Av den genomsnittlige svenskens klimatavtryck utgörs 25% av livsmedelskonsumtion. Alla livsmedel är dock inte likvärdiga i sitt avtryck. Det finns därför utrymme för en mer hållbar konsumtion genom val av livsmedel. Denna studie undersöker vad människor anser om en gradering, ett betyg på en tiogradig skala, av klimatavtryck för livsmedel i samband med jämförbara alternativ som en metod för att minska sitt klimatavtryck. Metoden i fråga visar livsmedels klimatavtryck genom en gradering på en tiogradig skala och presenterar även alternativa varor med lägre avtryck i en webbapplikation. Diskussionen kring metoden kan förhoppningsvis bistå kommande studier gällande tekniska lösningar för beteendeförändring relaterat till matinköp. I studien utvecklades en prototyp, en webbapplikation, med hjälp av ramverket The Behaviour Change Wheel för att framkalla beteendeförändring. Deltagare fick använda prototypen för att skanna in sina livsmedel. De kunde sedan se livsmedlens gradering och alternativ till dessa i en vy i prototypen. Deltagarna deltog sedan i mindre fokusgrupper där de diskuterade prototypen och metoden. Resultaten visar att det finns en positiv inställning till metoden och identifierade en efterfrågan om mer utförlig information om livsmedels klimatavtryck. Resultaten visar också att de presenterade alternativen måste vara relevanta och applicerbara i alla de situationer den ursprungliga varan används. En potentiell lösning för detta identifierades i form av crowdsourcing för att ta fram relevanta alternativ. Ingen slutsats kunde dras om metoden minskar användarens klimatavtryck, dock ar studien att en sådan metod efterfrågas i detta syfte. / Food consumption comprises 25 percent of the average swede’s carbon footprint. The footprint of food items are, however, not equal. It is therefore possible to attain a more sustainable diet in regards to what food we eat. This study presents a method in which food items’ carbon footprints are represented by scores together with alternatives with the aim to lower the carbon footprint in diets. The study’s aim is to see how this method is perceived. The discussion regarding the method can hopefully be of value to future studies regarding technical solutions for behaviour change related to food consumption. A web application prototype was developed with the help of the framework The Behaviour Change Wheel to induce behaviour change. Subjects used this to scan their food inventory. They could then view the scores and alternatives for the items in the web application. Subjects then participated in small focus groups where they discussed the prototype and the method. The subjects were found to be positive to the method. The study found a demand for more detailed information about carbon footprints, as well as a need for the presented alternatives to be relevant and applicable in regards to the original food item. For the latter, the study found a potential solution using crowdsourcing to procure relevant alternatives. No conclusion could be drawn regarding the method lowering the carbon footprint of one’s diet, however, the study points to this kind of method to be sought after for this purpose.

Det globala matsystemet står inför enorma miljö- och hälsoutmaningar för attnå hållbar utveckling. Forskning på området visar att för att matsystemet skakunna rymmas inom de planetära gränserna krävs förändringar inom såvälproduktion, minskat matsvinn och kostvanor (Willet et al. 2019). Enligt Rööset al. (2020) finns det inte något som tyder på att detta kommer att ske spontantutan det behövs politiskt beslutade styrmedel (Röös et al. 2020).Forskningsplattformen SLU Future Food presenterade i augusti 2020 rapportenStyrmedel för hållbar matkonsumtion – en kunskapsöversikt och vägar framåt.Den kartlägger kunskapsläget inom hållbar matkonsumtion och beskriver 17möjliga statliga styrmedel inom området. De 17 styrmedlen är uppdelade i trekategorier utifrån vilka mekanismer staten kan använda sig av. Rapportenbeskriver att arbetet i offentlig sektor behöver intensifieras, att det behövsnationella mål för en hållbar matkonsumtion samt att det bör utvecklas ochinföras effektiva och attraktiva styrmedelspaket (Röös et al. 2020).Syftet med denna studie är att fastställa hur Sveriges åtta riksdagspartierförhåller sig till de fakta och behov av framtida åtgärder som SLU:s rapportvisar. Dels undersöker jag om partierna vill verka för införandet av mål för enhållbar matkonsumtion i linje med redan beslutade klimat- och miljömål, delshur partierna förhåller sig till införandet av de 17 styrmedel som föreslås avSLU Future Food. För detta ändamål har en kvalitativ och kvantitativ enkätanvänts. Underlaget till enkätdesignen är rapporten från SLU Future Food.Respondenterna för respektive parti är ledamöter inom Miljö- ochjordbruksutskottet då de arbetar med miljö- och klimatpolitik i Sverige ochförbereder Riksdagens beslut i miljömålsarbetet (Sveriges Riksdag 2021).Undersökningens resultat visar att styrmedel i kategorin Kunskap och stödgenerellt sett är mer accepterat bland partierna än styrmedel inom kategorinFörändrade relativpriser och Reglering och krav. Vidare står det klart att ingetav Sveriges åtta riksdagspartier kommer, inför sin kommande mandatperiod2022–2026, verka för införandet av styrmedelspaketet i sin helhet. Slutsatsen äratt det finns en tydlig diskrepans mellan de uppsatta nationella ochinternationella miljö- och klimatmålen och de politiska partiernas intentionergentemot konsumenten i frågan, samt att den politiska viljan att minska dennadiskrepans generellt är begränsad till enbart vissa styrmedel med låg/långsamgenomslagskraft. / The global food system is facing enormous environmental and healthchallenges to achieve sustainable development. Research in the field showsthat in order for the food system to be contained within the planetaryboundaries, changes are required in production, reduced food waste and dietaryhabits (Willet et al. 2019). According to Röös et al. (2020) there is noindication that this will happen spontaneously, but politically decidedinstruments are needed (Röös et al. 2020).In August 2020, the research platform SLU Future Food presented the reportInstruments for Sustainable Food Consumption - an Overview of Knowledgeand Ways Forward. The report is a survey of the level of knowledge insustainable food consumption and describes 17 possible instruments in thearea. The 17 instruments are divided into three categories based on whichmechanisms the state can use. The report shows that work in the public sectorneeds to be intensified, that national goals are needed for sustainable foodconsumption and that effective and attractive policy packages should bedeveloped and implemented (Röös et al. 2020).The purpose of this study is to examine how Sweden's eight parliamentaryparties relate to the facts and necessary future measures shown in the SLUreport. This is done by investigating whether the parties are willing to adoptgoals for sustainable food consumption that are in line with already decidedclimate and environmental goals and how the parties relate to theimplementation of the 17 instruments proposed by SLU Future Food. For thispurpose, a qualitative and quantitative questionnaire was used. The basis forthe survey design is the report from SLU Future Food. The respondents fromeach party are members of the Committee for the Environment and Agricultureas they are working with environmental and climate policies in Sweden andprepare the Swedish Parliament’s decisions relating to environmental goals(Swedish Parliament 2021).The results of the investigation show that instruments in the categoryKnowledge and Support are generally more accepted among the parties thaninstruments in the categories Changed Relative Prices and Regulation andRequirements. Further, it is clear that none of Sweden's eight parliamentaryparties will, before their forthcoming term of office 2022–2026, promote theimplementation of the policy package in its entirety. The conclusion is thatthere is an evident discrepancy between the national and internationalenvironmental and climate goals and the political parties’ intentions towardsthe consumer in this matter, and political willingness to decrease thisdiscrepancy is generally limited to measures with low/slow impact. / <p>2021-06-04</p>

Sustainability labels play an important role as information providers in the food sector. They serve consumers with information regarding a product’s sustainability performance and shows whether the product is compliant with certain rules and regulations. Consumers of today do however find it difficult to orient among the multitude of label alternatives and there are difficulties knowing exactly what the labels stand for. Additionally, the complex concept of sustainability is not fully portrayed through existing labels, as they communicate a one-dimensional viewpoint and lack transparency regarding its sustainability assessment criteria of the product. This lack of transparency creates information asymmetry between consumers and producers, which in turn prevents consumers from making an informed choice. To decrease the prevailing information asymmetry, multidimensional sustainability labels can be an alternative. This since they communicate multiple dimensions of sustainability in a simplified and objective manner. The main aim of the study is to examine whether different consumer attributes correlate with the perception of a multidimensional label. Further, the study aims to evaluate a multidimensional label’s potential to decrease the information asymmetry within the food sector. This was investigated through an online survey with 879 respondents. The results showed that (i) the only customer attribute that correlates with the perception of a multidimensional label is the respondent’s sustainability profile, (ii) the multidimensional label is considered necessary and complementary to existing labels as it clarifies a product’s sustainability performance, and (iii) further research is needed, e.g. regarding what design is easiest to comprehend, to successfully introduce it to the food sector. / Hållbarhetsmärkningar utgör en viktig roll som informationsspridare inom livsmedelsindustrin. De förser konsumenter med information angående hur hållbar en produkt är samt visar huruvida produkten lever upp till vissa regler och förordningar. Dagens konsumenter upplever dock att det är svårt att orientera sig bland alla hållbarhetsmärkningar och att det är svårt att veta vad respektive märkning står för. Dessutom skildrar befintliga hållbarhetsmärkningar inte det komplexa begreppet hållbarhet på ett tillfredsställande sätt, då de kommunicerar en endimensionell bild där märkningens bedömningskriterier inte beskrivs. Denna avsaknad av transparens skapar informationsasymmetri mellan konsumenter och producenter, vilket i sin tur begränsar konsumenternas förmåga att göra ett informerat val. För att minska den rådande informationsasymmetrin kan multidimensionella hållbarhetsmärkningar vara ett alternativ. Detta då de kommunicerar flera dimensioner av hållbarhet på ett förenklat och objektivt sätt. Det huvudsakliga syftet för denna studie är att undersöka huruvida olika konsumenters egenskaper korrelerar med uppfattningen av en flerdimensionell hållbarhetsmärkning. Studien syftar även till att undersöka den flerdimensionella hållbarhetsmärkningens potential att bidra till en minskad informationsasymmetri inom livsmedelsindustrin. Detta undersöktes med hjälp av en nätbaserad enkät med 879 respondenter. Studiens resultat visade att (i) en konsuments hållbarhetsprofil påverkar uppfattningen av en flerdimensionell hållbarhetsmärkning, (ii) den flerdimensionella hållbarhetsmärkningen anses nödvändig och kompletterande till befintliga hållbarhetsmärkningar då den förtydligar hur hållbar en produkt är samt (iii) att vidare studier är nödvändiga för att framgångsrikt introducera hållbarhetsmärkningen till livsmedelsindustrin, exempelvis angående vilken design som är enklast att förstå.