Inspirationen till denna uppsats är att begreppet osynligt arbete regelbundet cirkulerat i massmedier, böcker och forskning, både i en svensk och internationell kontext. Till det osynliga arbetet hör den typ av arbete som inte ges ekonomisk ersättning, och som ofta karaktäriseras av att det går obemärkt. Det är även där en nästintill paradoxal aspekt med osynligt arbete kan återfinnas, då frånvaro av arbetet blir synligt. Trots att begreppets rötter kan härledas till sent 1980-tal, är det förmodligen ännu mer relevant att diskutera idag eftersom jämställdhet förbättrats på många andra samhällsplan, medan fördelningen av osynligt arbete fortfarande är ojämn. Detta gör det även sociologiskt intressant att undersöka. Vetskapen om att kvinnor utför mer osynligt arbete än män är inget nytt för samhället. Varför arbetsfördelningen mellan kön inte är jämn verkar samhället veta desto mindre om. Utomlands har dock inkomst visat sig ha betydelse för hur osynligt arbete fördelas. Med avstamp i tidigare forskning är därför syftet med denna uppsats att undersöka om inkomst har betydelse för fördelningen av osynligt arbete även i Sverige. Undersökningen fokuserar på parförhållanden och för analysen nyttjas olika typer av sambandsanalyser, som multipel regression. Vidare undersöks effekten av kön på osynligt arbete för att inte dra felaktiga slutsatser om urvalet. Med hjälp av svenska data från 2012, predicerar regressionsmodellerna att inkomst inte kan förklara fördelningen av osynligt arbete när kön läggs till i analysen. Resultatet visar nämligen att kvinnor utför mer osynligt arbete än män. Detta betyder att inkomst, givet den specifika kontext som undersöks, inte har lika stark förklaringskraft till fördelningen av osynligt arbete som kön har. Trots detta främjar resultaten vidare forskning på ämnet då signifikanta resultat hittats i bivariata analyser.

Hållbar konsumtion och produktion är viktiga delar i omställningen till ett klimatanpassat samhälle, där livsstilsförändringar kan spela en avgörande roll. Syftet med denna studie är att kvalitativt bedöma huruvida minskad arbetstid och inkomst kan ge effekter på personers miljöpåverkan från konsumtion, samt upplevda välbefinnande. För att uppnå detta utförs kvalitativa intervjuer med fem deltidsarbetande anställda på en svensk arbetsplats inom miljöfältet. Studien visar att de studerade personernas konsumtionsvanor i hög grad präglats av ett miljötänk, både innan och efter deltidsövergången, och vissa har sedan länge levt en sparsam livsstil. Minskad inkomst visade sig ha mindre betydelse för de studerade personernas konsumtionsval, men vissa hade minskat sitt sparande vilket kan tolkas som att konsumtion undviks i framtiden. Samtidigt har Covid-19 påverkat hela samhällets konsumtionsmönster, och studien pekar på att flera intervjupersoner förmodligen spenderar mindre pengar till följd av pandemin. Resultatet visar att minskad arbetstid och inkomst kan ge upphov till konsumtionsminskande effekter såsom ett minskat behov av att kompensera tidsbrist med konsumtion, samt ett mer rationellt och medvetet tänk kring privatekonomin. Det står också klart att en övergång till deltid, med motsvarande inkomstminskning, inte nödvändigtvis innebär att den totala inkomsten minskar i praktiken eftersom sidoinkomster och befordringar kan kompensera för inkomstförlusten. Tidsanvändningen är central för intervjupersonernas konsumtionsval. Mycket av deras tid läggs på aktiviteter med låg miljöbelastning, såsom utbildning, ideellt arbete, motion, vila och sociala relationer. Hur tid spenderas är också det mest centrala för hur intervjupersonernas upplevda välbefinnande påverkas, eftersom inkomstminskningen har en nästintill obefintlig negativ påverkan på dem. Mer tid till återhämtning, familj, vänner, vardagsbestyr och fritidsaktiviteter gynnar deras upplevda välbefinnande. Samtliga intervjuade upplever därtill en bättre balans mellan jobb och fritid, även om deltiden för med sig begränsningar i arbetet och fortsatta utmaningar med att anpassa arbetsbördan till den minskade arbetstiden. En arbetstidsminskning kan således leda till att personers miljöavtryck från konsumtion reduceras samtidigt som välbefinnandet ökar, men det kräver att ny fritid spenderas på rätt aktiviteter och att konsumtion minskar och/eller blir mindre miljöbelastande. Om tid i större mån skulle värderas högre än pengar genom minskad arbetstid och inkomst, skulle det kunna ändra konsumtionsnormen, minska konsumtion och produktion på samhällsnivå och därmed dess miljöpåverkan. / Sustainable consumption and production are important elements in the transition into a climate-adapted society, where lifestyle changes could play a crucial role. The purpose of this study is to qualitatively assess whether reduced working hours and income can have effects on people's environmental impact from consumption, as well as perceived well-being. To achieve this, qualitative interviews are conducted with five part-time employees at a Swedish workplace in the environmental field. The study shows that the interviewees’ consumption habits were largely characterized by environmental thinking, both before and after the part- time transition, and some already live a sufficient lifestyle. Reduced income proved to be less important for the interviewees' choice of consumption, however, some had reduced their savings, which can be interpreted as avoiding consumption in the future. At the same time, Covid-19 has affected the consumption patterns of society as a whole, and the study suggests that several interviewees probably spend less money as a consequence of the pandemic. The results show that reduced working hours and income can give rise to consumption-reducing effects such as a reduced need to compensate for lack of time with consumption, as well as more rationality and awareness regarding personal finances. It is also clear that a transition to part-time work, with a corresponding decrease in income, does not necessarily mean that total income decreases in practice, as side incomes and promotions can compensate for the loss of income. The use of time is central to the interviewees' consumption choices. A lot of their time is spent on activities with a low environmental impact, such as education, voluntary work, exercise, rest, and social relationships. How time is spent is also the most important factor in how the interviewees’ perceived well-being is affected, as the reduction in income has an almost non-existent negative impact on them. More time for recovery, family, friends, daily chores, and leisure activities benefit their perceived well-being. In addition, all interviewees experience a better work-life balance, even if part-time work entails limitations in work and continued challenges in adapting the workload to the reduced working hours. Hence, a reduction in working hours might lead to a reduction in people's environmental footprint from consumption while increasing well-being, given that the new leisure time is spent on the right activities and that consumption decreases and/or becomes less environmentally damaging. If time to a greater extent were to be valued over money through reduced working hours and income, it could change the consumption norm and reduce consumption and production at a societal level and thus, its environmental impact.

In Sweden variable-rate mortgages are relatively common. Furthermore, householdindebtedness is high in relation to other nations within the European Union. Therefore,monetary policy has a stronger effect on the economy due to the household sensitivityregarding interest rates. During times of changes in the policy rate, the expectation is that theimpact on consumption is greater, because of a stronger effect due to higher sensitivity of theinterest rates. Moreover, consumption expenditures make up a large part of the Swedisheconomy, with approximately half of the gross domestic product consisting of householdconsumption. Because of the mentioned reasons it is important and compelling to examinethe relationship between the structure of the mortgage market, monetary policy andhousehold consumption. Thus, we investigate how the mortgage term affects householdconsumption during times the policy rate is changed. To answer the question an empirical method is utilized. The data used is quantitativesecondary data gathered from different sources and coordinated. The data material spans aperiod of roughly 17 years which contains three periods when the Swedish central bankchanged the policy rate and the observations are on a monthly basis, from january 2006 untilseptember 2023. To perform the analysis the statistical software IBM SPSS is used. Theregression analysis is implemented through the “General linear model”. The dependentvariable is household consumption. The explanatory variables include the proportion ofvariable-rate mortgages, disposable income, the policy rate as well as inflation. The policyrate and inflation are also lagged backward in time by one year respectively. The result of the regression analysis implicates that the effects of all the explanatory variablesin the study are statistically significant. As regards the policy rate though, only the laggedversion of the variable is statistically significant. The share of variable-rate mortgages, whichis a measurement of the mortgage term, has a negative effect on household consumption. Theeffect of disposable income is positive. Furthermore, both the policy rate and its laggedversion have negative effects on household consumption. In contrast, inflation has a positiveeffect while the lagged version of inflation has a negative effect on household consumptionwhich is larger in magnitude.

Bakgrund: Agenda 2030 är ett ramverk för hållbar utveckling. Däremot saknas en tydlig koppling hur den integreras utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att identifiera samt analysera integrationen av socioekonomi i Agenda 2030 genom att kartlägga hur socioekonomisk status framhävs och behandlas i dokumentet. Metod: En kvalitativ metod tillämpades i denna studie i form av en dokumentstudie. FN:s originaldokument för Agenda 2030 Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, var den enda källan studien utgick ifrån. En abduktiv ansats tillämpades i arbetet. Analysen styrdes utifrån ett socioekonomiskt ramverk och tre förutbestämda huvudkategorier; Inkomst, Utbildning och Yrke. Efter noggrann granskning av dokumentet, analyserades delmålen genom socioekonomisk status med en kvalitativ innehållsanalys och en abduktiv ansats som styrde analysprocessen. Resultat: Analysen utgick från att granska alla 17 målområden, där relevanta delmål analyserades för att finna socioekonomiska mönster. Analysen resulterade i 24 underkategorier styrda av de förutbestämda huvudkategorier; Inkomst, Utbildning och Yrke. Slutsats: Studien bekräftar den centrala betydelsen av socioekonomiska dimensioner utifrån; inkomst, utbildning och yrke för att uppnå en hållbar och inkluderande utveckling enligt Agenda 2030. Genom att detaljerat analysera integrationen av dessa faktorer i de Globala målen, understryker studien hur dessa dimensioner inte bara reflekterar utan också stärker hållbarhetsagendans övergripande mål. Resultatet framhäver den ömsesidiga påverkan mellan inkomst, utbildning och yrke, vilket indikerar en positiv spiral där förbättringar inom en dimension leder till framsteg inom de andra, och därigenom bidrar till ökad socioekonomisk status och hållbar utveckling. / <p>Betyg i Ladok 240613.</p>

No description available.

This thesis consists of four papers where the overall purpose is to contribute to the understanding of how local public transport demand is affected by different factors. An underlying theme running trough the thesis is the two-way relationship between public transport demand and the service level caused by the fact that capacity and quality are joint products. In Paper I the relationship between public transport demand and the service level (in terms of vehicle-kilometres) is investigated using panel data from Swedish counties. A Granger causality test is performed in order to test if the level of service cause public transport demand or if demand cause service level, or if they cause each other. It is found that demand and service cause each other, which is to say that there is a two-way relationship between them.In Paper II elasticity estimates for local public transport demand from previous research are summarised and the variation in results is analysed using meta-regression. The variation is explained by model specification, type of data used and origin of data. In Paper III a demand function for local public transport is estimated using panel data from Swedish counties. Instrument variable estimation is used in order to avoid the problem of a two-way relationship between demand and service level (vehicle-kilometres). Demand elasticities with respect to public transport fare, price of petrol, vehicle-kilometres and car ownership are found to be -0.4, 0.34, 0.55, and -1.37. After also taking the effects of income on car ownership into account, it is found that the total effect of income on public transport demand is close to zero. In Paper IV it is found that the strong increase in public transport demand in the town of Linköping between 1946 and 1983, in addition to fare, vehicle-kilometres and car ownership, can be explained by the rapid increase in female labour force participation and the expansion of the city’s outer areas. The city expansion is thought to have increased average trip distance and thereby reduced the number of trips that could be made walking or by bicycle. After 1983, female labour force participation decreased slightly and the expansion of the areas in question has stopped. Without these positive forces to counterbalance the rising levels of car ownership bus trips per capita has fallen by 71%. The effects of a policy change, including peak-load pricing, straighter bus routes, smaller bus size and staggered school hours, is analysed. It is found that the proposed changes would increase public transport travel by 42 % compared to present policy. / Denna avhandling består av fyra artiklar där det övergripande syftet är att bidra till ökad förståelse av hur olika faktorer påverkar benägenheten att gör lokala kollektivtrafikresor. Ett genomgående tema i samtliga artiklar är att det sannolikt föreligger ett dubbelriktat samband mellan antalet resor som genomförs och mängden vagnkilometer som kollektivtrafikproducenten tillhandahåller. Detta eftersom kapacitet och kvalitet är intimt förknippade när det gäller kollektivtrafikutbud. Vid en given fordonsstorlek, innebär fler fordon i trafik att fler passagerare kan transporteras men också att väntetider och/eller avståndet till närmaste linje minskar, vilket utgör en kvalitetsförbättring. I den första artikeln undersöks det lokala kollektivtrafikresandet och vagnkilometerutbudet med hjälp av Grangers kausalitetstest. Syftet är att fastställa huruvida orsakssambandet dem emellan går från vagnkilometer till resande, från resande till vagnkilometer, eller om sambandet är dubbelriktat. Materialet som används kommer från svenska län och täcker perioden 1986 – 2001. Slutsatsen är att det föreligger ett dubbelriktat orsakssamband mellan variablerna. I den andra artikeln sammanställs resultat, i termer av elasticitetsskattningar, från tidigare studier av efterfrågan av lokal kollektivtrafik och variationen i dessa analyseras med hjälp av regressionsanalys, så kallad metaregression. Variationen kan delvis förklaras med modellspecifikation, typ av data som använts samt av geografiska skillnader. I den tredje artikeln estimeras en eftefrågefunktion för lokala kollektivtrafikresor med hjälp av data från svenska län. För att undvika problemet med det dubbelriktade sambandet mellan antal resor och vagnkilometer estimeras funktionen med hjälp av instrumentvariabler. Efterfrågeelasticiteter för lokal kollektivtrafik med avseende på pris, bensinpris, vagnkilometer och bilinnehav finnes vara -0.4, 0.34, 0.55, and -1.37. Efter att ha tagit hänsyn till att inkomsten påverkar kollektivtrafikresandet direkt såväl som indirekt via bilinnehavet, konstateras att totaleffekten är nära noll. I avhandlingens fjärde artikel studeras kollektivtrafikresandet i Linköping. Mellan 1946 och 1983 ökade antalet resor per innevånare kraftigt för att därefter minska. Under perioden 1983 till 2006 minskade antalet resor per person med 71 %. Förutom pris, vagnkilometer och bilinnehav kan det konstateras att kvinnlig förvärvsfrekvens och andel av innevånarna som bor utanför stadskärnan utgör viktiga förklaringsvariabler till resandet. Under expansionsperioden, 1946 – 1983, ökade kvinnors deltagande på arbetsmarknaden kraftigt samtidigt som det skedde en snabb uppbyggnad av förorter med hög befolkningstäthet. Sedan 1983 har kvinnlig förvärvsfrekvens upphört att öka och de befolkningstäta områdena i stadens ytterkanter inte längre växer i förhållande till de centrala delarna. Utan dessa positiva faktorer har utvecklingen dominerats av de negativa influenserna från ökat bilinnehav, ökade biljettpriser och minskat trafikutbud. Effekterna av ett åtgärdspaket bestående av differentierad (mellan hög- och lågtrafik) prissättning, uträtade busslinjer, minskad busstorlek och utspridd skolstart utreds. Slutsatsen är att åtgärderna skulle resultera i 42 % högre kollektivtrafikresande.

I detta projektarbete kommer följande att behandlas; Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar.

The purpose of this bachelor thesis was to illuminate and analyze the working conditions of visual artists in the Swedish region of Värmland. As a profession which is known to have many problems concerning income and the fact that most artist are unable to get by on their art sales alone it becomes interesting to look closer on cultural policy’s affecting the artists, where the problems lie and what possible help they can get. I have used previous research and different sources to map out the working conditions in Sweden and Värmland alike and also interviewed five different visual artists in Värmland to get a general view of the working conditions in the country as a whole and their perception of the situation and special circumstances in Värmland. I have also used discourse analysis to compare the source material with the answers of my respondents to see which discourses that exists, that have hegemony, and to see how this subject is talked about. The results of this study showed how political decisions may force artists to become self-employed entrepreneurs even though many artists do not self-identify as such or even have any interest in profitable gain. The study also shows among other things that most artists have another occupation on the side but that there are some aids to help the artists with income. The situation in Värmland appears to both good and bad for artists, it seems easier for them to get exposure, but the artists complain about the regions lack of interest and contributions to the visual arts.

Den svenska befolkningen blir allt äldre, och denna förskjutning av befolkningssammansättningen leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhället motiverar att närmare studera vad som påverkar hälsan specifikt hos målgruppen äldre. Studien utgår från ett nytt datamaterial från en omfattande enkätundersökning besvarad av äldre invånare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hälsoekonomiska modell som ramverk ämnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken påverkan modellens faktorer har på äldres hälsa. För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillämpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor på individers självrapporterade hälsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt. Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer på att högre inkomst och utbildning kan leda till bättre hälsa i äldre, vilket överensstämmer med Grossmans teori. Utbildning uppvisar dock ej statistisk signifikans efter att förklaringsvariabler för levnadsvanor – rökning, fetma, alkoholmissbruk och motionering – introducerats i modellen. Författarna presenterar hypotesen att resultatet kan förklaras av att både utbildning och levnadsvanor fångas upp av en bakomliggande variabel – individens tidspreferens. Vidare finner författarna att Linköpingsbor i överensstämmelse med tidigare jämförelser anger en högre hälsonivå än Norrköpingsbor. Variabeln kommuntillhörighet visar sig vara signifikant efter kontroll av samtliga av studiens förklaringsvariabler, vilket kan tyda på en underliggande skillnad mellan kommunerna med avseende på kultur och socialt arv bortsett från effekter av levnadsvanor, utbildning och inkomstnivå.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.