Denna uppsats försöker besvara frågan: Vad förklarar skillnader i trångboddhet mellan OECD:s medlemsländer? Detta görs genom tvärsnittsstudie där jag analyserar vilken effekt faktorerna Hyresreglering, Reglering av byggbranschen, Demografiska förändringar, Styrande regeringsparti och Välstånd har på Trångboddheten. Tjugonio av OECD:s medlemsländer har tagits med i analysen. Med hjälp av en multipel linjär regression baserat på observationsdata från variablerna presenteras resultaten. Slutsatserna är att Reglering av byggbranschen och Välstånd har störst effekt på Trångboddheten. / This paper attempts to answer the research question: What explains the differences in housing density between the members of the OECD? This is done by a cross-sectional study in which I analyze the impact of rent regulation, regulation of the construction industry, demographic changes, executive government party and wealth has on the dependent variable housing density. Twenty-nine of the OECD members have been included in the analysis. The paper is using a multiple linear regression to analyze the results. The conclusions are that the regulation of the construction industry and wealth has the greatest effect on housing density.

I takt med att hållbarhet blir allt viktigare i stadsplanering så blir småhusbebyggelse allt ovanligare i planeringen för nya bostäder i Stockholm. Trots det så visar undersökningar på boendepreferenser att de flesta föredrar att bo i småhus, vilket skapar en intressant klyfta som är värd att undersöka. Eftersom bostadsplaneringen i regel sker på kommunal nivå i Sverige är det viktigt att undersöka just kommunala uppfattningar om den nuvarande situationen. Detta examensarbete undersöker kommunala uppfattningar om småhus i planeringen av nya bostäder, både generellt och specifikt i relation till hållbarhet. Hållbarhet i bostäder definieras här genom en litteraturstudie, och består av fem aspekter: Bostadstäthet (1), Hållbara byggnader (2), Ekonomiskt överkomliga bostäder (3), Social sammanhållning (4), och Bostadskultur och preferenser (5). Genom en dokumentanalys och en enkät undersöks uppfattningar om småhus och hållbarhet i Stockholms kommuner.  Resultaten visar att bostadsplanerare i Stockholms kommuner överlag ser på småhus som en viktigt del av bostadsförsörjningen, men att det är svårt att planera för småhus. Svårigheter att hitta lämplig mark, behovet av att utnyttja marken effektivt för att nå bostadsmål och ekonomiska svårigheter begränsar planeringen för småhus. Småhus är vidare ofta mindre lämpade för kunna uppnå kommunala riktlinjer och mål. Många planerare ser också småhus som ett mindre hållbart alternativ, eftersom det ofta innebär lägre bostadstäthet vilket försvårar annan planering, det försvårar planeringen för kollektivtrafik, och eftersom det är ofta ett sämre val om kommunen vill säkerställa hållbara byggnader eller billiga bostäder. Slutligen så presenterar också examensarbetet ett par rekommendationer för att förbättra hållbarheten i planeringen för nya småhus. Ökad bostadstäthet för småhus, anpassningar i kollektivtrafiken och ändringar av upplåtelseformer för att passa in i kommunala bostadsbolag är viktiga förändringar för att säkerställa hållbarhet. Sammantaget så ger detta examensarbete nya insikter till ett ämne som har hittills har fått lite uppmärksamhet. / With a rapidly increasing awareness of the need for sustainability in urban planning, single-family housing (småhus) is holding a steadily decreasing share of new housing developments in Stockholm, Sweden. However, with residential housing preferences generally leaning towards single-family housing, it creates a notable gap that is worth investigating further. As housing planning is carried out on a municipal level in Sweden, investigating municipal perceptions is key to understanding the current situation. This thesis investigates perceptions of single-family housing both generally and specifically in relation to sustainability. Sustainability in housing has no universal definition, but housing sustainability is defined here through a literature review and consists here of five aspects: Housing density (1), Sustainable buildings (2), Affordability (3), Social cohesion (4), and Culture and preferences (5). Through document analysis and a survey, the perceptions of single-family housing and sustainability in the urban planning scene of Stockholm, Sweden is investigated.  The results show that housing planners in Stockholm generally perceive single-family housing as a necessary part of housing provisioning in large, and often that more single-family housing is desired, but that it is a troublesome housing form to plan for. Difficulties in finding appropriate land, the need for efficient housing to reach building quotas, and economic strains limit planners in this regard. Single-family housing is often a worse choice for municipalities in trying to align with their guidelines and goals. Most planners also view single-family housing as a less sustainable option, as it often means lower residential densities which complicates other planning, entails difficulties in ensuring public transportation usage and coverage, as well as single-family housing often being a suboptimal choice if municipalities want to ensure sustainable buildings or affordability. Finally, the thesis also provides a few key aspects that are crucial to showcase how sustainability in single-family housing can be improved. Finding a way to increase housing density while retaining the attractive attributes is key to making single-family housing more sustainable. Additionally, increases in transport efficiency and adaptation of public transportation, as well as changes to municipal public housing in relation to tenure forms are important to ensuring housing sustainability. Overall, this thesis provides important insights and findings to a topic that has received little attention as of yet.