<p>Syfte: Syftet med vår studie är att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebär, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill även belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken inställning de har till de olika delarna i MiFID direktivet.</p><p>Metod: Vi har efter en noggrann selektering låtit: Aktiespararna,</p><p>Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenska</p><p>Finnansmarknaden. Det är utifrån dessa tre parter vårt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas på den svenska finansiella marknaden har fastställts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förståelse angående deras åsikter och ställningstaganden vad gäller MiFID. Vi har även utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en välfungerande finansiell marknad samt</p><p>hur harmoniseringen har fungerat inom tidigare områden.</p><p>Resultat & slutsats: Alla aktörerna är positivt inställda till harmoniseringen och direktivet i stort, likväl framhävs många detaljer som står till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskådlig tid.</p><p>Andra slutsatser är att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba värdepappersinstitutionerna hårdast, och förmodligen blir det investerarna som får bära kostnaderna i slutändan. Värdepappersinstitutionerna kommer och andra sidan få bättre möjligheter att växa internationellt, en möjlighet som troligen kommer att gynna de större institutionerna i större grad än de mindre. Flera aktörer på marknaden ser även brister i harmoniserings-</p><p>arbetet, vilka kan orsaka direkta nackdelar för den svenska finansmarknaden.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Det intressanta med denna studie är att den reflekterar de teorier, fortsatt spekulationer, åsikter samt förväntningar som fanns inför implementeringen. Det vore därför ytterst intressant att undersöka utfallet ur alla de aspekter vi</p><p>lyfte, i olika tidsintervaller efter implementeringen.</p><p>Uppsatsens bidrag: Studien har uppfyllt sitt syfte och dokumenterat den svenska finansmarknadens syn på harmoniseringen av finansmarknaden inom EU, med särskild beaktning av MiFID direktivet och dess innebörd.</p> / <p>Aim: The purpose of our essay is to clear up the difficulties of what the new directive MiFID means, and which part it represents for the harmonisation of the European financial market. Further we want to illuminate what the different operators of the financial market consider about the harmonisation and what attitude they have for the different parts of the MiFID directive.</p><p>Method: After careful selection we have let: Aktiespararna, Fondhandlarföreningen and Finansinspektionen to represent the Swedish financial market. It´s on the basis of these three parts, our empirical input of how the harmonisation in connection with the MiFID directive, and how the directive in general is received on the Swedish financial market, is established. By studying scientific</p><p>articles, studies and comment letters that hese three groupes has developed, we have tryed to make a understanding concerning there opinions and there standpoints respecting the MiFID directive. We performed iterviews with the three groupes and further vi present already existing theories for how a well functional financial market and harmonisation have worked in prior areas.</p><p>Result & Conclusions: In our analyse we found that all parts where positive to the harmonisation and the directive in the big picture, but that there where many detail objects in the way of the ambition of a united financial market in a foreseeable time. On the other side the value paper institutes gone have the opportunity to grove internationally, an opportunity that most likely will benefit the bigger institutes greater then the smaller ones. Several of the actors also notice a lack in the harmonisation work that could cause direct disadvantages for the Swedish financial market if not corrected.</p><p>Suggestions for future research: Whats intresting with this study is that it reflects the theories, speculations views and expectations that existed prior to the implemention of the research: directive. On the basis of this it would be extremley intresting to examie the results in aspect of all the angles we used in this study in varyes</p><p>timeintervals after the implementation.</p><p>Contribution of the thesis: This study has fulfiled its aim and documented the swedish view on to the harmonisation of the financial market within the EU, with special consideration of the MiFID directive and it´s signigicance.</p>

Upphovsrättens framväxt har genom tiderna alltid varit nära sammanknuten med tekniska framsteg. Med den senaste tidens utveckling inom främst det datatekniska området, har en ytterligare anpassning och komplettering av upphovsrätten blivit nödvändig. Jag avser med denna uppsats att belysa problematiken med att upprätthålla en balans mellan upphovsrättsinnehavare och användare samt redogöra för denna utveckling. Varje inskränkning i upphovsrätten bör och skall vägas mot åtgärdens faktiska rubbning i en tänkt balans mellan upphovsman och användare. Efter antagandet av infodirektivet kan situationer uppstå vid vilken upphovsmannen förvisso har förlorat sin spridningsrätt genom regional konsumtion, men fortfarande har en viss kontrollrätt av verket genom tekniska skyddsåtgärder. Detta måste bedömas vara icke önskvärt och inte heller ändamålsenligt. Genom att införa skydd för tekniska åtgärder som ett instrument för att balansera intresseavvägningar i upphovsrätten finns risk att påtagliga problem skapas.

Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori. Analysen visar att dessa riktlinjer framhåller en biståndsbedömning som är insatsstyrd, inte behovsstyrd. Det är den äldres behov som är grundläggande för om hon/han har rätt till bistånd, men den bedömning som görs av behoven är styrd av de insatser som kommunen har att erbjuda. De behov som lyfts fram som väsentliga är endast de som går att matcha med insatserna och på så sätt framställs behoven endast som teoretiska bedömningskriterier. Denna insatsstyrning påverkar även den bild av den äldre som förmedlas genom riktlinjerna. De äldre ses enbart för sin ålder och sina behov och sammanförs till en homogen identitet, ett kollektiv. Denna gestaltning bortser från vem den äldre människan är bakom behoven och osynliggör eventuella levnadsvillkor och livssituationer. På detta sätt framställs den äldre som en person som är lätt att bedöma då den förblir lösgjord från kultur, klass och kön.

Syfte: Syftet med vår studie är att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebär, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill även belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken inställning de har till de olika delarna i MiFID direktivet. Metod: Vi har efter en noggrann selektering låtit: Aktiespararna, Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenska Finnansmarknaden. Det är utifrån dessa tre parter vårt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas på den svenska finansiella marknaden har fastställts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förståelse angående deras åsikter och ställningstaganden vad gäller MiFID. Vi har även utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en välfungerande finansiell marknad samt hur harmoniseringen har fungerat inom tidigare områden. Resultat &amp; slutsats: Alla aktörerna är positivt inställda till harmoniseringen och direktivet i stort, likväl framhävs många detaljer som står till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskådlig tid. Andra slutsatser är att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba värdepappersinstitutionerna hårdast, och förmodligen blir det investerarna som får bära kostnaderna i slutändan. Värdepappersinstitutionerna kommer och andra sidan få bättre möjligheter att växa internationellt, en möjlighet som troligen kommer att gynna de större institutionerna i större grad än de mindre. Flera aktörer på marknaden ser även brister i harmoniserings- arbetet, vilka kan orsaka direkta nackdelar för den svenska finansmarknaden. Förslag till fortsatt forskning: Det intressanta med denna studie är att den reflekterar de teorier, fortsatt spekulationer, åsikter samt förväntningar som fanns inför implementeringen. Det vore därför ytterst intressant att undersöka utfallet ur alla de aspekter vi lyfte, i olika tidsintervaller efter implementeringen. Uppsatsens bidrag: Studien har uppfyllt sitt syfte och dokumenterat den svenska finansmarknadens syn på harmoniseringen av finansmarknaden inom EU, med särskild beaktning av MiFID direktivet och dess innebörd. / Aim: The purpose of our essay is to clear up the difficulties of what the new directive MiFID means, and which part it represents for the harmonisation of the European financial market. Further we want to illuminate what the different operators of the financial market consider about the harmonisation and what attitude they have for the different parts of the MiFID directive. Method: After careful selection we have let: Aktiespararna, Fondhandlarföreningen and Finansinspektionen to represent the Swedish financial market. It´s on the basis of these three parts, our empirical input of how the harmonisation in connection with the MiFID directive, and how the directive in general is received on the Swedish financial market, is established. By studying scientific articles, studies and comment letters that hese three groupes has developed, we have tryed to make a understanding concerning there opinions and there standpoints respecting the MiFID directive. We performed iterviews with the three groupes and further vi present already existing theories for how a well functional financial market and harmonisation have worked in prior areas. Result &amp; Conclusions: In our analyse we found that all parts where positive to the harmonisation and the directive in the big picture, but that there where many detail objects in the way of the ambition of a united financial market in a foreseeable time. On the other side the value paper institutes gone have the opportunity to grove internationally, an opportunity that most likely will benefit the bigger institutes greater then the smaller ones. Several of the actors also notice a lack in the harmonisation work that could cause direct disadvantages for the Swedish financial market if not corrected. Suggestions for future research: Whats intresting with this study is that it reflects the theories, speculations views and expectations that existed prior to the implemention of the research: directive. On the basis of this it would be extremley intresting to examie the results in aspect of all the angles we used in this study in varyes timeintervals after the implementation. Contribution of the thesis: This study has fulfiled its aim and documented the swedish view on to the harmonisation of the financial market within the EU, with special consideration of the MiFID directive and it´s signigicance.

The public procurement of defence materiel was previously regulated in Directive 2004/18/EC but due to the special character of the defence market, a new Directive has been issued; Directive 2009/81/EC. The purpose of this Directive is to be better suited for the special features of the defence market. Directive 2009/81/EC will now regulate most of the contracts that, due to their sensitive and secret character, were earlier exempted from the rules of the Treaties on the basis of Article 346 TFEU and from Directive 2004/18/EC on the basis of its Article 14. It is, however, still possible to exempt some contracts on the basis of these Articles. Directive 2009/81/EC regulates the procedure for contract awarding and affects the possibilities of the Member State to choose a tender with Offset agreement over one without and thereforethe Directive affects the offering company as well.Earlier a company has been free to shape its contracts concerning public procurement of defence material with little regard to the regulations of the Internal Market. With the implementation of the new directive, the situation has become uncertain. In particular the state of law concerningOffset agreements, commonly offered as a part of a tender in contracts concerning defenceprocurement, has become uncertain. This as Offset is not explicitly mentioned in Directive2009/81/EC but several bodies of the European Union have expressed opinions regarding the legality of Offset and whether or not it is a discriminating measure.We have found that Offset agreements, both related and un-related to the subject matter of the contract, can be exempted on the basis of Article 346 TFEU if they support essential security interest. However, that the procurement concerns the defence sector is not enough for contracts to be exempted if these contracts only support other interests, e.g. industrial or economical, rather than those of essential security. This as the exemption of these contracts would have adistorting effect on the trade on other markets than the one related to defence procurement.Even though Offset is not mentioned as a criterion for awarding of contracts in Article 47.1(a) Directive 2009/81/EC, this does not exclude the possibility that it could be. If Offset is to be used as an award criterion, it cannot be of significant weight when determining the economically most advantageous tender and can in no case be discriminating. Also, a differencebetween direct and indirect Offset must be made since indirect Offset agreements do not fulfill the requirements, in 47.1(a) Directive 2009/81/EC, in order to be considered asan award criterion. It is therefore only possible to use direct Offset agreements as an award criterion according to Directive 2009/81/EC if this is done in a non-discriminating way.

Flertalet jurister hävdar idag att det är svårt att skydda arbetstagarna vid en verksamhetsövergång. Skyddet som är upparbetat till arbetstagarnas förmån fullgör inte sitt huvudsakliga syfte. De hävdar även att arbetstagarnas skydd behöver omarbetas eftersom det idag är möjligt för förvärvaren av en verksamhet att välja vad de vill ska innefattas i samband med övergången. Det är därför nödvändigt att ta reda på när en verksamhetsövergång föreligger enligt AD eftersom det är då arbetstagarna är skyddade.      I dagen samhälle skyddas arbetstagare vid en verksamhetsövergång med hjälp av bestämmelserna i 6 b § LAS som tolkas med Rådets direktiv 2001/23/EG i bakgrunden. I 6 b § LAS finns det ingen tydlig riktlinje om när en verksamhetsövergång anses ha genomförts utan endast att den ska vara föremål för en ekonomisk enhet som är bestående. På grund av den kortfattade informationen använder sig AD av de så kallade Spijker-kriterierna som upparbetats av EU-domstolen i samband med en bedömning om övergång har skett. Kriterierna benämns även som en helhetsbedömning och tar reda på om verksamheten har bibehållit sin identitet och om verksamheten kan benämnas som en bestående ekonomisk enhet. För att verksamheten ska ha en möjlighet att betraktas som bestående krävs att de tillgångar eller arbetstagare som övergår kan betraktas som en självständig enhet. Det är dock inte de enda som krävs för att en verksamhetsövergång ska vara genomförbar. Det krävs att övergången ska vara lagenlig, vilket är ett underförstått uttryck från AD och EU-domstolen     De olika kriterierna betydelse varierar beroende på verksamhetsslag och det har visat sig att den ekonomiska enhetens självständighet har brustit i de flesta mål resulterat i att skyddet inskränks. Det komplexa vid en verksamhetsövergång är att få självständigheten att övergå.     Författarens egna kommentarer riktar in sig på att skyddet behöver stärkas genom ett kompletterande skydd för att nå upp till sitt syfte. Syftet är enkelt och bör inte vara allt för svårt att uppnå. / Several lawyers claim that nowadays it is hard to protect workers and that the protection does not fulfil its essential purpose. They also argue that the protection needs to be revised because it is possible for the purchaser of a business to choose what they want to include in the transition. It is therefore necessary to determine when an activity transition exists in the Swedish Labour Court because that is where workers are protected.     Todays society protects workers at an operations transition using the provisions of section 6 b § LAS interpreted with Councils Directive 2001/23/EC in mind. In paragraph 6 b § LAS there are no clear guidelines on when an activity transition is considered as implemented, only that it should be subjected to a lasting economic entity. Because of the brief information the Swedish Labour Court uses the so-called Spijker-criteria incurred by the EU-Court in connection with an assessment of when a transition has taken place. The criteria are also referred to give an overall picture and determine whether a business has maintained its identity and whether a business can be designated as a permanent economic entity. If the business should be considered as definitive it is required that the assets or workers transitioning can be regarded as an independent entity. It is also necessary for it to be subject to a transition that is considered to be lawful. “Lawful transfers” is an implicit expression and is not covered by the Swedish Labour Court.       The various criteria importance varies according to the type of activity and it has been proven that the economic units independence in most cases has widened the protection. The hard part of a business transfers is to gain an independence. It has also shown that several criteria is taken into account.      The author's own comments addresses that the protection needs to be strengthened. Sweden, for example, is acquiring an additional protection to ensure achievement of the aim. The aim is simple and should not be too complex to achieve.

Abstract The use of temporary agency workers has increased significantly during the last decades. Due to considerable differences in the legal status and working conditions of temporary agency workers within the EU, the directive 2008/104/EC on temporary agency work was adopted in 2008. The current directive has a two folded purpose, first and foremost to improve the employment and working conditions for temporary agency workers, by establishing the principle of equal treatment. The second purpose is to create greater acceptance for the temporary work agencies, and also to review and remove any unjustified restrictions or prohibitions against them. There are several different models for labour market regulation represented within the EU. The Swedish and Nordic model has through history relied heavily on regulation via collective agreements, entered into by the social partners, with a minimal amount of state interference and regulation. For Sweden there is a potential problem in the implementation of the directive on temporary agency work, since it follows from case law by the European Court of Justice (ECJ). That the Swedish type of collective agreement, that lacks universal applicability, is insufficient as the sole means of implementing EU directives establishing rights for all workers. The main purpose of this thesis is to analyze if and how it’s possible to implement the directive on temporary agency work, within the established Swedish model for labour market regulation, and at the same meet the requirements of the EU-law. / Sammanfattning Användandet av uthyrd arbetskraft från bemanningsföretag har ökat avsevärt de senaste decennierna. EU:s bemanningsdirektiv 2008/104/EG har tillkommit med anledning av att arbetsvillkoren och den rättsliga regleringen med avseende på bemanningsarbete idag skiljer sig kraftigt bland EU:s medlemsstater. Bemanningsdirektivet har ett tudelat syfte, dels syftar det till att förbättra arbetsvillkoren för bemanningsanställda genom införandet av en likabehandlingsprincip av bemanningsanställda. Därtill syftar direktivet till att skapa större acceptans och undanrö-ja hinder för bemanningsföretagen. Inom EU:s medlemsstater finns en rad olika arbetsmarknadsmodeller representerande. Den svenska och nordiska modellen karaktäriseras av minimalt med statlig reglering, och en hög grad av reglering genom kollektivavtal som förhandlas fram och sluts mellan arbetsmarknadens parter. Den kontinentala modellen som kan sägas var den härskande inom övriga EU och så även för EU:s reglering, bygger på reglering genom lag och en lagfäst möjlighet till att allmängiltigförklara (utsträcka) vissa kollektivavtal. Vilket innebär att arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal, tvingas tillämpa ett visst avtal. För Sveriges del uppkommer ett potentiellt problem i genomförandet av bemanningsdirektivet, då det följer av äldre rättspraxis från EU-domstolen att vår svenska typ av kollektivavtal inte är ett fullgott sätt att implementera EU-direktiv. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utreda om och hur det går att genomföra bemanningsdirektivet inom den svenska modellen, och samtidigt leva upp till de krav som följer av EU-rätten. Enligt min bedömning kommer det krävas att en bakomliggande lagstiftning införs, som garanterar direktivets skydd för samtliga arbetstagare. Den nödvändiga lagstiftningen kan dock utformas på ett sätt som inte undergräver den svenska modellen.

Bakgrund: Banker är exempel på organisationer där en tvingande lag fordrar en kommunikationsprocess med flera aktörer. Bankerna har, i syfte att efterfölja penningtvättslagen, ställt frågor till kunderna om deras ekonomiska förehavanden. Kunderna har i sin tur bemött frågorna med oförståelse och upprördhet. Genom bankpersonalens upplevelser studerar vi kommunikation från övre instans, inom organisationen och från organisationen till kunderna. Tidigare forskning visar på meningsskapande kommunikations betydelse i organisationer för att skapa gemensam förståelse mellan avsändare och mottagare. Vi identifierar dock en kunskapslucka i hur en kommunikationsprocess av en lag, som involverar flera aktörer som ansvarar för lagens tillämpning och utveckling, kan göras på ett meningsskapande sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en kommunikationsmodell som visar på viktiga faktorer för meningsskapande kommunikation av en tvingande lag i en organisation. Metod: Vi genomför en kvalitativ fallstudie av en sparbanks kommunikation av penningtvättslagen. Empirin består av intervjuer med bankpersonal, deltagande observationer på banken och dokumentstudier. Slutsats: För en meningsskapande kommunikation av en tvingande lag ser vi som en viktig faktor att alla involverade aktörer måste ta lagens värde för slutmottagaren i beaktning vid utformningen av sin kommunikation. Vi ser som en försvårande faktor att möjligheterna till meningsskapande kommunikation är beroende av alla aktörer i processen. / Background: Banks are examples of organizations where a law requires a communication process with several stakeholders. In order to be compliant with the Anti-Money Laundering Act the banks have asked their customers questions about their economic activities. The customers have in turn become upset and lack understanding of the questions. Through the experiences of bank personnel we study communication from upper instance, from within the organization and from the organization to its customers. Previous research have shown the significance of sensemaking communication in organizations to create a shared understanding between a sender and receiver. However, we identify a knowledge gap in how the communication process of a law, that involves several stakeholders, can be made in a sensemaking way. Purpose: The purpose of the study is to create a model of communication that identifies key factors for sensemaking communication of a non-dispositive law in an organization. Method: We conduct a qualitative case study of a swedish savings bank and their communication of the Anti-Money Laundering Act. The empirical data consists of interviews with and observations of bank personnel as well as document studies. Conclusion: For a sensemaking communication process of a non-dispositive law, all stakeholders need to factor in the value of the law for the end receiver when designing their communication process. We also see that the possibilities of sensemaking communication is dependent on all stakeholders, which constitutes an aggravating factor.

No description available.

This thesis aims to conclude however the 2016 proposal of the Common Consolidated Corporate Tax Base (CCCTB) is compliant with the principles of subsidiarity or/and proportionality in regard to the functions of consolidation and allocation therein. This is done by, in order from major to minor, presenting the overall, international context of rules and structures wherein the proposal, if adopted, will enter into. The presentation contains, as said, a contextualization containing the primarily the judicial framework that surrounds the legislative process in the European Union. The principles central for this thesis, the principle of subsidiarity and proportionality is closely examined, in order to crystallize the model of judgement in regards to the compliance with these principles. Since the court of the European Union has been reluctant to deem legislative acts incompatible with the principles, and has given the legislator a wide area of discretion in assessing legislative acts compatibility with the former mentioned principles, the proposal in regards to the mentioned functions, doesn´t constitute a breach of the principles. Even though the proposal marks, what seems to be quite the infringement on what is usually perceived as the member states own affairs, this thesis shows that the proposal of the CCCTB is most likely compliant with the principles of subsidiarity and proportionality.