Det har konstaterats både i globala och nationella styrdokument att skolan har en viktig roll i att undervisa för hållbar utveckling. Förenta Nationernas (FN) globala hållbarhetsmål, delmål 4.7 handlar exempelvis om att säkerställa att alla elever förvärvar kunskaper och färdigheter för att främja hållbar utveckling. Komplexiteten som hållbar utveckling innefattar kan däremot leda till att lärare finner det svårt att närma sig ämnet praktiskt i undervisningen. Även styrdokuments oprecisa karaktär utgör en risk att hållbar utveckling inte undervisas på ett sätt som optimerar elevers lärande om ämnet, vilket i sin tur kan minska deras möjligheter att ta hållbara beslut. Nuvarande forskning visar hur olika ämneslärare förstår och undervisar om hållbarhet i helhet men få studier har inriktat sig på ett specifikt skolämne och undersökt hur varje enskild dimension av hållbar utveckling får plats. Därför har denna studien fokuserat på hur miljömässig hållbarhet inkluderas i geografi och samhällskunskap. Syftet med studien var att få förståelse för hur den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling behandlas inom samhällsorienterade ämnen på gymnasiet samt hur undervisningssätt hos lärare inom samhällsorienterade ämnen resonerar med principer inom lärande för hållbar utveckling (LHU). Studien baserades på en kvalitativ metod, där åtta gymnasielärare intervjuades i Skåne, Sverige. En induktiv tematisk analys användes för att analysera intervjuerna. Resultatet av studien visade att samhällskunskap och geografi har olika ämnesinnehåll och undervisningsmetoder kopplade till miljömässig hållbarhet och LHU. Miljömässig hållbarhet hade en mer primär roll i geografiämnet, jämfört med i samhällskunskapen där det inkluderades ur ett mer sekundärt perspektiv. Resultatet visade även hur kompetensutveckling inom LHU är en utvecklingsmöjlighet för att lärare ska få större förståelse och genom det större intresse att använda LHU men också inkludera miljömässig hållbarhet i deras undervisning. Dessa utvecklingsmöjligheter måste dock ske från en högre nivå än lärarna själva men lärarna har också en roll i att kommunicera dessa behov. / Schools have been identified in both global and national policy documents as having an important role in educating about sustainable development. For example, the United Nations (UN) Sustainable Development Goal (SDG) 4.7 aims to ensure that all students acquire the knowledge and skills to promote sustainable development. However, the complexity of sustainable development can lead teachers to find it difficult to approach the subject in their teaching. The imprecise nature of policy documents also poses a risk that sustainable development is not taught in a way that optimizes students' learning about the topic, which in turn may reduce their ability to make sustainable decisions. Current research shows how different subject teachers understand and teach sustainability as a whole, but few studies have focused on a specific school subject and examined how each individual dimension of sustainable development is addressed. Therefore this study focused on how environmental sustainability is included in geography and civics. The aim of the study was to gain an understanding of how the environmental dimension of sustainable development is treated in social studies at upper secondary school and how the teaching methods of social studies teachers resonate with the principles of education for sustainable development (ESD). The study was based on a qualitative method, where eight upper secondary school teachers were interviewed in Skåne, Sweden. An inductive thematic analysis was used to analyze the interviews. The results of the study showed that civics and geography have different subject content and teaching methods related to environmental sustainability and ESD. Environmental sustainability had a more primary role in the geography subject, compared to civics where it was included more indirectly. The results also showed how professional development in ESD is a development opportunity for teachers to gain greater understanding and through that greater interest in using ESD but also including environmental sustainability in their teaching. However, these development opportunities must come from a higher level than the teachers themselves, but the teachers also have a role in communicating these needs.

Denna avhandling syftar till att undersöka vilka miljöfaktorer som bör beaktas vid val av material och tillverkningsprocesser samt att utforma ett föreslaget ramverk för att underlätta val av material och tillverkningsprocesser. För att uppnå syftet formulerades två forskningsfrågor. En litteraturöversikt genomfördes för att ge en teoretisk grund för avhandlingen och underlätta möjligheten att besvara forskningsfrågorna. Dessutom genomfördes strukturerade litteraturstudier för att besvara forskningsfrågorna om vilka miljöfaktorer som bör beaktas och hur ett ramverk kan utvecklas för att välja material och tillverkningsprocesser baserat på miljöfaktorer. De valda områdena för dessa studier inkluderade val av tillverkningsprocess, materialval och hållbara utvecklingsmål. För att underlätta utformningen av ramverket genomfördes en fallstudie och intervjuer på ett lokalt belysningsföretag. Dessa insatser gjordes för att ge insikter i de praktiska överväganden som ingår i att implementera ett miljömedvetet ramverk för val av material och tillverkningsprocesser. Studien innefattade en jämförelse av två olika tillvägagångssätt, nämligen livscykelanalys och "Multi-Criteria Decision-Making", för att avgöra deras effektivitet i att uppnå forskningssyftet. Detta resulterade i inkluderingen av livscykelanalys i det föreslagna ramverket. Dessutom analyserades intervjuerna för att få användbara insikter som kunde bidra till ramverkets utveckling. Ett ramverk utformades med hjälp av analysen av intervjuerna och den identifierade litteraturen. De miljöfaktorer som beaktades i ramverket var "Impact Categories". Dessutom validerades ramverket i en fallstudie. Diskussionen och slutsatsen inkluderar metoderna, resultaten och analysen, ramverksdesignen, ramverkets bidrag till FN:s hållbarhetsmål, forskningsfrågorna och etiska aspekter som behövde beaktas i denna studie. Det dras slutsatsen att Impact Categories är rimliga att beakta som miljöfaktorer och att det föreslagna ramverket fungerar i en verklig fallstudie. / This thesis aims to investigate what environmental factors to consider when selecting materials and manufacturing processes and designing a proposed framework to aid the material and manufacturing process selection. To facilitate the accomplishment of the purpose, two research questions were formulated.  A literature review was conducted to provide a theoretical foundation for the thesis and facilitate the ability to address the research questions. Furthermore, to address the research questions concerning which environmental factors to consider and how a framework can be developed for selecting materials and manufacturing processes based on environmental factors, structured literature studies were conducted. The selected topics of these studies included manufacturing process selection, material selection, and sustainable development goals. To aid in the design of the framework, a Case Study and Interviews were conducted at a local luminaire company. These efforts were undertaken to provide insights into the practical considerations involved in implementing an environmentally conscious framework for material and manufacturing process selection.  The study involved a comparison of two distinct approaches, namely, Life Cycle Assessment and Multi-Criteria Decision-Making, to determine their efficiency in achieving the research purpose. This resulted in the inclusion of Life Cycle Assessment in the proposed framework. Additionally, the Interviews conducted were analyzed to gain useful insights that could inform the development of the framework.  A framework was designed, using the analysis of the Interviews and the identified literature. The environmental factors considered in the framework were the Impact Categories. Moreover, the framework was then validated in a Case Study.  The Discussion and Conclusion chapter include the Methods, Results & Analysis, Framework Design, Framework Contribution to Sustainable Development Goals, the Research Questions, and the Ethical Aspects needed to be considered in this study. It is concluded that Impact Categories are reasonable to consider as environmental factors and that the proposed framework works in a real-life case.

Today, the role of higher education institutions (HEIs) is education, research, and to contribute to society. The requirement of contributing to society especially requires that the institutions contribute to sustainable development. It is therefore relevant to analyse how HEIs can address and contribute to sustainability and sustainable development. The purpose of this thesis is twofold. Firstly, it aims to analyse the impact that HEIs have on sustainable development by identifying and mapping indicators of impact. Secondly, it aims to illustrate with the empirical case of a technological university in Sweden - the studied technological university is KTH Royal Institute of Technology. The study was conducted as an exploratory single-case study. The study's data consists of qualitative interview data as well as quantitative secondary data. The secondary data was collected from a variety of sources at KTH, including its development plan, objective plans, vision, business plans, annual reports, progress reports on objectives, and follow-up reports. The qualitative data was collected through 11 semi-structured, open-ended interviews with faculty and employees at KTH. The study finds that HEIs - through various sustainability actions in their activities education, research, and collaboration and outreach - can achieve impacts such as pro-environmental behaviour and sustainable development. These measures related to all three pillars of sustainability. The HEIs' impact can be identified through indicators such as number of courses on sustainability and sustainable development and share (%) of the total external funding for research that supports research in the sustainability field. As for KTH specifically, the study shows that KTH is able to impact the areas of environmental, social, and economic sustainability and that the impact can be direct, indirect, short-term, long-term, intended, and positive. / Idag innefattar uppdraget för lärosäten för högre utbildning forskning, utbildning och att bidra till samhället. Uppdraget att bidra till samhället kräver specifikt att lärosätena bidrar till hållbar utveckling. Det är därför relevant att analysera hur lärosäten för högre utbildning kan hantera och bidra till hållbarhet och hållbar utveckling. Denna avhandling har två syften. För det första syftar avhandlingen analysera lärosätenas påverkan på hållbar utveckling genom att identifiera och kartlägga indikatorer på effekt. För det andra syftar avhandlingen exemplifiera och illustrera det första syftet med ett empiriskt fall av ett tekniskt universitet - det studerade universitetet är Kungliga Tekniska Högskolan. Studien genomfördes som en utforskande fallstudie där ett fall studerades. Studiens data består av både kvalitativ intervjudata och av kvalitativ och kvantitativ sekundärdata. Datat samlades in från två olika beviskällor - dokumentation och intervjuer. När det gäller dokumentationen samlades data och information in från en mängd olika dokument från KTH, inklusive dess utvecklingsplan, målplaner, vision, affärsplaner, årsrapporter, lägesrapporter och uppföljningsrapporter. Gällande intervjuerna genomfördes 11 halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjupersonerna bestod av lärare och anställda från olika kontor och avdelningar vid KTH. Studien visar att lärosäten för högre utbildning, genom olika hållbarhetsåtgärder i sin verksamhet kring utbildning, forskning och samarbete, kan uppnå effekter såsom miljövänligt beteende och hållbara livsstilar, minskning av koldioxidpåverkan, ekonomisk tillväxt, jobbskapande, kunskapsutbyte och ekonomiska och sociala fördelar. Tillsammans täcker dessa effekter alla tre typer av hållbarhet, vilket i sin tur innebär att lärosäten kan bidra till en hållbar utveckling i samhället. Lärosätenas påverkan kan identifieras genom indikatorer såsom antal kurser om hållbarhet och hållbar utveckling och andelen (%) av den totala externa forskningsfinansieringen som stödjer forskning inom hållbarhetsområdet. När det gäller KTH specifikt visar studien att KTH kan påverka områdena miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet samt att effekterna kan vara direkta, indirekta, kortsiktiga, långsiktiga, avsedda och positiva.