD diagnosis is a big part of creating relationships and deepening them. My ADHD gives me an increased understanding of students with the same diagnosis. Creating the relationship between teacher and student is inevitable and that they become deep and private does not always have to be wrong. A large part of my experience Is that i can connect to my quiet and practical knowledge. / I denna vetenskapliga essä reflekterar jag över relationen som uppstår mellan lärare och elev. Samt den omtalande superkraften adhd och vilken roll min egen adhd tar sig uttryck i arbetet som lärare.  Jag reflekterar över om min adhd hjälper eller stjälper mina elever och hur pass djupa relationer man som lärare får bygga med sina elever. Huvudsyftet med denna essä är att fördjupa förståelsen för den komplexitet som hör till relationen mellan lärare och elev. Det jag i synnerhet intresserar mig för är frågan vilken roll min adhd har för mina möjligheter att skapa goda relationer till elever med samma diagnos. De frågeställningar jag utgått från är hur stor betydelse har de erfarenheter min adhd gett mig i relationsskapandet och i relationerna med mina elever? Hur viktiga är relationerna mellan lärare och elev? Hur djup får en relation bli? Har min adhd gett mig en ökad förståelse i arbetet med elever med samma diagnos? Den metod jag använt mig av är att skriva en essä, det innebär att jag forskar och reflekterar över mitt eget handlande och vad jag kan ha gjort annorlunda. Genom att skriva denna essä har jag som syfte att ta tag i mina erfarenheter och reflektera över dessa. Detta genom tidigare forskning och litteratur som behandlar mitt ämne. Det viktigaste resultatet jag kom fram till i min undersökning är att relationens betydelse är av stor vikt i arbetet med elever med adhd. Min egna adhd diagnos är en stor del till att relationerna skapas och att de blir djupa.  Min adhd ger mig en ökad förståelse för elever med samma diagnos. Att relationen mellan lärare och elev skapas är oundvikligt och att de blir djupa och privata behöver inte alltid vara fel. En stor del av mina erfarenheter kan jag koppla till min tysta och praktiska kunskap.         Nyckelord: Adhd, relationer, förståelse, metoder, praktisk kunskap, tyst kunskap.

Denna studie är gjord för att belysa och förklara hållbar utveckling utifrån de tre dimensioner som bör tas i beaktning i förskolans verksamhet, de är ekologi, sociala relationer och ekonomi. Detta utifrån förskollärarnas planerade undervisning men också från den tysta kunskap de förmedlar till barnen. I studien används icke-deltagande observationer som datainsamlings metod och datan arbetas därefter genom grundad teori för att nå fram till ett resultat. Det är tydligt att hållbar utveckling är ett begrepp som det arbetas aktivt kring i förskolor idag, men det visar sig uppenbart att den tysta kunskapen som förskollärarna besitter och för vidare till barnen är svår att upptäcka för gemene man och att den därför i allmänhet inte tas i beaktning när man talar om hållbar utveckling inom alla dimensionerna. / This study is designed to elucidate and explain sustainable development based on the three dimensions that should be taken into account in preschool activities, they are ecology, social relations and economics. This is based on the preschool teachers' planned teaching but also from the silent knowledge they convey to the children. In the study, non-participant observations are used as the data collection method and the data is then worked through grounded theory to arrive at a result. It is clear that sustainable development is a concept that is actively worked on in preschools today. But it is evident that the silent knowledge that preschool teachers possess and pass on to the children, is difficult to discover for commoners and that it is therefore generally not taken in when considering sustainable development in all dimensions.

Problematiken med begreppet beprövad erfarenhet är att det inte finns några konkreta riktlinjer eller förklaringar kring hur arbetet ska ske utifrån beprövad erfarenhet. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. För att få svar på frågeställningarna i syftet har en kvalitativ studie gjorts med utgångspunkt i det fenomenografiska perspektivet. Metoden som använts i studien är en kvalitativ webbenkät, som 18 förskollärare valde att delta i. I resultatet framkom det flera olika uppfattningar kring hur arbetet med beprövad erfarenhet sker i förskolans verksamhet. Det framkom att det finns likheter och skillnader i hur förskollärarna uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. Utifrån fenomenografi finns det inga rätt eller fel i hur enskilda individer uppfattar ett fenomen och studiens syfte är inte att finna svar på så vida något är rätt eller fel. Utan som tidigare nämns görs studien i syfte för att få en förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. I resultatet framkom det uppfattningar om vilken betydelse beprövad erfarenhet har, vilka hjälpmedel som används samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i relation till beprövad erfarenhet. Studien kan inte dra några generella slutsatser men resultatet visar att det finns en stor variation på arbetssätt i relation till beprövad erfarenhet. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning, litteratur samt i relation till fenomenografi. / The problem with the concept of proven experience is that there are no concrete guidelines or explanations about how the work should be done based on proven experience. The purpose of the study is to create an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience in the preschool's activities. In order to get answers to the questions for the studies purpose, a qualitative study has been made based on the phenomenographic perspective. The method used in the study is a qualitative online survey, which 18 preschool teachers chose to participate in. The result revealed several different perceptions about how the work with proven experience takes place in the preschool's activities. It emerged that there are similarities and differences in how preschool teachers perceive the work with proven experience. Based on phenomenography, there is no right or wrong in how individuals perceive a phenomenon and the purpose of the study isn´t to find answers to the extent that something is right or wrong. But as previously mentioned, the study is made in order to gain an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience. The results revealed perceptions of the significance of proven experience, what tools are used and what development opportunities there is in relation to proven experience. The study can´t draw any general conclusions, but the results show that there is a great variety of working methods in relation to proven experience. Finally, the results are discussed in relation to previous research, literature and in relation to phenomenography.