Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån. Volatiliteten tycks påverka de flesta grupper förutom "övriga tjänster" och eventuellt "övriga varaktiga varor". Den marginella konsumtionsbenägenheten visar sig vara 0,74 från disponibel inkomst och omkring 0,02 från aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet. Förklaringar till att börsen inte påverkat konsumtionen mer kan vara att hushållen vill utjämna konsumtionen över en längre tidsperiod och att aktievinster till stor del jämställs med oväntad inkomst vilken går till sparande snarare än konsumtion.

I denna uppsats behandlas ohälsans regionala utveckling och syftet är att analysera vad som påverkar den svenska ohälsan. Teori angående hushållens val mellan fritid och arbete används för att analysera resultaten från den empiriska undersökningen. Bakgrunden till denna uppsats bottnar i utvecklingen av ohälsotalen som har ökat med 5,1 dagar mellan åren 2000 och 2004. De empiriska resultaten påvisar att arbetslösheten har ett positivt samband med ohälsa och att kvinnor tenderar att vara mer sjuka än män. Vidare bekräftar resultaten att inkomsten har ett negativt samband med ohälsa och detta är även sant för stora företag. Följaktligen har små företag en positiv inverkan på ohälsotalen och en analys av kommuner belägna i den norra delen av Sverige påvisar ett högre ohälsotal än övriga kommuner. Vidare är individernas ålder en faktor som kan förklara utvecklingen av öhälsotalen. Dessa resultat bekräftar att arbetslöshet, kön, inkomst, företagsstorlek, ålder och kommuner belägna i den norra delen är faktorer som kan förklara ohälsotalens utveckling, men även andra faktorer är av betydelse. / This thesis examines the regional development of ill-health and the purpose is to analyse factors that tend to influence the Swedish ill-health. Theory of household choice between work and leisure is used when analysing the results of the empirical study. The background for this thesis is derived from the development of ill-health that has increased with 5.1 days between the years 2000 and 2004. The empirical findings show that unemployment has a positive relationship with ill-health and that women tend to be more ill than men. Furthermore, the results confirm that income has a negative relationship with ill-health and this is also true for large companies. Consequently, small companies have positive influence on ill-health and an analysis of the municipalities in the northern part of Sweden points out a higher number of ill-health than the other municipalities. Moreover, the individuals’ age is also a factor that can explain the development of ill-health. These findings confirm that unemployment, gender, income, size of company, age, and the municipalities in the north-ern part are factors that can explain the development of ill-health. However, other factors are important in the process as well.

Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet. Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån. Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.

Fewer and fewer people from the age of 60 and upward are still in the working life according to a working survey from Central Bureau of Statistics. Only one of twenty can consider retiring after an age of 65. According to another survey that National Insurance Administration put through year 2000, just about 40 % of the working population desires to finish working before an age of 65. This trend towards lower seceding age seems to continue. There are number of factors that seem for lower retirement age and others for a higher retirement age that we prove in our study. One regression analysis applies to prove some contingent relations between these factors, such as: gender, education, blue or white collar worker, previously monthly earnings, years of working, marital status, and also variety of working environment such as: hectic, uncomfortable and noisy. This survey is also using a probitanalysis to see if there is a difference in the result from the regressionanalysis. The study is limited on variables because HUS-database is a small database and lacks some of the desired test variables. Regression results indicates both significant and none significant relations. The study started with 12 test variables and 214 individuals but only 5 of them variables proved some relations with the retirement age. The final regression model declares 45 % of the changes in retirement age. The sample has limited us slightly but it gives us how ever one miniature reality picture. The probitanalysis didn’t give us a right miniature reality picture because used data didn’t fit probit.

<p>I denna uppsats behandlas ohälsans regionala utveckling och syftet är att analysera vad som påverkar den svenska ohälsan. Teori angående hushållens val mellan fritid och arbete används för att analysera resultaten från den empiriska undersökningen. Bakgrunden till denna uppsats bottnar i utvecklingen av ohälsotalen som har ökat med 5,1 dagar mellan åren 2000 och 2004. De empiriska resultaten påvisar att arbetslösheten har ett positivt samband med ohälsa och att kvinnor tenderar att vara mer sjuka än män. Vidare bekräftar resultaten att inkomsten har ett negativt samband med ohälsa och detta är även sant för stora företag. Följaktligen har små företag en positiv inverkan på ohälsotalen och en analys av kommuner belägna i den norra delen av Sverige påvisar ett högre ohälsotal än övriga kommuner. Vidare är individernas ålder en faktor som kan förklara utvecklingen av öhälsotalen. Dessa resultat bekräftar att arbetslöshet, kön, inkomst, företagsstorlek, ålder och kommuner belägna i den norra delen är faktorer som kan förklara ohälsotalens utveckling, men även andra faktorer är av betydelse.</p> / <p>This thesis examines the regional development of ill-health and the purpose is to analyse factors that tend to influence the Swedish ill-health. Theory of household choice between work and leisure is used when analysing the results of the empirical study. The background for this thesis is derived from the development of ill-health that has increased with 5.1 days between the years 2000 and 2004. The empirical findings show that unemployment has a positive relationship with ill-health and that women tend to be more ill than men. Furthermore, the results confirm that income has a negative relationship with ill-health and this is also true for large companies. Consequently, small companies have positive influence on ill-health and an analysis of the municipalities in the northern part of Sweden points out a higher number of ill-health than the other municipalities. Moreover, the individuals’ age is also a factor that can explain the development of ill-health. These findings confirm that unemployment, gender, income, size of company, age, and the municipalities in the north-ern part are factors that can explain the development of ill-health. However, other factors are important in the process as well.</p>

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anställda som är tillfredsställda i arbetet är mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt än de som inte är tillfredsställda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition på arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att få hjälp av sina arbetskamrater är faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ”Erikson, Goldthorpe och Portocarero” (EGP) där de som har en tjänsterelation betraktades som högre tjänstemän och mellantjänstemän, de som hade ett blandat kontrakt sågs som lägre tjänstemän och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes på det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) från år 2010. 2044 individer ingick i datamaterialet varav 916 av dessa ingick i analyserna till följd av ett bortfall på 55 %. Resultaten från denna analys visade att det inte går att statistiskt säkerställa att klassposition har en inverkan på arbetstillfredsställelse, däremot är sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete högre bland de individer som har mycket förtroende för sin ledning och de som instämmer att de i mycket hög grad kan få hjälp av sina arbetskamrater. Ytterligare faktorer som visade sig ha en inverkan på arbetstillfredsställelsen är ålder, inkomst och graden av autonomi i individens yrkesutövning.  Att nå kunskap om hur relationer till arbetstillfredsställelse ser ut, kan ses som en grundförutsättning för att det ska gå att utföra förändringar i arbetsmiljön med syfte att höja de anställdas trivsel.

<p>Fewer and fewer people from the age of 60 and upward are still in the working life according to a working survey from Central Bureau of Statistics. Only one of twenty can consider retiring after an age of 65. According to another survey that National Insurance Administration put through year 2000, just about 40 % of the working population desires to finish working before an age of 65. This trend towards lower seceding age seems to continue. There are number of factors that seem for lower retirement age and others for a higher retirement age that we prove in our study. One regression analysis applies to prove some contingent relations between these factors, such as: gender, education, blue or white collar worker, previously monthly earnings, years of working, marital status, and also variety of working environment such as: hectic, uncomfortable and noisy. This survey is also using a probitanalysis to see if there is a difference in the result from the regressionanalysis. The study is limited on variables because HUS-database is a small database and lacks some of the desired test variables. Regression results indicates both significant and none significant relations. The study started with 12 test variables and 214 individuals but only 5 of them variables proved some relations with the retirement age. The final regression model declares 45 % of the changes in retirement age. The sample has limited us slightly but it gives us how ever one miniature reality picture. The probitanalysis didn’t give us a right miniature reality picture because used data didn’t fit probit.</p>

The study of accessibility is a field of vast methodological depth. In combination with the study of segregation suddenly this field of science expands, and at the same time asks us even more questions than before. This study asks the question if the segregation factor in combination with income can determine the level of accessibility in an aggregated population. The article explains different approaches to answer these questions and explores a method made available with aggregated public data in combination with data made available from Uppsala’s public transport administration. This process is complex and is much dependent on the context, but both the segregation factor and higher incomes has a significant negative effect on the level of accessibility.

This research is about unemployment and how it effects on three dimensions of social exclusion: health, income deprivation and political activity. The aim is to investigate how age and welfare systems interact with unemployment’s impact on social exclusion. The analysis method used in this research paper is multilevel modelling. The analyze method gave the possibility to study the impacts of unemployment on social exclusion both from an individual and a context level. The results shows that unemployment does have an impact on all the three chosen dimensions of social exclusion. In addition, unemployment effects most people in countries which are characterized by the liberal welfare systems and east European welfares. At age level, unemployment has a larger impact on older individuals than the younger ones. / Denna studie undersöker arbetslöshetens påverkan på tre olika dimensioner som anses tillhöra social exkludering, dessa dimensioner är hälsa, inkomst och politisk inkludering. Här undersöks arbetslöshetens påverkan på. Arbetslöshetens inverkan på de olika dimensionerna i relation till olika välfärdssystem och åldersgrupper inom Europa. Analysmetoden som används i denna studie är multilevel analysmodellen. Denna analysmodellen ger en möjlighet att studera effekter på arbetslöshetsproblematiken både på individnivå och gruppnivå. Resultaten visar att arbetslösheten ger mest negativ påverkan på social exkludering i de europeiska länder som betraktas att ha liberala välfärdssystem samt i östeuropeiska välfärdsstater. På individnivå är effekten av arbetslöshet mest påtaglig bland kategorin äldre och etablerade inom de tre dimensionerna.

Denna uppsats undersöker fastighetsskattens kraft som omfördelande verktyg. Den statliga fastighetsskatten avskaffades i Sverige år 2007 och ersattes med den kommunala fastighetsavgift vi har i landet idag. Att den statliga fastighetsskatten avskaffades är dock något vi ställer oss frågande till, då den enligt ekonomisk teori kan vara ett verktyg för att omfördela inkomst och förmögenhet. Sverige, ett land som länge varit känt för att vara jämlikt, har under senare tid, och så än idag, upplevt en förändring med ökade skillnader mellan olika inkomst- och förmögenhetsgrupper. Vi har använt data tillhandahållen av Statistiska Centralbyrån över sammanräknad förvärvsinkomst och förmögenhetsstruktur för individer i decilgrupper indelade efter sammanräknad förvärvsinkomst. Vi beräknar olika kvoter som mått över ojämlikheten i förmögenhetsfördelningen och utför vidare simuleringar där vi testar olika kompositioner av inkomstskatt och fastighetsskatt för att undersöka hur kvoterna förändras. I korta drag visar vår analys att en skattereform där den kommunala inkomstskatten reduceras, samtidigt som en statlig fastighetsskatt introduceras, skulle ha en god omfördelande effekt på förmögenhetsfördelningen i Sverige. Våra alternativa skattesystem illustrerar styrkan i fastighetsskatten som ett omfördelningsinstrument. / This thesis examines the power of the property tax as a tool for redistribution. The property tax was abolished in Sweden in 2007 and was replaced with a municipal property tax. In this essay, we critically assess the abolition of the property tax in Sweden through the lens of economic theory. Sweden is a country that has long been known to be quite equal, but is experiencing increasing differences between income and wealth groups. We use data provided by Statistics Sweden on total earned income and wealth, and divide individuals into decile groups according to their total earned income. We calculate different ratios as measures of inequalities in the wealth distribution and perform simulations where we test different compositions of income tax and property tax to investigate how these ratios change. Our analysis shows that a tax reform in which the municipal income tax is reduced, while introducing a municipal property tax, can have beneficial redistributional effects on the wealth distribution in Sweden. Our alternative tax systems illustrate the strength of the property tax as a redistribution tool.