Tourism is increasing with each passing year, which places increasing demands on businesses in the hospitality industry to achieve environmental sustainability. One way for businesses to show their commitment to the environment is by acquiring and becoming certified with an eco-­‐label. However, the views on ecolabelling may vary as it is a way for businesses to show their voluntary commintment to achieve environmental sustainability. The purpose of the study is to investigate how the eco-­‐label Green Key presents criteria for hotels in its support documents and how the hotel chains Elite Hotels of Sweden and Radisson Hospitality AB describe these criteria in their sustainability and annual report for 2018. A qualitative text analysis has been carried out on a total of six support documents regarding criterias, where questions are asked to the documents to answer the purpose of the study. The study has shown that the Green Keys support document presents criteria as both mandatory and voluntary scoring criteria in a total of 13 areas. The supporting documents also describe that important parts such as knowledge and information are decisive in whether the business succeeds in achieving a change through criteria or not. Criticism directed at eco-­‐labels is largely about the question of whether environmental sustainability can be achieved through an eco-­‐label, as certain criteria cannot measure the actual environmental performance of the business. The study shows that Green Key’s support document with criteria places requirements on hotel operations to introduce measurable goals in the main ares of energy, water, chemicals and waste where all criteria require documentation, but there is some uncertainty as to whether a criterion is mandatory or not depending on whether or not it is considered applicable to the business. / Turismen ökar för varje år som går vilket ställer allt högre krav på verksamheter inom besöksnäringen till att uppnå en miljömässighållbarhet. Ett sätt för verksamheter att visa sitt åtagande och engagemang för miljön är genom att införskaffa och bli certifierad med en miljömärkning. Åsikterna om miljömärkningar kan dock variera då det är ett sätt för verksamheter att visa sitt frivilliga engagemang för att uppnå miljömässig hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur miljömärkningen Green Key framställer kriterier för hotell i sina stöddokument samt hur hotellkedjorna Elite Hotels of Sweden och Radisson Hospitality AB framställer dessa kriterier i sin hållbarhets-­‐respektive årsredovisning för 2018. En kvalitativ textanalys har genomförts på totalt sex dokument gällande kriterier, där frågor ställts till dokumenten för att besvara studiens syfte. Studien har visat att Green keys stöddokument framställer kriterier som både obligatoriska och frivilliga poängkriterier inom totalt 13 områden. Stöddokumenten beskriver även att viktiga delar som att kunskap och information är avgörande i huruvida verksamheten lyckas att uppnå en förändring genom kriterier eller inte. Kritik som riktats mot miljömärkningar handlar till stor del om ifrågasättandet av huruvida miljömässig hållbarhet kan uppnås genom en miljömärkning då vissa kriterier inte kan mäta verksamhetens faktiska miljöprestanda. Studien visar att Green Keys stöddokument med kriterier ställer krav på hotellverksamheter att införa mätbara mål inom huvudområdena energi, vatten, kemikalier och avfall där samtliga kriterier kräver dokumentation, det finns dock en viss osäkerhet i vad som avgör om ett kriterium är obligatoriskt eller inte beroende på om det anses vara tillämpningsbart på verksamheten eller inte.

CSR är ett hållbarhetsbegrepp som har blivit allt vanligare i näringslivet, då det blir viktigare och viktigare för företags intressenter. Detta leder till att det byggs upp en förväntan gentemot bolags hållbarhetsrapportering. Dock finns det inga korrekta definitioner av begreppet mer än att det är starkt kopplat till hållbarhetsdimensionerna, miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Tidigare forskning har ifrågasatt företags syften med att upprätta hållbarhetsredovisningar och i samhällsdebatten förs en diskussion kring huruvida företag upprättar hållbarhetsredovisningar enbart i syfte att erhålla extern legitimitet. Som utveckling av detta har förslag lagts fram om att införa standardiseringsmått, det vill säga gröna nyckeltal. Denna studie kommer att granska innehållet av hållbarhetsredovisningar med utgångspunkt i olika legitimitetsstrategier samt undersöka möjligheten att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen. Detta kommer göras genom att jämföra granskningen av hållbarhetsredovisningen och den finansiella redovisningen. Studien har utfört en kvalitativ diskursanalys och en förädlingsvärdeanalys för två företag, vilket gör det möjligt för oss att mäta hållbarhetsdimensioner från två olika perspektiv. Diskursanalysen utförs i två steg där det första steget svarar på hur företag legitimerar sig. I det andra steget kategoriseras och tolkas textutdragen från första steget i syfte att svara på hur hållbarhetsdimensionerna är distribuerade. Studiens kvalitativa forskning har ett induktivt tillvägagångssätt som har sin grund i tidigare forskning. Med hjälp av studiens utvalda teorier har frågeställningarna kunnat besvaras och resultatet analyseras. Slutsatsen till första frågeställningen framgår det att de valda bolagen främst legitimerar sina verksamheter via hållbarhetsredovisningen genom återkommande argument i olika formuleringar vilket karaktäriserar social legitimation. Sedan legitimerar företagen i studien sig genom att använda institutionell retorik, vilket är ett karaktärsdrag för responsible legitimation. Slutligen skapar företagen legitimitet till sin verksamhet genom att titulera sig själva som mer erfarna och ledande inom miljöfrågor och socialt ansvar än sina konkurrenter, vilket kännetecknar other de-legitimation. Slutsatsen kring studiens andra frågeställning är att det delvis finns möjlighet att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen och jämföra med hållbarhetsredovisningen. Dock mäter de olika dimensionerna olika i relation till relevans och användbarhet. Studiens slutsats är att den ekonomiska och teknologiska hållbarheten är mer relevant och användbar vid mätning än den sociala och miljömässiga hållbarheten. Den miljömässiga hållbarheten är idag svagt definierad och dessutom frivillig för företag att ta med i sin finansiella redovisning, vilket återspeglas i denna studie där endast ett av två företag tar upp posten. / CSR is a concept of sustainability that has become increasingly common in business, as it becomes more and more important for corporate stakeholders. This leads to an expectation towards companies' sustainability reporting. However, there are no correct definitions of the concept more than that it is strongly linked to the sustainability dimensions, environmental, social and economic sustainability. Previous research has questioned companies' aims of establishing sustainability reports, and in the public debate, a discussion is made about whether companies establish sustainability reports solely for the purpose of obtaining external legitimacy. As a development of this, proposals have been put forward to introduce standardization measures, i.e. green key figures. This study will examine the content of sustainability reports based on various legitimacy strategies and examine the possibility of measuring sustainability based on the financial reporting. This will be done by comparing the review of the sustainability report with the financial report. We have performed a qualitative discourse analysis and a value-added analysis for two companies, which makes it possible for us to measure sustainability dimensions from two different perspectives. The discourse analysis is carried out in two steps, where the first step responds to how companies legitimize themselves. In the second step, the text extracts from the first step are categorized and interpreted in order to answer how the sustainability dimensions are distributed. The study's qualitative research has an inductive approach that is based on previous research. With the help of the study's selected theories, the questions have been answered and the result analyzed. According to the conclusion, it is clear that the selected companies primarily legitimize their activities through the sustainability report through recurring arguments in various formulations, which characterize social legitimation. Then the companies in the study legitimize themselves by using institutional rhetoric, which is a characteristic feature of responsible legitimation. Finally, companies create legitimacy for their business by naming themselves as more experienced and leading in environmental and social responsibility than their competitors, which characterizes other de-legitimation. The conclusion about the study's second question is that it is partly possible to measure sustainability based on the financial accounting and compare it with the sustainability report. However, the different dimensions measure differently in relation to relevance and usability. The study's conclusion is that financial and technological sustainability is more relevant and useful to measure than social and environmental sustainability. The environmental sustainability is currently poorly defined and also voluntary for companies to include in their financial accounts, which is reflected in this study where only one of two companies addresses the record.

<p>The awareness regarding environmental issues is increasing and as a result a large number of products are eco-labeled. This enables the consumers to make enlightened environmental decisions when purchasing products. Eco-labeling is no longer for products only, but also for services like hotels. It’s difficult to determine what it actually means to eco-label a hotel and what kind of benefits it includes. Our goal for this essay regarding eco-labeling of hotels is to consider the question –why eco-label?</p><p>The essay also considers benefits or disadvantages connected to eco-labeling and also aim to collect theories and thoughts about the meaning of this in the future. In order to reach this goal the essay involves a case study with hotels who are eco-labeled and those who are not. It also contains information from interviews with representatives from four different eco-labeling organizations and one government environmental scientist. This combined with collected theories aim to give a clear picture about the main focus point –why eco-label? The results show that the hotels whom were studied consider environmental work as very important. It also shows that they notice an increasing demand among customers. The demand also seems to be higher among corporate customers. Eco-labeling can be used as a tool to show the customers that the hotel is working according to special criteria which aims to a more sustainable environment. Care about the environment and increasing customer demand are two main important reasons for the hotels to get an eco-label. It has also shown that there can be more reasons behind the decision to eco-label like; the assistance regarding environmental issues from the eco-labeling organization, competitive advantages, brand related and corporate values. There are also challenges associated with eco-labeling; the ones we have seen are that the environmental work can stop evolving after the label has been accepted. Sometimes the eco-label might not even be the most environmental friendly solution. We have also seen that the eco-labels are combined with different compromises and that they often cost money and take time to implement.</p><p>We have reached the conclusion that in the future eco-labeling of hotels is likely to be significantly important and collaboration between eco-labeling organizations will probably grow and be more international. The results do not generally apply for all hotels but it gives an important insight on eco-labels for hotels, and can give arguments about the subject.</p> / <p>Syfte: Syftet med uppsatsen bygger på frågan – varför miljöcertifiera? Uppsatsen ger således en bild av miljöcertifieringars roll och betydelse för hotellverksamheter, där för- och nackdelar ställs mot varandra. Även resonemang kring miljöcertifiering av hotellverksamheters sannolika roll och betydelse i framtiden behandlas.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och en hermeneutisk tolkningsstrategi. Informationsinsamlandet består av fallstudier, intervjuer, litteraturstudier och informationsinhämtning på internet. Tio intervjuer genomfördes med fyra personer från fyra olika hotell, både miljöcertifierade och inte, fem personer som på ett eller annat sätt arbetar med de olika miljöcertifieringarna samt med en forskare i miljöpolitik.</p><p>Slutsats: Studien visar att många vill engagera sig i miljöarbete, både hotellverksamheterna och deras kunder. Miljöcertifieringar kan även vara ett verktyg för att förmedla och strukturera miljöarbetet. Dessutom har det genom denna studie visat sig att miljöcertifieringen kan bidra med andra positiva aspekter som exempelvis en förbättrad image och identitet samt en tydligare struktur på miljöarbetet. Det finns dock problem och nackdelar även med miljöcertifieringar och med att miljöcertifiera sig, exempelvis att de kräver mycket resurser och att själva miljöcertifieringen inte behöver vara det miljövänligaste.</p>

The awareness regarding environmental issues is increasing and as a result a large number of products are eco-labeled. This enables the consumers to make enlightened environmental decisions when purchasing products. Eco-labeling is no longer for products only, but also for services like hotels. It’s difficult to determine what it actually means to eco-label a hotel and what kind of benefits it includes. Our goal for this essay regarding eco-labeling of hotels is to consider the question –why eco-label? The essay also considers benefits or disadvantages connected to eco-labeling and also aim to collect theories and thoughts about the meaning of this in the future. In order to reach this goal the essay involves a case study with hotels who are eco-labeled and those who are not. It also contains information from interviews with representatives from four different eco-labeling organizations and one government environmental scientist. This combined with collected theories aim to give a clear picture about the main focus point –why eco-label? The results show that the hotels whom were studied consider environmental work as very important. It also shows that they notice an increasing demand among customers. The demand also seems to be higher among corporate customers. Eco-labeling can be used as a tool to show the customers that the hotel is working according to special criteria which aims to a more sustainable environment. Care about the environment and increasing customer demand are two main important reasons for the hotels to get an eco-label. It has also shown that there can be more reasons behind the decision to eco-label like; the assistance regarding environmental issues from the eco-labeling organization, competitive advantages, brand related and corporate values. There are also challenges associated with eco-labeling; the ones we have seen are that the environmental work can stop evolving after the label has been accepted. Sometimes the eco-label might not even be the most environmental friendly solution. We have also seen that the eco-labels are combined with different compromises and that they often cost money and take time to implement. We have reached the conclusion that in the future eco-labeling of hotels is likely to be significantly important and collaboration between eco-labeling organizations will probably grow and be more international. The results do not generally apply for all hotels but it gives an important insight on eco-labels for hotels, and can give arguments about the subject. / Syfte: Syftet med uppsatsen bygger på frågan – varför miljöcertifiera? Uppsatsen ger således en bild av miljöcertifieringars roll och betydelse för hotellverksamheter, där för- och nackdelar ställs mot varandra. Även resonemang kring miljöcertifiering av hotellverksamheters sannolika roll och betydelse i framtiden behandlas. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och en hermeneutisk tolkningsstrategi. Informationsinsamlandet består av fallstudier, intervjuer, litteraturstudier och informationsinhämtning på internet. Tio intervjuer genomfördes med fyra personer från fyra olika hotell, både miljöcertifierade och inte, fem personer som på ett eller annat sätt arbetar med de olika miljöcertifieringarna samt med en forskare i miljöpolitik. Slutsats: Studien visar att många vill engagera sig i miljöarbete, både hotellverksamheterna och deras kunder. Miljöcertifieringar kan även vara ett verktyg för att förmedla och strukturera miljöarbetet. Dessutom har det genom denna studie visat sig att miljöcertifieringen kan bidra med andra positiva aspekter som exempelvis en förbättrad image och identitet samt en tydligare struktur på miljöarbetet. Det finns dock problem och nackdelar även med miljöcertifieringar och med att miljöcertifiera sig, exempelvis att de kräver mycket resurser och att själva miljöcertifieringen inte behöver vara det miljövänligaste.