<p>Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet.</p><p>Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån.</p><p>Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.</p><p> </p>

Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet. Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån. Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.

L’hypothèse à l’origine de ce travail est que les remises en question récentes du concept de capital humain sont inextricablement liées aux conditions dans lesquelles cette théorie a émergé. En conséquence, remonter aux origines de la révolution du capital humain permet d’apporter un éclairage nouveau sur les problèmes de définition et de mesure que le conceptrencontre aujourd’hui. Dans une perspective d’histoire de la pensée économique, nous nous proposons d’analyser les ondements conceptuels du cadre théorique du capital humain qui a émergé à la fin des années 1950 sous l’impulsion de trois auteurs : Gary Becker, Jacob Mincer et Théodore Schultz. Au début des années 1950, Schultz utilise le concept de capitalhumain pour expliquer le résidu de croissance. Le programme de recherche qu’il lance s’inscrit ainsi dans le corpus des théories de la croissance. Schultz parvient immédiatement à faire la preuve de la pertinence de ce facteur de production oublié. Au même moment, c’est-à-dire au milieu des années 1950, Mincer travaille lui aussi sur le concept de capital humain, mais comme déterminant de la distribution des revenus individuels. Quant à Becker, ce n’est qu’à la fin des années 1950 qu’il s’intéressera au capital humain : il propose d’analyser les choix individuels de formation au moyen de la théorie du choix rationnel et d’étudier le taux de rendement privé de l’investissement dans l’éducation. Le modèle microéconomique élaboré par Becker sera immédiatement utilisé par Mincer et va s’imposer aux dépens de l’approche macroéconomique de Schultz. / The hypothesis underlying this work is that the recent criticism faced by human capital concept are inextricably linked to the emerging conditions of the theory. Getting to the roots of the human capital revolution gives a new perspective on both theoretical and measurement issues. Using the history of economic thought perspective, we analyse the conceptual foundations of the human capital theory developed by Gary Becker, Jacob Mincer and Theodore Schultz in the late fifties. In 1950, Schultz used the concept of human capital in order to explain growth residual. His research program is embodied in the corpus ofgrowth theory. Schultz promptly succeeds to show the importance of this forgotten factor. Simultaneously, Mincer works on the same concept considering it as the main determinant of the personal income distribution. Few years later, Becker tried to understand the individual choice of training using the rational choice theory, and study the private rate of return of investment in education. His model, immediately adopted by Mincer, will establish itself as the standard model, vanishing the macroeconomic approach of Schultz.

Prioritně se tato práce (za pomoci především zahraniční literatury) pokuší analyzovat a zhodnotit ekonomickou podstatu statků ?vzdělávání? a ?vysokoškolské vzdělávání? včetně deskripce a zhodnocení školného z hlediska přístupu obecné ekonomické teorie. Následně je pojednáno o konkrétní situaci na trhu s vysokoškolským vzděláváním v České republice a zhodnoceny dopady neschválení školného (jsou-li jaké) na jeho aktuální stav.

La première partie est principalement consacrée à l'étude des perspectives théoriques de Gary Becker et de Pierre Bourdieu, avec comme fil conducteur la vision de l'éducation comme un capital. Les concepts de capital humain (Becker) et de capital culturel (Bourdieu) sont présentés, comparés, et critiqués, chacun d'eux étant replacé dans son contexte théorique. La seconde partie est consacrée aux analyses empiriques concernant le diplôme de doctorat. Nous tentons dans un premier temps une mesure de la rentabilité salariale de la thèse. Puis nous recherchons quels peuvent être les motifs de la poursuite d'études en thèse, étant donné que le gain monétaire ne peut à lui seul expliquer une telle décision. Il apparaît que la thèse est d'abord un passeport permettant d'accéder aux emplois de l'enseignement supérieur et de la recherche publique. Plus que de capital humain, il s'agirait d'un capital n'ayant de valeur réelle que dans le champ académique.

We’re often warned that the internet will hasten the dating apocalypse. The internet (it is posited) is depriving us of the elusive in-person magic, and modern courtship is now little more than love at first byte. There remains uncertainty, however, about what the independent impact of the internet on the dating market has been. Similar to the internet, the telephone also changed the way we communicate, but its effect on the dating market was mostly complementary to the 'traditional' ways of meeting – i.e. calling your school crush at home. So the question remains: Is the effect of the internet on the dating market complementary (adding your school crush on Facebook) or substitutionary (matching with a stranger on Tinder)? Is the internet any better than the telephone? If all that was known about a random couple is that they met after 2015, I find that there is a 1 in 3 chance that the couple met as strangers online. Lesbian couples who met after 2015 have a 1 in 2 chance of meeting online, whereas gay male couples have a 63% probability of meeting online as strangers. This increased likelihood of same-sex couples meeting online (as opposed to heterosexual couples) confirms the thin-market hypothesis. The key value proposition of the internet is that it reduces search frictions in the dating market – effectively making it easier for individuals to seek out their optimal matching. I find that the internet is primarily displacing only ‘social circles’ as a dating venue – the probability of meeting partners in public or at institutions (like college) is unchanged. In other words – individuals are essentially replacing their friends with Wi-Fi when it comes to mate search.