Det gemensamma syftet med skrivandet av detta examensarbete har varit att identifiera myndighetsdirektiv där beslut har förändrat och påverkat aktiva studie- och yrkesvägledare inom matchningsverksamheter. Med nya direktiv och beslut tillkommer även förändring och detta är en utveckling som har förändrat arbetsbeskrivningen för många yrkesamma vägledare i arbetsfältet. I takt med samhällets förändringsmönster där språkutmaningar, nya jobbmöjligheter och myndigheters grunduppdrag som utvecklas i snabb takt så ställer det nya krav hos vägledare som är verksamma inom matchning. Studiens resultat visar på att studie- och yrkesvägledare är inom en föränderlig roll som ställer krav på flexibilitet, anpassningsbarhet och effektivitet inom olika organisationer. Olika matchningsleverantörer väljer att nyttja studie- och yrkesvägledares kompetens på olika sätt och inom olika områden. I detta examensarbete och det område som vi har valt belysa så presenteras aktiva vägledares eget perspektiv av sin arbetsbeskrivning och hur detta har förändrat deras sätt att arbeta på. Det är även viktigt att introduceras som läsare i de direktiv som har förändrat den svenska matchningen av arbetssökande inom tjänsterna via Arbetsförmedlingen hos leverantörer.

The employer's work environment responsibility is both broad and far-reaching and the Swedish legislation is defined in terms of responsibility. But this applies substantially when the employee works on the employer's premises. When it comes to telework, which has increased significantly over the last couple of years due to the covid-19 pandemic, the legislation is not as defined. A need for development has arisen in order to make sure that both the employers and the teleworkers are aware of their rights and obligations concerning the working environment. Therefore, the essay examines telework as a, now common and widespread, form of work and the gaps in the legislation when it comes to the employer´s work environment responsibility. This mainly concerns how to manage the physical distance between the employer and the teleworker, lack of transparency in terms of risks and occupational injuries and the psychosocial challenges. Methods used in the essay are a combination of legal dogmatic method and legal sociology method. The main work is based on the legal dogmatic method and the questionnaire survey on legal sociology method. The purpose of the essay, which forms the basis of the questions, is to clarify the legislation and the definition of telework and, with empirical data from the survey, illustrate how the increased amount of telework in Sweden is in need of more defined and easily accessible legislation. The current legislation in for example AML is well defined in terms of general work environment rules, but not specific enough when it comes to telework. This applies for both employers and employees and, as the survey shows, has a negative effect on the working environment. The covid-19 pandemic may be over but the increased number of teleworkers seems to be here to stay and therefore the legislation needs to be updated in order for the working environment to function in the same way as for those employees working on site.

Bakgrund Denna uppsats behandlar de nya EU-kraven som föreslås träda i kraft från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Uppsatsen har undersökt hur Stora Enso arbetar med hållbarhetsrapportering enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer. Detta eftersom att Stora Enso var det första börsnoterade företaget i Sverige vars hållbarhetsrapportering granskats av en tredje part. Vidare siktar denna uppsats på att ge de företag som ej tidigare har erfarenhet från hållbarhetsrapportering en inspirationskälla, som stöd i upprättningen av egna hållbarhetsrapporter. Syfte Syftet med den här fallstudien är att beskriva hur ett företag som redan innan EU-kraven börjat tillämpats rapporterat i enlighet med dessa, och hur de aktivt arbetar med hållbarhetsrapportering. Metod Fallstudie: intervjuer och dokumentanalys. Slutsats Det är viktigt att hela tiden fortsätta förbättra företagets hållbara utveckling och dess mål. Stora Ensos hållbarhetsrapportering kopplades ihop med den hållbara utvecklingen i stort, och här sågs att rapporteringen har hjälpt Stora Enso att uppnå och utveckla sina hållbarhetsmål. Utan hållbarhetsrapporteringen skulle Stora Ensos positiva utveckling inte varit lika omfattande. Utifrån de intervjuer som genomfördes konstaterades det att GRI:s riktlinjer medför både en fördel och en nackdel: de är väldigt omfattande. / Background This study describes the new requirements from the European Union, which are supposed to come in to effect in the first financial year that ushers after December 31th 2016. We have examined how Stora Enso works with its sustainability reports according to the Global Reporting Inititative's guidelines. Stora Enso was considered a suitable candidate because it was the first publicly listed company in Sweden which had its sustainability report audited by a third party. Furthermore, this study aims to give inspiration and support to companies without previous experience with sustainability reporting. Purpose The purpose of this case study is to describe how a specific company reported in accordance with the EU-directives regarding sustainability reporting, even before they come in to effect. And also describe how they actively works with their sustainability reporting. Methods Case study: interviews and public documents. Conclusion It is important that the company keeps improving their sustainable development and their goals. Stora Ensos sustainability reporting was connected to the sustainable development, without the sustainability reports Stora Enso would have had a harder time developing in a sustainable manner and probably not had such a big positive change. From the interviews that was performed, we concluded that GRI’s guidelines brings both an advantage and a disadvantage: it is comprehensive.

Den här uppsatsen utgår från det upphandlingsdirektiv som Europeiska unionen antog 2014, ett direktiv som skulle modernisera och uppdatera föråldrade upphandlingsregler inom hela den europeiska gemenskapen. Uppsatsen tittar närmare på de direktivartiklar som ställer krav på upphandlande myndigheters motiveringsskyldighet som är en del av det som inom EUrätten kallas för principen om god förvaltning. En rättssäkerhetsprincip som ska garantera den enskildes trygghet emot maktutövare. Beslut som fattas av maktutövare ska motiveras för att öka transparensen och öppenheten. Uppsatsen tar också upp det som inom EU-rätten kallas för medlemsländernas processuella autonomi, ett begrepp som innebär att medlemsländer har rätt till visst självbestämmande när det kommer till hur deras förvaltningsarbete ska skötas och verka, så länge EU-rättens mål och krav genomförs ska medlemsstaterna själva kunna bestämma över genomförandet. För att EU ska kunna rättfärdiga att de gör intrång i medlemsländernas självbestämmande måste de kunna hänvisa till grundfördragens mål. Syftet men den här uppsatsen är att undersöka hur artiklarna om motiveringsskyldighet implementerades av Sverige. Uppsatsen ämnar också kommentera förhållandet mellan artiklarna om motiveringsskyldighet och den processuella autonomin som medlemsländerna har i förhållande till unionen. Uppsatsen söker också svar på motiveringsskyldigheten inom offentlig upphandlingsförfarandet kan komma att användas i framtiden. Slutsatsen som uppsatsen leder fram till är att de artiklar som ålägger myndigheter att motivera individuella beslut hade kunnat genomföras med den svenska förvaltningslagen och är således inte nödvändiga för att upprätthålla en god konkurrens inom offentlig upphandling. Däremot är de artiklar som rör normbeslut inte genomförbara med hjälp av Sveriges tolkning av motiveringsskyldigheten och därför nödvändiga försvarbara i förhållande till konkurrensen. Den andra slutsatsen uppsatsen kommer fram till är att EU tenderar att använda motiveringsskyldigheten som ett verktyg för att driva igenom och normalisera deras vision för upphandlingsförfarandet. Om utgångspunkten för motiveringsskyldigheten är att främja rättssäkerheten för den enskilde så har EU använt denna utgångspunkt för att driva igenom sin politiska vision och inte bara för att stärka den enskildes ställning i förhållande till myndigheter. Det är ingen hemlighet att EU ser offentlig upphandling som ett viktigt område där de har stora möjligheter att påverka utvecklingen.

Finansmarknaden präglas av ett stort antal finansiella bestämmelser och genomförandet av dessa kan betyda stora förändringar för banker och liknande organisationer. Den 3 januari 2018 införde Europeiska unionen ett nytt finansiellt regelverk, MiFID II, som kom att påverka finansmarknadens alla aktörer. När det gäller implementering av ett regelverk som EU initierat, finns det en fast tidsram som bankerna måste anpassa sig till. Tidsramen för dessa implementeringar är oftast för kort vilket gör dem svåra att lyckas med. Målet med MiFID II var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet vilket bidrog till stora förändringar för svenska banker. Detta då regelverket ställde högre krav på bland annat rådgivarens dokumentation och lämplighetsbedömning samt att investeringsrådgivningen blev tvungen att vara än mer individanpassad än tidigare. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse hur implementeringen av ett finansiellt regelverk, i det här fallet MiFID II, genomförs på en svensk bank och vilken inverkan MiFID II har på rådgivarna och dess investeringsrådgivning. Detta genomfördes med en kvalitativ fallstudie där vi utförde semistrukturerade djupintervjuer med investeringsrådgivare. Resultatet visar att investeringsrådgivningen har blivit svårare och mer omfattande sedan införandet av MiFID II, på grund av ökad informationsinhämtning och dokumentering. Detta har medfört ett ökat ansvar på investeringsrådgivarna, vilket har ökat deras arbetsbörda. Rådgivarna upplever att det har blivit bättre för kunden med en ökad transparens och tydlighet av kostnader, men att omfattningen av MiFID II har gjort att rådgivarna inte hinner med att ge individanpassad investeringsrådgivning till alla kunder utan måste sedan införandet av MiFID II prioritera kunder med högre sparkapital.

Upphovsrättens regler som i många avseenden tillkommit i en annan tid utmanas eftersom upphovsrättsskyddat material numera finns i digital form. Den digitala tekniken växer explosionsartat vilket gör det svårare för rättighetshavare att övervakaanvändningen av deras verk och svårare att få den ersättning de har rätt till. För att råda bot på problemet har kommissionen kommit med ett direktivförslag om mer enhetliga regler kring upphovsrätt inom EU. Direktivförslaget har dock väckt stor debatt och en artikel som fått utstå mycket kritik är artikel 13. Artikeln syftar till att hantera ”värdegapet” genom att ge rättighetshavare bättre möjlig-heter att förhandla fram avtal och få ersättning för deras verk och prestationer. Artikeln synes bra vid en första anblick, men tillvägagångssättet för att uppnå målen förefaller dock inte lika bra. Frågan är om artikeln är förenlig med gällande rätt och om kritiken som uppstått kring artikeln har någon sanning i sig. I uppsatsen redogörs för mellanhänders ansvar i en digital miljö och vilka regelverk de omfattas av idag. Det framkommer att förslag till allmän övervakning i form av tekniska lösningar, likt filtreringssystem, tidigare ogillats av EUD och att det dessutom föreligger ett förbud mot allmän övervakningsskyldighet enligt gällande rätt. Det diskuteras således varför ett sådant system ska införas nu och om det skulle fungeraframgångsrikt. Igenkänningstekniken i sig synesinte vara grunden till problemen, tekniken används i dagsläget självvalt av en del video-sajter. Det är snarare det ökade ansvaret artikeln för med sig och att den tycks gå emot gällande rätt som uppenbarar sig problematiskt. Slutligen, som framkommer i resultatet, har artikel 13 i direktivförslaget ett gott syfte som ska eftersträvas. Sättet som målen ska uppnås på är dock inte helt genomtänktutan förslaget skulle behöva bearbetas och tänkas igenom ytterligare. En lösning till att minska ”värdegapet” på den digitala inre marknaden mellan rättighetshavare och mellanhänder torde kunna uppnås på ett bättre sätt än med det artikel 13 i direktivförslaget presenterar. En utveckling av redan befintliga regler på området är exempelvis något att överväga. Förslaget kommer med största sannolikhet genomföras på så sätt det är utformat idag. Trots att det i uppsatsen konstateras att artikel 13 inte kan anses helt förenlig med gällande rätt, är artikeln sannoliktutformad på ett sätt vilket medför att genomförandet inte kommer generera några större konsekvenser. Artikeln kan sägas ge ett ”frivilligt krav”, det vill säga att den inte uttryckligen tvingar videosajter att införa filtreringssystem.

Hållbarhetsredovisning blir en allt viktigare del av rapportering av icke-finansiell rapportering hos företagen i Sverige. Som en följd av EU-direktivet 2014/95 kom en ny lag (2016:947) om ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554). Lagen innebär att företag som uppfyller kriterierna för att vara ett stort företag enligt 6:10 ÅRL ska redovisa upplysningar om miljö, sociala förhållanden, mänskliga rättigheter, motverkande av korruption och företagets affärsmodell. Denna studie undersökte hur omfattningen av den frivilliga hållbarhetsredovisningen har förändrats inom olje- och gasindustrin i Sverige från år 2012 när det inte fanns någon tvingande lagstiftning för företagen att upprätta hållbarhetsredovisning till år 2017 då lagen infördes. Studien undersökte också möjlig påverkan av företagets ägarstruktur på omfattning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen. Resultaten visade att omfattningen av hållbarhetsredovisning inom olje- och gasindustrin i Sverige har ökat med 22 procent under perioden 2012 till 2017. Dessutom visade resultaten att noterade företag valde att göra stegvisa förändringar i omfattning av hållbarhetsredovisningen under perioden. Den privata koncernen i undersökningen valde istället att göra förändringar i sin hållbarhetsredovisning år 2017 när lag (2016:947) trädde i kraft.

<p>Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen.</p>

The dissertation deals with an account of actual problem, which can arise within EMC and power quality. The cause of power interruption and what can be done to minimise the power interruption is discussed. It also includes a definition of planning levels and which factors one needs to have control over to carry out a possible planning strategy and how the local distributions net could be more secure. The electrical net could be secure but no system can be free from interruption. The dissertation examines two distribution transformers: GLA40T1 (Glansås) and T399 in Tranås Energy which don’t have regulators. It applies a planning level for voltage variation in the voltage of second level with +/-5 % of nominal voltage. The purpose is to reduce the consequence of high voltage variation and to keep the costs at an acceptable level. The research also makes even clear the similarity between results of the theoretical calculations and results of the practical measurements taken from Tranås Energy. The examination shows that the supposed planning level is fulfilled. / Examensarbetet behandlar de faktiska problem som kan uppstå inom EMC (Electro Magnetic Compatibility) och el-kvalité, orsaken till elavbrott diskuteras och vad som kan göras för att minimera avbrotten. Arbetet innehåller också en definition av planeringsnivåer och vilka faktorer man behöver ha kontroll över för att genomföra ett eventuellt planeringsutrymme, och hur lokala distributionsnät kan bli säkrare. Näten kan bli säkrare men inget system kan bli avbrottsfritt. I examensarbetet undersöks två fördelningstransformatorer: GLA40T1(Glansås) och T399 i Tranås energi. Båda transformatorerna saknar regulator. Man tillämpar en planeringsnivå för spänningsvariationen på spänningen på sekundära sidan som är +/-5 % av nominell spänning. Avsikten är att minska konsekvenserna av höga spänningsvariationer och att hålla kostnaden på en acceptabel nivå. Undersökningen omfattar också en jämförelse mellan de teoretiska beräkningsresultaten och de verkliga mätningarna som är hämtade från Tranås energi. Undersökningen visar att antagna planeringsnivån är uppfyllda

<p>The dissertation deals with an account of actual problem, which can arise within EMC and power quality. The cause of power interruption and what can be done to minimise the power interruption is discussed. It also includes a definition of planning levels and which factors one needs to have control over to carry out a possible planning strategy and how the local distributions net could be more secure. The electrical net could be secure but no system can be free from interruption.</p><p>The dissertation examines two distribution transformers: GLA40T1 (Glansås) and T399 in Tranås Energy which don’t have regulators. It applies a planning level for voltage variation in the voltage of second level with +/-5 % of nominal voltage. The purpose is to reduce the consequence of high voltage variation and to keep the costs at an acceptable level. The research also makes even clear the similarity between results of the theoretical calculations and results of the practical measurements taken from Tranås Energy. The examination shows that the supposed planning level is fulfilled.</p> / <p>Examensarbetet behandlar de faktiska problem som kan uppstå inom EMC (Electro Magnetic Compatibility) och el-kvalité, orsaken till elavbrott diskuteras och vad som kan göras för att minimera avbrotten. Arbetet innehåller också en definition av planeringsnivåer och vilka faktorer man behöver ha kontroll över för att genomföra ett eventuellt planeringsutrymme, och hur lokala distributionsnät kan bli säkrare. Näten kan bli säkrare men inget system kan bli avbrottsfritt.</p><p>I examensarbetet undersöks två fördelningstransformatorer: GLA40T1(Glansås) och T399 i Tranås energi. Båda transformatorerna saknar regulator. Man tillämpar en planeringsnivå för spänningsvariationen på spänningen på sekundära sidan som är +/-5 % av nominell spänning. Avsikten är att minska konsekvenserna av höga spänningsvariationer och att hålla kostnaden på en acceptabel nivå. Undersökningen omfattar också en jämförelse mellan de teoretiska beräkningsresultaten och de verkliga mätningarna som är hämtade från Tranås energi. Undersökningen visar att antagna planeringsnivån är uppfyllda</p>