Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för arbetsmiljön på två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i en mindre kommun i norra Sverige och vilka faktorer som präglar den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är även att lyfta det viktiga arbete personal och enhetschefer utför gentemot de ensamkommande flyktingbarnen, och det känslomässiga engagemang som uppstår på arbetsplatsen. Studiens resultat baseras på tre semistrukturerande intervjutillfällen, två gruppintervjuer med personal och en parintervju med enhetschefer. Resultatet analyserades utifrån arbetets betydelse, psykosocial arbetsmiljö, krav-kontroll-stöd modellen, gräsrotsbyråkrati och osynligt arbete. I resultatet framkommer det att den psykosociala arbetsmiljön präglas av olika faktorer, som identifieras som dilemman respondenterna måste förhålla sig till; diffusa regelverk, att vara känslomänniska på arbetsplatsen och vad som är den enskilda individens faktiska behov. Dessa dilemman analyseras i relation till krav-kontroll-stöd modellen och osynligt arbete. Slutsatsen visar att genom att uppmärksamma det osynliga arbete som respondenterna utför genereras en större förståelse av vad som utgör en god psykosocial arbetsmiljö

Inspirationen till denna uppsats är att begreppet osynligt arbete regelbundet cirkulerat i massmedier, böcker och forskning, både i en svensk och internationell kontext. Till det osynliga arbetet hör den typ av arbete som inte ges ekonomisk ersättning, och som ofta karaktäriseras av att det går obemärkt. Det är även där en nästintill paradoxal aspekt med osynligt arbete kan återfinnas, då frånvaro av arbetet blir synligt. Trots att begreppets rötter kan härledas till sent 1980-tal, är det förmodligen ännu mer relevant att diskutera idag eftersom jämställdhet förbättrats på många andra samhällsplan, medan fördelningen av osynligt arbete fortfarande är ojämn. Detta gör det även sociologiskt intressant att undersöka. Vetskapen om att kvinnor utför mer osynligt arbete än män är inget nytt för samhället. Varför arbetsfördelningen mellan kön inte är jämn verkar samhället veta desto mindre om. Utomlands har dock inkomst visat sig ha betydelse för hur osynligt arbete fördelas. Med avstamp i tidigare forskning är därför syftet med denna uppsats att undersöka om inkomst har betydelse för fördelningen av osynligt arbete även i Sverige. Undersökningen fokuserar på parförhållanden och för analysen nyttjas olika typer av sambandsanalyser, som multipel regression. Vidare undersöks effekten av kön på osynligt arbete för att inte dra felaktiga slutsatser om urvalet. Med hjälp av svenska data från 2012, predicerar regressionsmodellerna att inkomst inte kan förklara fördelningen av osynligt arbete när kön läggs till i analysen. Resultatet visar nämligen att kvinnor utför mer osynligt arbete än män. Detta betyder att inkomst, givet den specifika kontext som undersöks, inte har lika stark förklaringskraft till fördelningen av osynligt arbete som kön har. Trots detta främjar resultaten vidare forskning på ämnet då signifikanta resultat hittats i bivariata analyser.

Title: The Janus face of the informal work - A qualitative study of women's informal work Research question: What are women’s perceptions of the informal work? Purpose: The purpose of the study was to make an inventory of women’s perceptions of the informal work that is part of a woman’s lot. Method: This study was conducted with an inductive research approach using a qualitative research strategy. The empirical material used in the study was collected through unstructured interviews with seven different women. Conclusions: The answer to this study’s research question is that the study’s women informers’ perceptions of the informal work are both positive and negative. The study’s main finding is first and foremost that the study’s women informers experience two different kinds of informal work. The first kind is informal work related to household chores and the other kind is formal- informal work. The second finding of the study is that there is a Janus face to discover when it comes to women’s informal work since the positive sides of the informal work affects the neg- ative sides and vice versa. Keywords: Gender roles, gender stereotypes, gender status, gender hierarchy, work-life bal- ance, work-life conflict, stress, motivation, job satisfaction, unpaid work, informal work, invis- ible work.

Syftet med studien är att undersöka och analysera mellanchefers upplevelse kring press i sin arbetsroll- från såväl ledning som medarbetare. Studien besvarar två frågeställningar; (1) Hur upplever mellanchefer den press som ställs på dem från ledning samt medarbetare? (2) Hur kan mellanchefer hantera den upplevda pressen från ledning samt medarbetare? Den kvalitativa studiens syfte har besvarats genom sex semistrukturerade intervjuer med mellanchefer från olika branscher samt olika städer inom Sveriges gränser. Det empiriska materialet har tematiserats och analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området, samt Job-demands resources modellen (JD-R). Resultatet visar att arbetsrollen mellanchef är mycket komplex och innebär mer jobb än vad som står i arbetsbeskrivningen, då det “osynliga” arbetet är av stor karaktär. Det finns ett enormt behov av stöd som främjar arbetet och låter mellanchefer hantera pressen, vilket inte erbjuds om inte individen ber om det. Andra kollegor och mellanchefer omkring sig som finns till hand för diskussion och “bollplank” underlättar också arbetssituationen. / The study aims to examine and analyze middle managers' experience of pressure in their work role - from both management and employees. The study answers two questions; (1) How do middle managers experience the pressure placed on them from management and employees? (2) How can middle managers handle the perceived pressure from management and employees? The purpose of the qualitative study has been answered through six semi-structured interviews with middle managers from different industries and different cities within Swedish borders. The empirical material has been thematized and analyzed with the help of previous research in the field, as well as the Job-demands resources model (JD-R). The results show that the work role of middle manager is very complex and involves more work than what is stated in the job description, as the “invisible” work is of a great nature. There is a huge need for support that promotes the work and allows middle managers to handle the press, which is not offered unless the individual asks for it. Other colleagues and middle managers around him who are on hand for discussion and sounding boards also facilitate the work situation.

Denna uppsats presenterar en kvalitativ studie av fenomenet osynligt arbete bland svenska högstadielärare. Genom att genomföra 13 semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga högstadielärare är syftet att undersöka hur fenomenet osynligt arbete ser ut inom svensk högstadieskola. Studien intar ett genusperspektiv och det teoretiska ramverket är Joan Ackers teori om könade organisationer. Vidare använder studien även Trudy Bates relationella modell av Ackers fem könade processer. Genom att använda detta perspektiv kan studien identifiera eventuella könsmönster som kan uppstå i relation till upplevelsen av osynligt arbete. Utifrån två forskningsfrågor har resultaten kunnat visa att det finns många olika typer av osynligt arbete inom läraryrket på svenska högstadieskolor. Allt från att bygga starka relationer med elever, ansvara för anteckningar på möten, till olika former av hushålls- och underhållsarbete med mera, har identifierats som osynliga arbetsuppgifter. När det gäller könsskillnader kan resultaten vidare visa att det vanligtvis är kvinnor, som i större utsträckning, utför den här typen av uppgifter. När det kommer till hur lärare påverkas av osynligt arbete, i relation till deras arbetsmiljö, visar resultaten att det är kvinnor som drabbas mest negativt. Exempelvis beskrivs stress och utbrändhet som vanliga företeelser inom yrket. Även om manliga lärare också kan drabbas, tyder resultaten på att dessa företeelser är vanligare bland kvinnliga lärare. Resultaten visar vidare att kvinnliga lärare i större utsträckning tar till medvetna strategier för att hantera sin arbetsmiljösituation. Samtidigt beskrivs de kvinnliga lärarna ha svårare att sätta gränser. Trots att det svenska skolväsendet ofta betraktas som en könsneutral organisation går det av denna studie att dra slutsatsen att denna typ av arbetsplatser påverkas av samhälleliga könsnormer. Rekommendationer för framtida studier av osynligt arbete inom läraryrket diskuteras. / This paper presents a qualitative study of the phenomenon of invisible work among Swedish high school teachers. Through the conducting of 13 semi-structured interviews with male and female high school teachers, the aim is to investigate how the phenomenon of invisible work appears in Swedish upper secondary schools. The study adopts a gender perspective and the theoretical framework is Joan Acker’s theory about gendered organizations. Furthermore, the study also uses Trudy Bates relational model of Acker's Five Gendering Processes. By using this perspective, the study can identify any potential gender patterns that may occur in relation to the experience of invisible work. Based on two research questions, the results have been able to show that there are many different types of invisible work within the teaching profession at Swedish high schools. Everything from building strong relationships with students, being responsible for taking notes at meetings, to various forms of household and maintenance work and more, have been identified as invisible work tasks. Regarding gender differences, the results could further show that women usually carry out these types of tasks in greater occurrence. When it comes to how teachers are affected by invisible work, in relation to their work environment, the results also show that women are the ones who are most negatively affected. Stress and burnout are for example described as common phenomena in the profession. Although male teachers can also be affected, the results suggest that these phenomena are more common among female teachers. The results further show that female teachers to a greater extent use conscious strategies to manage their work environment situation. At the same time they are described as having more difficulty setting boundaries. Despite the fact that the Swedish school system is often considered as a gender-neutral organization, it is possible to conclude from this study that this type of workplace is influenced by societal gender norms. Recommendations for future studies of invisible work within the teaching profession are discussed.

I studien används empiri insamlat från intervjuer för att undersöka sju kvinnors upplevelser av att arbeta på mansdominerade arbetsplatser. Utifrån en tematisk analys antyder resultatet bland annat att könsnormer spelar en stor roll för hur de intervjuade kvinnorna som arbetar inom mansdominerade arbetsplatser bemöts. Vidare visar resultatet att dessa kvinnor upplever att de måste prestera mer än män för att lyckas samt att de inte får samma arbetsrelaterade chanser som sina manliga kollegor. Respondenterna uttryckte även att de inte upplever att de anpassat sig för att passa in i gemenskapen på arbetsplatsen. Studiens empiri har ställts emot tidigare forskning, Yvonne Hirdmans genusteori samt Eagly & Woods sociala rollteori för att belysa vilka utmaningar kvinnor kan stöta på i sitt arbete samt hur kvinnor påverkas och anpassar sig till att vara i minoritet. Det förs bland annat en diskussion om att det faktum att respondenterna inte känner sig betrodda i sina roller, vilket enligt genussystemet och social rollteori beror på att det uppstår en social störning när de kvinnliga respondenterna agerar utanför rådande sociala förväntningar. Studiens analys tar även upp hur människan, medvetet eller omedvetet, anpassar sig till nya situationer, såsom att passa in i en arbetsgrupp, samt vilka “uppoffringar” detta kan innebära. Vidare diskuteras det att studiens resultat gällande det osynliga arbetet inte är helt enigt med tidigare forskning då resultatet visade att respondenterna inte upplevde sig utföra det osynliga arbetet i den grad som forskningen antyder. / The study uses empirical data collected from seven interviews to investigate women's experiences of working in male-dominated workplaces. In a thematic analysis, the results suggest, among other things, that gendernorms play a large role in hos women who work in male-dominated workplaces are treated. Furthermore, the results show that women feel obliged to perform more than men to succeed and that they do not get the same work-related opportunities as their male colleagues. Respondents also expressed that they do not feel that they have adapted to fit into the workplace. The study's empirical data has then been compared with previous research, Yvonne Hirdman's theory of the gendersystem and Eagly & Wood's social role theory to highlight the challenges that women may encounter in their work and how they are affected by and adapt to being in a minority. There is also a discussion regarding the fact that the respondents do not feel trusted in their roles which, according to the gendersystem and social role theory, is a sign of social disruption in which the female respondents act contrary to prevailing social expectations. The analysis of the study also addresses how humans, consciously or unconsciously, adapt to new situations, such as fitting into a work group, and what "sacrifices" this may entail. Furthermore, it is discussed that the study's results regarding invisible work are not entirely consistent with previous research as the results showed that the respondents did not feel that they performed invisible work to the extent that the research suggests.