The Swedish railway industry faces a predicted increase in demand, a demand shift in each railway product, new noise regulation, and the problem with attaining the right personnel. This creates new operating conditions that railway operators must adapt to. The planning process for allocating empty-wagons from one geographical area to another to fulfill customer demand is manually performed by three experienced Wagon Managers after the discontinuation of a fully automatic system called New VADIS. Green Cargo needs to streamline operations through a standardized empty-wagon allocation process to increase delivery precision, the utilization of the wagon fleet, and to promote cost-efficiency. The thesis will evaluate Green Cargo’s usage of wagons, provide a framework for how to standardize the allocation process, discuss benefits of wagon fleet rationalization, and expand upon the current method to eliminate flaws and internal waste. Literature reviews relating to the New VADIS project, intermodal load unit assignment, and transport fleet standardization were reviewed to provide the theoretical basis of the study. An evaluation of current KPIs resulted in the introduction of the Wagon Fleet Scorecard. Interviews with representatives from the Customer Service and Operations Center departments at Green Cargo formed the basis for necessary operative conditions needed to ensure the success of a future automatic allocation system. An attempt at solving the intermodal demand translation flaw of New VADIS was done through a new mixed-integer-linear programming optimization model for optimal loading of load units on ten intermodal wagon types. The model was evaluated on real-life production data from three intermodal terminals resulting in a significantly better assignment compared to the manual process, with an 11.26% shorter cumulative train length and 10.44% less loaded wagons. An indirect effect was the reduction of the cumulative tare weight of the departing loaded wagons with 11.49%. A new standardized process is presented that includes an operative implementation of the mathematical model using a common Visual Loading Plan. Furthermore, new allocation principles were formulated to maximize wagon capacity and fleet utilization as well as minimize allocation costs. The results indicate benefits towards Green Cargo’s continuous work with sustainable business practices. The proposed process results in a 1.5% reduction of Green Cargo’s total annual Scope 2 CO2 emissions through reduced energy consumption. It gives potential for extra revenue and reduces lean wastes from overproduction, unnecessary transports, extra processing, and waiting by providing better utilization of train capacities. It also results in enhanced social sustainability during loading operations at terminals by decreasing risk of human error, decreasing risks of wagon derailment, and by providing better conditions for terminal personnel to ensure proper load safety. / Den svenska järnvägsindustrin står inför en förutspådd efterfrågansökning, en efterfrågeförskjutning av varje järnvägsprodukt, ny bullerreglering och problem med att anställa personal med rätt kompetens. Detta skapar nya operativa förutsättningar som svenska järnvägsoperatörer måste anpassa sig till. Planeringsprocessen för att allokera tomma vagnar från ett överskottsområde till ett underskottsområde för att realisera kunders transportbehov utförs manuellt av tre erfarna Vagnledare, efter att det automatiserade systemet Nya VADIS avvecklades. Green Cargo behöver effektivisera verksamheten genom en standardiserad vagnförsörjningsprocess för att öka leveransprecisionen, nyttjandet av vagnsflottan och för att främja kostnadseffektivitet. Examensarbetet utvärderar Green Cargos användning av vagnar, tillhandahåller ett ramverk för hur vagnförsörjningsprocessen kan standardiseras, diskuterar fördelarna med en rationalisering av vagnflottan samt utökar den nuvarande metoden för att eliminera brister och internt slöseri. Litteraturgenomgångar relaterade till Nya VADIS-projektet, optimal lastning av intermodala lastbärare och standardisering av vagnflottan utfördes för att ge den teoretiska grunden för examensarbetet. En utvärdering av aktuella nyckeltal resulterade i skapandet av ett Wagon Fleet Scorecard. Intervjuer med representanter från avdelningarna Kundservice och Driftcenter på Green Cargo utgjorde grunden för nödvändiga operativa förutsättningar för att säkerställa framgången för ett framtida automatiskt vagnförsörjningssystem. Ett försök att lösa bristerna i den intermodal efterfrågeöversättningen i Nya VADIS genomfördes genom en ny linjär heltalsoptimeringsmodell för optimal lastning av lastbärare på tio intermodala vagntyper. Modellen utvärderades på verkliga produktionsdata från tre intermodala terminaler vilket resulterade i en betydligt mer optimal lastning jämfört med den manuella processen, med 11,26 % kortare ackumulerad tåglängd och 10,44 % färre lastade vagnar. En indirekt effekt var minskningen av den ackumulerade egenvikten av de avgående lastade vagnarna med 11,49 %. En ny standardiserad process presenteras som inkluderar en operativ implementering av den matematiska modellen med hjälp av en gemensam Visual Loading Plan. Vidare formulerades nya vagnstyrningsprinciper för att maximera nyttjandet av vagnars kapacitet, hela vagnflottans nyttjande samt minimera allokeringskostnaderna. Resultaten indikerar fördelar för Green Cargos kontinuerliga arbete med hållbara affärsmetoder. Den föreslagna processen innebär en 1,5 % minskning av Green Cargos totala årliga Scope 2 CO2 utsläpp genom minskad energiförbrukning. Det ger potential för extra intäkter och minskar lean slöserierna överproduktion, onödiga transporter, överarbete och väntan genom bättre nyttjande av tågkapaciteten. Det resulterar även i förbättrad social hållbarhet under lastning vid terminaler genom att minska risken för mänskliga fel, minska riskerna för urspårning av vagnar samt skapa bättre förutsättningar för terminalpersonal att säkerställa god lastsäkring.

Bakgrund: Trots plastfilmen negativa miljöpåverkan används den idag i hög utsträckning som förpackningsmaterial vid lastsäkring, detta då plastens materialegenskaper överträffar andra konkurrerade material. Plastfilm är ett förbrukningsmaterial, vilket gör att det inte kan återanvändas och stora mängder avfall skapas. Trots vetskapen om plastavfallets negativa påverkan på miljön läggs tonvikten på den ekonomiska aspekten när förpackningsmaterial diskuteras, medans miljön utlämnas eller har mindre fokus. Syfte: Studiens syfte är att utifrån identifierade faktorer utvärdera alternativa lastsäkringsmetoder som leder till en minskad användning av plastfilm utan att äventyra kvalitén på livsmedelsvaror under transport. Frågeställningar: (1) Vilka faktorer påverkar val av lastsäkringsmetod vid samlastade livsmedel? (2) Vilka alternativa lastsäkringsmetoder kan vidtas för att minska användningen av plastfilm i lastsäkringsprocessen? Genomförande: Denna studie motsvarar en enfallsstudie som är utförd hos Martin & Servera. Empiri insamling har främst skett via semi-strukturerade intervjuer och direkta observationer. I och med Covid-19 har även strukturerade intervjuer behövs genomföras. Utifrån observationer och intervjuer har en kartläggning av Martin & Serveras utgående logistik samt lastsäkringsprocess skett för att finna faktorer som påverkar valet av lastsäkringsmetod. Faktorerna har stått till grund vid framtagning av utvärderingskriterier, som har använts för att utvärdera alternativa lastsäkringsmetoder. De alternativa metoderna är funna genom intervjuer. Resultat: Totalt identifierades sju faktorer som påverkar val av lastsäkring metod: förpackningsformer, typ av lagersystem, lagerarbetare, krav/lagar/regleringar, typ av lastbärare, omslagsmaterialets egenskaper samt vilket typ av produkt som hanteras. Utifrån faktorerna framställdes utvärderingskriterier som sedan applicerades på fyra alternativa lastsäkringsmetoder (Plastskiva, Add-On Door Flex, 2 Kompletterande Dörrar samt Bioplastfilm). Samtliga metoder bidrog till minskad användning av plastfilm. Utifrån utvärderingskriterierna; Skydd & Stabilitet, Krav/Lagar/Reglering, Kostnad, Tidsåtgång, Miljö rekommenderas plastskivan som första alternativa lastsäkringsmetoden till plastfilm.