Syftet med den här studien är att undersöka om faktorer i arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och psykosomatiska symptom. Vi kan se ett växande fettförakt som blivit normerande i det västerländska samhället, men förändrar det villkoren på arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare relevant forskning i ämnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivå. Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska symptom beroende på inkomstnivå och BMI. Material samlades in via enkäter och analyserades statistiskt med hjälp av både parametrisk och icke-parametrisk variansanalys samt multipel regressionsanalys (MRA). Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband mellan BMI och inkomst, att det finns ett signifikant samband mellan BMI och yrkeserfarenhet samt att det finns en signifikant huvudeffekt för psykosomatiska symptom och BMI. Slutsatsen är att det signifikanta sambandet mellan BMI och yrkeserfarenhet är intressant, men att det är troligt att något annat påverkar då det inte är rimligt att längre yrkeserfarenhet genererar högre BMI. Den signifikanta huvudeffekten för psykosomatiska symptom och BMI kopplas till socialt sammanhang och inlärda beteenden.

Amorteringskravet infördes som en åtgärd för att minska de möjliga risker som följde av hushållens stigande skuldnivåer. Reformens införande har debatterats flitigt då somliga hävdar att den lett till oönskade fördelningseffekter. Uppsatsen ämnar fastställa om unga som grupp har blivit negativt påverkade av amorteringskravet jämfört med äldre vuxna, samt undersöka om bolånereformen har medfört fördelningseffekter bland unga från olika inkomstområden. Undersökningen sker genom analys av enrummare i låg- och höginkomstområden inom Stockholm, Göteborg och Malmö kommun. Metoden som används är Difference-in-Differences och bygger på paneldata över de genomsnittliga månatliga kvadratmeterpriserna mellan mars 2015 - mars 2017. Resultatet fastställer ej att unga har blivit annorlunda påverkade jämfört med äldre vuxna. Det visar inte heller på statistisk signifikanta skillnader bland unga från olika inkomstområden. Detta skiljer sig från tidigare forskning, som hävdat att reformen påverkat unga vuxna i högre utsträckning än äldre vuxna, samt att reformen medfört fördelningseffekter bland unga med olika inkomstbakgrund.

No description available.

Den omtvistade frågan om ekonomisk ojämlikhet är ständigt på den politiska agendan. Ponera att det önskvärda vore att klyftorna i samhället skulle minska. Kommer i så fall de regleringar som krävs för att uppnå detta med negativa konsekvenser i form av lägre ekonomisk tillväxt? Att saknaden av incitament skulle avskräcka enskilda individer från att satsa på karriär och innovationer är vanliga argument i hur tillväxttakten skulle påverkas negativt. Denna studie har undersökt hur sambandet mellan ojämlikhet i inkomst och ekonomisk tillväxt ser ut i OECD-länder samt i afrikanska länder mellan åren 1966-2014. Ett positivt samband kunde påvisas i båda grupperna vilket är i enighet med tidigare studier. Det intressanta är den eventuellt existerande Kuznetskurvan där sambandet mellan ojämlikhet och tillväxt blir det motsatta efter en viss nivå i landets utvecklingsfas. Inga konkreta bevis på detta hittas men tendenser kan urskiljas hos OECD-länderna när ojämlikhet och BNP per capita plottas mot varandra i ett punktdiagram. Denna studie lyckas inte heller med en icke-linjär regressionsmodell påvisa denna Kuznetskurvas existens, men detta skulle kunna bero på en del extremvärdens inverkan på resultatet. Ett diagram där höga värden på gini-index exkluderas visar nämligen hur sambandet mellan ojämlikhet i inkomst och ekonomisk tillväxt efter en viss nivå vänds och således blir negativt.

Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbättringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristående skola. Utifrån de resultaten driver vi tesen att högre betyg är en följd av en ökad kunskapsnivå och att denna ökade kunskapsnivå borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har påverkats av den ökade konkurrensen på skolmarknaden. Vår hypotes är att en högre andel elever i fristående gymnasieskola sänker arbetslösheten och höjer inkomstnivån. Vi undersöker även elevandelarnas effekt på andelen egenföretagare i kommunen. Effekterna söks i en ekonometrisk paneldataanalys där 284 av Sveriges kommuner följs över en tidsperiod om drygt 20 år. I modellerna skattas andelar av arbetslöshet, inkomst och egenföretagare mot andelen elever i fristående gymnasieskola i föregående perioder med hjälp av en Fixed Effect Model. Vi finner ett negativt samband mellan elevandelen och arbetslöshet och en positiv påverkan på inkomst av andelen elever. Effekterna på inkomsten är svagare än de är på arbetslösheten, och styrkan i effekterna skiljer sig beroende på vilken fördröjning vi antar i modellen. Effekten på egenföretagande varierar i skattningarna i olika riktningar beroende på vilka förklaringsvariabler vi inkluderar utöver elevandelar från olika perioder. Genom våra regressioner finner vi förklarande samband men vi har svårigheter att bevisa en rådande kausalitet. / Previous research has shown significant improvements in grades for the students in municipalities that have a larger percentage of their students in independent schools. Based on these results, we run the hypothesis that higher grades are a result of an increased level of knowledge and that this increased level of knowledge should lead to effects in the entire municipality. This paper analyses how unemployment, median income and enterprise in Sweden's municipalities have been affected by the increased competition in the school market. Our hypothesis is that a higher share of students in independent high school lowers unemployment and raises incomes. We also examine the effect on the rate of enterprise in the municipality due to the share of students. The effects have been searched in an econometric panel data analysis in which 284 of Swedish municipalities are followed over a period of 20 years. The models are estimated with percentages of unemployment, income and enterprise compared with the percentage of students in independent high schools in previous periods using a Fixed Effect Model. We find a negative relation between the students and the percentage of unemployment and a positive relation between income and the proportion of students. The impact on earnings is weaker than it is on unemployment and the effects vary depending on the delay we assume in the model. The effect on enterprise varies in estimates with different directions depending on the explanatory variables we include in addition to student shares from different periods. Through our regressions we find connecting relationships but we have difficulties in proving an existing causality.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det betyder att vara ensamstående mamma samt vilka svårigheter dessa möter i ett konsumtionssamhälle. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vad innebär det att vara ensamstående mamma och hur påverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur är det att hushålla med låga inkomster som ensamstående och utföra omsorgsarbete och ge det bästa för barnens välbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstående mödrar och uppsatsens huvudfrågor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstående mödrar får avstå från exempelvis sociala aktiviteter med sina vänner på grund av deras låga inkomst, men även hur de prioriterar deras barn framför sig själva. Andra utmaningar som ensamstående mödrar möter är exempelvis hur samhället ser på dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas. Genom att analysera resultatet med Baumans teoriom konsumtion, Björkemannens teori om utanförskap och Giddens teori om sociala förändringar och media visade sig att ensamstående mödrar är en av de mest utsatta grupper i ett konsumtionssamhälle på grund av deras lågavlönade arbetspositioner. Fast ensamstående mödrar får underhållsbidrag menar de att det inte täcker hela ansvaret för ett barn.

Denna uppsats beräknar ett skuggpris för rädslan att gå ensam i mörkret i individens hemmakvarter samt undersöker skillnader mellan män och kvinnors skuggpriser för att vara mindre rädd. Tidigare studier som har använts sig av skuggpris för att beräkna rädsla har studerats och analyserats för att på bästa sätt kunna genomföra denna uppsats. Datamaterialet som använts i uppsatsen kommer från European Social Survey och består av 1791 observationer. Respondenterna fick i undersökningen svara på en skala mellan 1 till 4, där 1 var ’’mycket säker’’ och 4 var ’’mycket osäker’’ angående individens rädsla vid mörker. Skuggpriset motsvarar den summa av hushållets nettoinkomst som individen är villig att offra för att känna sig en enhet mindre rädd. Skuggpriset för att gå ensam i mörkret jämförs med män och kvinnors separata skuggpriser. Skuggpriset för att gå ensam i mörkret beräknades till 15 744 kronor. I uppsatsen skattades männens skuggpris till 12 881 kronor medan kvinnornas skuggpris blev 27 956 kronor. Därmed kan kvinnorna i Sverige tänka sig offra mer av sin månadsinkomst för att vara mindre rädd än männen i Sverige. Skillnaderna mellan män och kvinnors skuggpriser kan bero på att könen har separata psykologiska kostnader samt olika sociala roller i samhället. En kvinna tenderar att känna mer rädsla i vardagen än vad en man gör. Skillnaden mellan män och kvinnors skuggpriser skulle eventuellt kunna förklaras med att samhället kanske inte anser att en man ska känna rädsla och detta skulle kunna leda till att männen är villiga att betala mindre för att minska sin rädsla.

Syftet med studien är att undersöka om individer med en liberal hållning i alkoholfrågan löper en större risk att råka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem än individer med en restriktiv hållning. Då tidigare forskning om relationen mellan hållning i alkoholfrågan och sociala problem är svårhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning på de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att härleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar också på att kön, ålder, inkomst och konsumtionsnivå är variabler som kan ha direkt inverkan på alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som används är sekundärdata från Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjälp av binär logistisk regressionsanalys. Resultatet bekräftar hypotesen att individer med en liberal attityd löper större risk för att råka ut för de flesta av de undersökta problemen. Det framgår också att kön, ålder och inkomst är relevanta men att konsumtionsnivå är den variabeln som har störst förklaringsvärde. För att få en modell med större förklaringsvärde föreslås att utöka den befintliga med fler relevanta variabler. Dessutom rekommenderas det att titta närmare på enskilda sociala problem och att undersöka flera dimensioner av inställningen till alkohol.

The paper aims to examine how well a small group unaccompanied children have established themselves in Swedish society. In order to determine how well they have established the empirical material which is primarily based on quantitative data has been measured with a theoretical model developed by the theorists Nancy Fraser and Alistair Ager and Alison Strang. Based on the theoretical framework the unaccompanied children establishments have been measured in example income, education, debts with Kronofogdemyndigheten and social network. It was found that the unaccompanied children had not achieved the establishment in the society that was expected from the theoretical framework. Their results were also generally below the national average for young adults in Sweden who are the same age. The empirical data indicates that the unaccompanied children have a delay in the Swedish school system, which also implies a delay in the establishment of the Swedish labor market. Furthermore, the essay question whether a measurement of the establishment shall be fair, consider the conditions the unaccompanied children are given after their arrival in Sweden and also what is reasonable to expect of them.

Our social lives and where we live shape our choices in life. One of those choices is which party we vote for in the general election. The aim of this thesis is to see if there are any connections between the Swedish general election of 2010, demography, socioeconomic factors and geography. This is done with regression analysis and chosen variables. Another aim is to see where in Sweden the chosen variables aren’t enough to explain the results of the election. The final aim is to examine if there are any differences within municipalities and their electoral areas. The results show that there are several connections between the chosen variables and the results of the election. The most pronounced connection is a positive correlation with the level of education and a negative correlation with unemployment and distance to a major city. There are also several municipalities and their election results that the regression is unable to predict. The examination of the municipalities and their electoral areas shows that there seems to be a bigger difference between the electoral areas in a municipality with many electoral areas. / Hur vi lever socialt och var vi bor formar oss och de val vi gör i livet. Ett av de val vi gör är att välja hur vi röstar i riksdagsvalet. Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan Sveriges riksdagsval år 2010, demografi, socioekonomi och geografi. Detta görs genom regressioner med utvalda variabler. Vidare är syftet också att se var i Sverige de valda variablerna inte räcker till för att förklara valresultatet. Slutligen studeras också om det finns skillnader inom kommuner och dess valdistrikt. Resultatet visar att det finns flera samband mellan variablerna och valresultatet. De tydligaste sambanden är en positiv korrelation med utbildningsnivå och en negativ korrelation med arbetslöshet och avstånd till storstad. Det finns också kommuner och dess valresultat som regressionen inte lyckas förklara. Undersökningen av kommunerna och dess valdistrikt visar att det verkar vara större skillnad mellan valdistrikten i en kommun med många valdistrikt.