I takt med att hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare har regeringen, efter EU-direktiv, infört en lag som kräver att större företag från och med räkenskapsåret 2017 måste upprätta en hållbarhetsredovisning. Den här kandidatuppsatsen tydliggör med hjälp av en kvalitativ studie hur det nya lagkravet om hållbarhetsredovisning påverkat företags hållbarhetsarbete. Syftet är att ge en bild av hur företagens hållbarhetsredovisning har förändrats i samband med lagkravet samt analysera och förklara hur en förändrad hållbarhetsredovisning påverkat företagens arbete med hållbarhetsfrågor. Studien har genomförts med ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Relevanta teorier och tidigare forskning kring ämnet har tillsammans med semistrukturerade intervjuer med fem större företag samt granskning av tio företags årsredovisningar, legat till grund för analys. Resultatet visade framförallt en positiv inställning till lagkravet, både från företag som arbetat med det länge och de företagen som inte haft så stor erfarenhet kring ämnet sedan tidigare. De fria ramarna i lagkravet har gjort att företagen själva kunnat välja hur hållbarhetsredovisningen kring social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet ska vara utformad. Tyvärr har det även försvårat jämförbarheten mellan företag trots att lagkravet delvis syftade till att underlätta denna jämförelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en miljöfrämjande mobilapplikation kan motivera användare till att agera mer miljövänligt genom persuasiva designprinciper. I denna studie föreslås en uppsättning designprinciper att ha i åtanke vid utveckling av övertygande mobilapplikationer som syftar till miljövänliga beteendeförändringar. Det utvärderades tre existerande miljöfrämjande mobilapplikationer med hjälp av PSD-modellens designprinciper, varav en valdes ut för användarundersökningen. Totalt sex personer deltog i studien och fick testa den valda mobilapplikationen under en veckas tid, i syfte att bekanta sig med applikationens funktioner. I samband med detta fick deltagarna besvara en enkät med allmänna frågor kring deras miljövänliga vanor. Den slutliga fasen inkluderade intervjun, som innehöll frågor gällande deltagarnas åsikter om funktioner och motivationsfaktorer för att använda miljöfrämjande applikationer. Resultatet visade att designprinciperna belöning, individualisering, simulering, självkontroll, normativt inflytande, samarbete, social jämförelse, konkurrens och påminnelser hade störst inflytande på användarnas motivation att använda applikationen och agera miljövänligt. De utvalda designprinciperna berodde huvudsakligen på individuella, sociala och praktiska faktorer. / This study aims to investigate how an environmental mobile application can motivate users to act more eco-friendly by using persuasive design principles. In this study, we identify a set of key principles to consider when designing mobile persuasive technology in order to motivate and influence pro-environmental behavior change. We evaluated three existing mobile applications by using PSD design principles. After the evaluation, one mobile application was selected for usertesting, with a total of six participants. The participants received one week to get familiar with the application and its functionalities . Furthermore, the participants received a survey with general questions about their eco-friendly habits. The upcoming phase included the interview we conducted, which contained questions to bring forward the participants opinions about functions and motivation factors that could affect their usage of eco-friendly applications. The result showed that the design principles rewards, personalization, simulation, self-monitoring, normative influence, cooperation, social comparison, competition and reminders had the greatest influence on the users motivation to use the application and act eco-friendly. The reason of importance for the chosen design principles was mainly due to individual, social and practical factors.

Syftet med denna kvalitativa rapport är att undersöka konsumenters förståelse, trovärdighet och attityd gentemot modeföretags gröna marknadsföring på Instagram. Utifrån det har vi förhoppningar om att våra resultat skall kunna bidra med insikter och kunskap om hur modeföretag kan legitimera sig på Instagram för att öka sin tillförlitlighet från ett konsumentperspektiv. Rapportens empiriska material samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna delades in i två kategorier: respondenter med textil kännedom samt respondenter utan textil kännedom. Indelningarna gjordes av anledning att erhålla åsikter och tankar från två olika perspektiv. Sammanlagt utfördes 16 intervjuer som gav oss nödvändig data för vidare analys. Datan analyserades utifrån en analysmodell som utgick från vårt teoretiska ramverk. De aktuella modeföretagen i rapporten var slow fashion företaget FilippaK och fast fashion företaget Gina Tricot. Resultaten från rapporten påvisar att respondenternas trovärdighet samt attityd gentemot modeföretag stärks om den gröna marknadsföringen är tydlig och lättförståelig. Håller den gröna marknadsföringen en allmän grundnivå indikerar det på att fler individer förstår innebörden och inte endast de med bakgrundskunskap inom textil- och modeindustrin. Modeföretag bör således ta i beaktning hur det gröna språket i marknadsföringen kan bli mer tydligt och lättförståeligt för att öka trovärdigheten samt attityden från konsumenter. / The purpose of this qualitative report is to examine consumers' understanding, credibility and attitude towards fashion companies green marketing on Instagram. Based on this, we hope that our results will contribute with insights and knowledge about how fashion companies can legitimize themselves on Instagram to increase their reliability from a consumer perspective. The empirical material of the report was collected through semi-structured interviews. The respondents were divided into two categories: respondents with textile knowledge and respondents without textile knowledge. The divisions were made in order to obtain opinions and thoughts from two different perspectives. A total of 16 interviews were conducted which gave us the necessary data for further analysis. The data were analyzed from an analysis model based on our theoretical framework. The current fashion companies in the report were the slow fashion company Filippa K and the fast fashion company Gina Tricot. The results from the report show that the respondents credibility and attitude towards the companies is strengthened if the green marketing is clear and easy to understand. If green marketing maintains a general basic level, it indicates that more individuals understand the meaning and not only those with background knowledge in the textile and fashion industry. Fashion companies should therefore take into account how the green language in marketing can become clearer and easier to understand in order to increase the credibility and attitude of consumers.

Enligt forskning finns det ingen enskild definition av en smart stad i allmänhet och vad ordet “smart” i begreppet faktiskt betyder i synnerhet. Det finns därför ett behov att, i detta unga forskningsfält, undersöka smarta städer. Genom en fallstudie av en av de smartaste stadsdelarna i en av Sveriges smartaste städer, avsåg denna studie identifiera digitala situationer i en smart stad och de effektområden som påverkades av dessa situationer; dels effekter ville uppnås från ansvariga intressenter håll och de faktiska effekter som uppnåddes enligt invånare. Detta för att synliggöra vad en smart stad kan vara i praktiken och därmed bidra till klargörandet av begreppet smart stad. Analysen genomfördes med hjälp av en målbaserad- och målfri utvärdering, där semistrukturerade intervjuer och policy- och dokumentstudier låg till empirisk grund. Ur analysen framgick fem digitala situationer av relevans: digital avfalls- och elhantering, obemannad matbutik, Facebook-grupper och en bilpool . Gällande effekter visade det sig att de önskvärda effekter som fanns med de digitala situationer i mångt och mycket överensstämde med de faktiska effekter som invånarna upplevde i Vallastaden. Dessa effekter berörde tre effektområden, vilka var miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och personlig integritet som alla påverkades både positivt och negativt till följd av situationernas existens. Studien visade dessutom att digitalisering av en situation inte per automatik innebär att denna situation blir smart. För att anses som smart måste de faktiska effekterna med digitalisering vara positiva, för samtliga effektområden.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka generation Z:s uppfattning om trovärdig grön marknadsföring från kläd- och modeföretag, vilka faktorer som påverkar den samt hur marknadsföringen kan utformas för att öka trovärdigheten. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Populationen för studien är generation Z, vilket innefattar individer födda mellan år 1995 och år 2010. Vi såg potentiella svårigheter att kunna samla in meningsfull kvalitativ data från alla årskullar inom generationen. Utifrån detta resulterade en avgränsning av urvalet till den grupp inom generation Z med individer födda mellan år 1995 och år 2000. Vidare utfördes sju intervjuer som gav oss nödvändig data för analys. Genom tematisk kodning fann vi gemensamma teman och underkategorier i uttalanden från respondenterna Resultaten från studien visar att respondenterna anser att de finns en brist på kunskap kring hållbart mode, men också en avsaknad av grön marknadsföring kring det. Modeföretag borde kommunicera information som ökar kunskapen om miljömässig hållbarhet hos konsumenterna för att således skapa trovärdighet, där transparens visade sig vara ett viktigt verktyg. Att inkludera fakta, statistik, tredjepartscertifiering i form av miljömärkning och förklara tillverkningsprocesser påverkar den uppfattade trovärdigheten av modemarknadsföringen. Då transparens är frånvarande misstänker generation Z, likt våra respondenter, gröntvättning. Den gröna marknadsföringen borde innehålla förklarande koncisa texter i kombination med video eller bilder. Produkten borde även ha en central roll i marknadsföringen för att visa konsumenten vad hen betalar för. Att förklara varför produkten är miljövänligt istället för att endast påstå det ökar trovärdigheten. / The purpose of this qualitative study is to investigate generation Z’s perception of crediblegreen marketing from the fashion industry, as well as understand which factors affect thecredibility of what is communicated. Furthermore, we look at how the green marketing couldbe designed in order to be perceived as credible as possible by generation Z.The data was collected through semi-structured interviews. Our population was generation Z,which constitutes an age span from 1995 to 2010 according to the literature, but to obtainmeaningful data we chose to make a delimitation to individuals born between 1995 and 2000.This resulted in seven interviews that gave us the necessary data which was then transcribedand analyzed. Through thematic coding, common themes and patterns were identified fromthe respondents.The result of the study shows that our respondents consider that there is a lack of bothknowledge about sustainable fashion and exposure to green marketing. Fashion companiesshould communicate information that leads to increased consumer knowledge ofenvironmental sustainability in order to create credibility. Another important factor toincrease their credibility is for fashion companies to be transparent in their green marketing.To include facts, numbers, third party certification (environmental labeling) and theexplanation of processes positively affects the perceived credibility. In the absence oftransparency generation Z, including our respondents, suspect greenwashing. The greenmarketing should contain short texts with explanatory and easily understandable concepts incombination with films or pictures. The product should have a central role in marketing inorder for the consumer to see what they pay for. Explaining why the products areenvironmentally sustainable, rather than simply stating that they are, increases the credibilityof the green fashion marketing.

Hammarby Sjöstad var en av de första miljöinriktade stadsdelarna att byggas, visionerna varstora, målen likaså. I efterhand har vissa delar visat sig bättre än andra. Avfallshanteringen ären av de delar där utrymme för förbättring finns. I Södra Hammarbyhamnen, som dennastudie i huvudsak behandlar, utgörs avfallshanteringen av en stationär sopsug med inkast ianslutning till bostäderna. Förutsättningarna för en lyckad avfallshantering finns men når intei närheten av sin fulla kapacitet. Stockholms innerstad sorterade i genomsnitt ut cirka 17 kgmatavfall per invånare år 2015 medan invånarna i Hammarby Sjöstad enbart sorterade utcirka 13 kg samma år. Då hushållen står för majoriteten av mängden uppstått matavfallavgränsas rapporten till att endast omfatta denna kategori. Denna rapport har således till syfte att identifiera befintliga hinder i utsorteringen av matavfalli Södra Hammarbyhamnen. Vidare undersöks hur man uppnår goda resultat när det kommertill en ökad utsortering samt hur man i förlängningen får dessa att verka bestående.Frågeställningen som denna studie ämnar behandla är; Vilka hinder samt möjligheter finns dettill en permanent god utsortering av matavfall i Södra Hammarbyhamnen? Resultaten visar att ett upplevt hinder är avsaknaden av kontinuitet i informationsflödet, somenligt teorin är en förutsättning för att en nya vana ska skapas. Utöver detta framkom det atttillgängligheten av avfallspåsarna kan förbättras. Oavsett utlämningsställe upplevde deboende att det var långt till utlämningsstället för påsar. Slutsatsen är att förbättringsåtgärdernabör gå i linje med talesättet ”Det ska vara lätt att göra rätt” för att främja utsorteringen avmatavfall. / “Hammarby Sjöstad” was one of the first districts of Stockholm constructed withconsiderations taken to become more environmentally sustainable. Despite the grand visionsfor the project, some elements developed to be more successful than others. One element thatcould be improved upon, is the waste disposal system of the district. This thesis focuses on“Södra Hammarbyhamnen” which utilizes a stationary vacuum system with disposal insertionin connection to the residences. The neighborhood fulfils all the prerequisites for a successfulwaste disposal system, however, these aren’t utilized to capacity. In 2015, the averageresident in central Stockholm sorted approximately 17 kilos of food waste, whilst thecorresponding figure in “Hammarby Sjöstad” was only 13 kilos. As households make up mostof the produced food waste, this report is delimited to focus on households. Therefore, the purpose of this study is to identify obstacles that hamper the sorting of foodwaste in “Södra Hammarbyhamnen”. Furthermore, the report covers a concretization of howto inform residents with the intention of increasing waste separation. In combination with ananalysis on human habits, an empirical study was carried out, consisting of surveys andinterviews. Finally, a mapping of the aforementioned obstacles that obstruct waste separationhave been pinpointed in the gathered results. The results indicate that residents perceive a lackof continuity in the flow of information, described by theory as fundamental to create newhabits. Furthermore, it became clear that the accessibility of waste disposal bags can beimproved. Regardless of location, residents felt that the distance to the nearest waste bagdispensary was too long. This study concludes that improvement efforts should conform tothe apophthegm “It should be easy to do it right” to facilitate waste separation of food waste.

Uppsatsen har två tydliga utgångspunkter. Den ena lyfter fram Agenda 2030 som en gemensam målbild för det hållbarhetsarbete som behöver ske för att uppnå ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle inom överskådlig framtid. Den andra är det självklara i att: när kulturmiljövårdssektorn argumenterar för att det byggda kulturarvet bör bevaras så innebär det även, per definition, en möjlighet till resurshushållning av ändliga materiella resurser. Uppsatsen belyser frågor kring hur konsulter inom den svenska kulturmiljövården ställer sig till att använda miljömässiga hållbarhetsargument i relation till uppdragsgivare och myndigheter. Frågan ställs huruvida det ingår i kulturmiljövårdens roll att argumentera för hushållandet av ändliga materiella resurser jämte bevarandet av kulturvärden? Intervjuer har genomförts med 18 representanter från kulturmiljövården, dess uppdragsgivare och beställare samt Stockholms Statsbyggnadskontor. Sammanfattningsvis visar undersökningen att respondenterna anser att kulturmiljövårdssektorn idag inte använder sig av miljömässiga argument för att lyfta fram hushållandet av ändliga materiella resurser. En majoritet av respondenterna ställer sig positiva till att sektorn skulle kunna göra det i framtiden. Attityder kring livscykelanalyser baserade på generisk data har undersökts som ett möjligt verktyg för att synliggöra och kvantifiera eventuella miljömässiga vinster i samband med bevarande av det byggda kulturarvet. Detta som ett exempel på ett konkret miljömässigt argument. 17 av 18 respondenter i undersökningen anser att det vore användbart, dock utifrån olika perspektiv. Vidare pekar intervjusvaren på att det råder delade meningar kring vilken roll kulturmiljövården ska ha inom hållbar samhällsbyggnad, och om miljömässiga argument bör innefattas i den rollen. Intervjusvaren sätts in i en bredare kontext via analysen som tar avstamp i tankemodellen Kulturvård 3.0. Här definieras tre faser inom vilka kulturmiljövården verkar. Dessa kan sammanfattas som: fas 1.0 där fokus ligger på att bevara och skydda byggnader, 2.0 där fokus ligger på att vårda och restaurera byggnader, 3.0 där fokus ligger på att använda byggnader på ett sätt som kan bidra till hållbar utveckling. Enligt analysen ligger uppsatsens frågeställningar fortfarande inom pågående förhandling kring vad som bör ingå i kulturmiljövårdens framtida roll. Förhandlingen kan i sin tur ses som en del av fas 3 i tankemodellen, där teman som hållbar utvekling, anpassad återanvändning, kulturmiljövården som resurs samt samarbete över sektorsgränser, står som riktmärken.

Offentlig upphandling utgör nästan en femtedel av Sveriges BMP vilket ger upphandlingar en stor påverkansfaktor. Svenska myndigheter förespråkar att upphandlingar genomförda av offentliga myndigheter, regioner och kommuner ska innehålla kravställningar som behandlar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, eftersom offentliga upphandlingar anses vara ett viktigt verktyg som främjar hållbar utveckling. Forskningsrapporter och olika nationella myndighetsrapporter pekar alla mot att offentlig upphandling har potential att bli betydligt mer hållbar än den är idag och några av de störst identifierade hindren är kunskapsbrist inom hållbarhetsaspekterna och ett inte tillräckligt strukturerat arbete inom organisationer. För att identifiera vilken potential offentlig upphandling har i arbetet mot ett hållbart samhälle och för att bidra till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, har denna studie granskat upphandlingsdokument inom Bodens kommun, genomfört workshops med temat hållbar upphandling och gjort kvalificerade bedömningar av nuläge och potential för hållbar upphandling inom kommunen med hjälp av verktyget HållbarhetssolenTM.Syftet med granskningen och bedömningarna var att se hur kommunen redan arbetar med miljömässig och social hållbarhet samt för att avgöra vilken potential kommunen har till förbättring inom dessa områden.Resultatet visar att upphandlingsprocessen kan ses som en väsentlig del i hållbarhetsarbete på både lokal och nationell nivå. Samtidigt som det kan vara är en av de mest effektiva metoderna att komma åt och förändra produktion och leverans av varor och tjänster. Genom att i offentliga upphandlingar driva hållbarhetskrav och innovation framåt, medverkar organisationer och myndigheter till miljömässig, social och ekonomisk hållbar utveckling och måluppfyllelse av Agenda 2030 / Public procurement makes up just under a fifth of Sweden's BMP, which gives procurement a large influencing factor. Swedish authorities advocate that procurement carried out by public authorities, regions and municipalities should contain requirements that deal with environmental, social, and economic sustainability. Public procurement is thereforconsidered an important tool that promotes sustainable development.Research reports and various national authority reports all point to the fact that public procurement has the potential to become more sustainable than it is today and some of the biggest identified obstacles are a lack of knowledge in the aspects of sustainability and a lack of structured work within organizations.To identify the potential public procurement has in the work towards a sustainable society and to contribute to the global sustainability goals in Agenda 2030, this study has reviewed procurement documents within the municipality of Boden, conducted workshops on the theme of sustainable procurement and made qualified assessments of the current situation, and potential for sustainable procurement in the municipality using the tool HållbarhetssolenTM. The purpose of the review and assessments was to see how the municipality works with environmental and social sustainability and to determine what potential the municipality has for improvement in these areas.The result shows that the procurement process can be seen as an essential part of sustainability work at both local and national level. By promotingsustainability requirements and innovation forward in public procurement, organizations and authorities contribute to environmental, social, and economic sustainable development and goal fulfilment of Agenda 2030 / <p>2023-06-02</p>

Bakgrund och problem: Hållbarhet är ett begrepp som har fått mer uppmärksamhet under de senaste åren på grund av klimatförändringar och förbrukning av naturresurser. Miljömässiga trender gör att miljökrav och förväntningar från intressenter och samhället ökar. För att styra en verksamhet i rätt riktning krävs både formella och informella styrsystem. I syfte att följa med i utvecklingen och vara konkurrenskraftig krävs förståelse för hur formella och informella styrsystem kan användas för att integrera miljömässig hållbarhet i verksamhetsstyrning.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur medelstora företag integrerar miljömässig hållbarhet i sin verksamhetsstyrning. Detta genom att skapa en förståelse för vilka styrverktyg som används. Forskningsfrågan baseras på respondenternas individuella syn på miljömässig hållbarhet.  Metod: Denna studie baseras på en kvalitativ forskningsmetod och tillämpar en abduktiv forskningsansats och en komparativ design. Datainsamlingen från tio medelstora företag har utförts genom semistrukturerade intervjuer med respondenter med kunskap om miljömässig hållbarhet. Den teoretiska referensramen har formulerats med hjälp av vetenskapliga artiklar, böcker och relevanta hemsidor.  Slutsatser: Studiens resultat visar att hälften av de medelstora företagen i urvalet har en enkelt utvecklad verksamhetsstyrning för att integrera miljömässig hållbarhet, det vill säga både svagt utvecklade formella och informella styrsystem. Urvalets andra hälft har en kulturbaserad verksamhetsstyrning, där informella styrsystem för miljömässig hållbarhet är starkt utvecklade, medan formella styrsystem är mindre utvecklade. Troligtvis kommer medelstora företag på lång sikt gå mot att tillämpa både starka formella och informella styrsystem för att integrera miljömässig hållbarhet. / Background and problem: The concept of sustainability has gained increased attention over the recent years due to climate change and consumption of natural resources. The rising trend of sustainability results in more strict requirements and expectations from stakeholders and society. In order to lead an organization in the right direction both formal and informal controls are required. With a view to follow the development and be competitive, an understanding of the integration of environmental sustainability into the management control is beneficial. Purpose: The purpose of this study is to identify how medium-sized enterprises integrate environmental sustainability into their management control. The study aims to create an understanding of what controls are frequently used and the research question is based on the individual views on environmental sustainability of the respondents.  Method: This study is based on qualitative research and it applies a abductive approach and a comparative design. Data was collected from ten medium-sized enterprises through semi-structured interviews with knowledgeable persons within the area of environmental sustainability. The theoretical frame of reference has been written with the support of scientific articles, course literature and relevant web pages. Conclusion: The results of the study indicate that half of the medium-sized enterprises in the sample have a simply developed management control system regarding the integration of environmental sustainability, which implies that both the formal and informal controls are developed in a basic manner. The remaining half of the sample consists of companies with culture-based management control, meaning that the informal controls are strongly developed, while the formal controls are less advanced. In the long term, medium-sized enterprises are likely to move towards applying both strong formal and informal controls to integrate environmental sustainability.

The textile and fashion industry is known for its globalized value chain and the numerous negative environmental impacts it entails. Textile production in Sweden was common until the 1970 ´s, when the production moved to other countries to achieve cost benefits. Today, over 80% of the clothing and home textiles that are consumed in Sweden, is produced in countries not belonging to the European Union. Aside from long transport distances, these countries often have a lack of environmental legislation. This study examines experts in the textile and fashion industry, fashion companies and a manufacturing company with the help of qualitative semi-structured interviews to identify fashion companies' attitude to establishing part of their production in Sweden. In addition to this, the study aims to investigate the conditions required for production in Sweden to be economically and environmentally sustainable, in order to shed light on, and contribute to, knowledge about the conditions required to enable Swedish production in the fashion industry. The results of the study identify economic- and production capacity as two of the biggest challenges in relation to Swedish-produced fashion. Concurrently, several economic- and environmental aspects, technical development and automation are highlighted as opportunities by both experts, fashion companies and the manufacturing company. The study's respondents consistently show a positive attitude towards Swedish production, yet attention is drawn to a wait-and-see attitude among the fashion companies towards establishing part of their production in Sweden.