Vårt arbete utgår ifrån ett tredelat syfte. Det första syftet med vår studie är att undersöka vilka kompenserande hjälpmedel eller anpassningar som används av lärare inom ämnet idrott och hälsa för att kompensera eventuellt behov hos elever med AST-diagnos. Vårt andra syfte med studien är att mäta lärare i idrott och hälsas upplevelse av stöd i från skolledningen. Det tredje syftet är att mäta i vilken utsträckningen lärare i idrott och hälsa upplever sig ha tid till att göra de kompenserande anpassningar som vid behov finns. Skolans syfte är att ge en så likvärdig utbildning som möjligt, vilket ställer krav på både kunskap och förståelse kring behov utifrån individens egenskaper. Studier visar att elever med AST-diagnos inte når målen i lika stor utsträckning som övriga elever. Därför vill vi problematisera detta och konkretisera vilka anpassningar som man vanligtvis arbetar med, samt undersöka hur lärare i sin profession upplever att de har tillräckligt med tid och stöd för att arbeta kompenserande. Vår frågeställning består av två frågor och de är:  Genom vilka anpassningar/hjälpmedel arbetar lärare i idrott och hälsa för att kompensera för eventuella behov i det dagliga arbetet med elever inom AST? Upplever lärare i idrott och hälsa att de får det stöd eller tillräckligt med tid att planera och genomföra anpassningar för att arbeta kompenserande gällande klasser där elever med AST finns?  Vi utgår från Foucaults syn på makt där styrningen ses som en maktform och vi använder den för att se hur miljön kan göras begriplig och hanterbar. Utbildning, uppfostran och undervisning är metoden för att nå förutbestämda mål. Vi ser också på kompenserande anpassningar utifrån relationell pedagogik som menar att eleven befinner sig inom en viss kontext. Vi har gjort en enkätundersökning som är både kvalitativ och kvantitativ. Enkäten består av både förutbestämda svarsalternativ på frågor samt frågor av mer öppen karaktär där respondenterna fått möjlighet att skriva egna svar. Denna metod möjliggjorde bredare svar. Vårt resultat visar vilka anpassningar som görs i ämnet idrott och hälsa av respondenterna i vår enkät. Vi visar också att en stor del av respondenterna anser att det inte har varken tillräckligt stort stöd eller tid för att göra de anpassningarna efter behov.

I denna studie intervjuades två SVA-lärare (svenska som andraspråkslärare) somundervisade i SVA (svenska som andraspråk) och i studien lyfts deras beskrivningarav upplevelser av hur SVA-elever (svenska som andraspråkselever)andraspråksspråkinlärning påverkas av sitt autismspektrumtillstånd (AST). Dessutomundersöktes om de två SVA-lärarna ansåg att elevernas autism (AST) hade haft någoninverkan på elevernas förutsättningar att lära sig svenska som andraspråk. Jagundersökte också vilka pedagogiska handlingar de två SVA-lärarna utförde i syfte attstödja elever med autism i deras språkinlärning i klassrummet på gymnasiet. Elevermed autism möts av fler utmaningar än andra i sitt vardagliga liv där krav frånomgivning och skola blir påfrestande. Att dessutom hantera det sociala samspelet ochförstå olika sammanhang är svårt för elever med autism. Min studie hade detsociokulturella perspektivet som ingång och det genomfördes kvalitativa intervjuermed två SVA-lärare som undervisade SVA-elever med AST på gymnasiet.Resultatet av intervjustudien visade att informanterna upplevde att autismdiagnoseninte påverkade språkinlärningen märkbart. Dock visade de medverkandesarbetslivserfarenheter att vissa hjälpmedel som exempelvis bildstöd eller digitalahjälpmedel främjade språkinlärning för elever inom autismspektrat. Att använda ettlågaffektivt bemötande när eleven har visat ett utåtagerande beteende har också varitanvändbart (Hejlskov Elvén, 2018, 10). Utmaningen för de två SVA-lärarna blev istället att kunna urskilja en elev med en autismspektrumdiagnos, från en elev medendast svårigheter för det svenska språket. Möjligheterna ansågs vara många, delsrelationsskapandet med eleverna, dels deras kapacitet och viljan att lära, med ellerutan autism.

The fashion industry's enormous environmental impact has received a lot of attention, but despite this it continues to grow, partly due to the emergence of the fast fashion segment. This fashion segment mass produces cheap, poor quality, disposable clothing at a high speed with major environmental and social impact. Due to an increased consumer awareness of sustainability most companies communicate their corporate social responsibility (CSR) to legitimize their business. The purpose of this essay is to study what linguistic and semiotic elements that the fast fashion companies H&M and NA-KD use to frame the sustainability discourse. The theoretical framework includes theories of CSR, Fairclough's perspective on critical discourse analysis (CDA) and Barthes's take on semiology. Fairclough's CDA and Barthes’s semiology were applied to the study methodologically as well. The analysis showed that the communication is perceived to be used primarily for the purpose of creating increased sales by building an attractive green(washed) image, and secondarily acting as a reporting of actual sustainability work. The two companies generally had a low interdiscursivity, which revealed the discursive practice’s aim to reproduce the prevailing discors order. In conclusion, the study shows that above all, the companies aim to maintain the hegemonic structures that shape the industry’s ideology and continue to capitalize on the commercial system Keywords: Fast Fashion, Corporate Social Responsibility, Greenwashing, Critical Discourse Analysis, Semiotic Analysis.

Detta arbete fokuserar på inkludering av barn med autismspektrumtillstånd (AST) i svenska förskolor. Syftet är att undersöka vilka upplevelser vårdnadshavare till barn med AST har inom området. För att synliggöra och analysera vilka förutsättningar som finns för sådan inkludering samt var ansvaret för detta vilar används Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell. Vidare används specialpedagogiska perspektiv för att analysera vårdnadshavares upplevelser av huruvida de finner att deras barn gynnas av att gå i en inkludernade förskola alternativt skulle ha gynnats än mer av att gå i en specialinriktad förskola.  Som metod för datainsamling användes elektronisk enkät, vilken distribuerades genom internetforum för föräldraskap och vårdnadshavare till barn med AST. Det frågeformulär som användes skapades i Sunet Survey och bestod av en likertskala, där respondenterna ombads att ta ställning till huruvida de instämde i en rad givna påståenden. Resultaten av de 32 svar som inkom analyserades med hjälp av medelvärde, standardavvikelse, svarsspridning i procent samt korrelationsanalys. Resultatet visar att de flesta vårdnadshavare upplever att deras barn gynnas av att vara inkluderade i förskolan och att detta har ett samband med upplevelsen kring huruvida barnet får tillräcklig tillgång till vuxenstöd. Studien visar även att en majoritet av vårdnadshavarna upplever att deras barn hade gynnats än mer av att gå i en förskola med specialinriktning mot AST. Vidare upplever vårdnadshavare att pedagoger saknar kunskap kring AST och vilka svårigheter denna funktionsnedsättning innebär för deras barn. Angående förskolans ekonomiska förutsättningar för att möta barn med AST:s behov av särskilt stöd indikerar studien på att vårdnadshavare upplever detta som bristande, framför allt avseende kompetensutveckling samt tillgång till vuxenstöd. Resultatet visar även att vårdnadshavare upplever att samverkan mellan förskolan och hemmet är någorlunda god. Vårdnadshavare tenderar att uppleva att pedagogerna lyssnar på den information som de delger dem, vilket även korrelerar starkt med upplevelsen av att pedagogerna arbetar för att utveckla ett gott samarbete med hemmet. Genom studien framkom även indikationer kring att vårdnadshavare varken upplever sig vara delaktiga eller icke delaktiga i de beslut som rör barnets behov av stöd. Ett starkt samband finns mellan huruvida vårdnadshavare upplever att barnet lär sig mycket och huruvida tillgången till vuxenstöd upplevs som tillräcklig. Vid jämförande av styrkan på korrelationerna framkommer ett starkare samband mellan att vårdnadshavarna upplever att pedagogerna ser dem som källa till kunskap kring deras barn än att pedagogerna redan har goda kunskaper kring detta.

Kunskapsöversikten redogör för hur autismspektrumtillståndets (AST) egenskaper kan uttrycka sig i skolan samt hur i sin profession idrottslärare kan arbeta kompenserande för dessa. Skolans syfte är att ge en så likvärdig utbildning som möjligt, vilket kräver en förståelse och ibland en pedagogisk planering utifrån individens egenskaper. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa och problematisera arbetssättet som lärare inom ämnet idrott och hälsa tillämpar när det gäller anpassningar till elever med svårigheter. Vi har utgått ifrån följande frågeställning: Hur och på vilka sätt kan man som idrottslärare arbeta för att kompensera för de olika behov elever inom AST kan inneha? För att sammanställa vårt resultat har vi använt oss av litteratursökning på databaser som Sportdiscus, Libris och Google. Litteraturen består av rapporter, artiklar, studier och doktorsavhandling. Resultatet visar att den generella lektionen i idrott och hälsa ställer krav som kan bli övermäktiga ifall du har en elev med AST. Att då genom uppdaterade scheman och förberedelse innan lektionen kan skapa en förutsägbarhet, vilket är en strategi att arbeta efter med elever inom AST. En annan strategi belyser att läraren ska anpassa aktiviteterna efter individers behov i klassen. Hjälpmedel som bildstöd och videostöd har också visat sig vara effektiva vid aktiviteter. Vårt resultat visar även hur lärarens roll påverkar klassrumsklimatet och hur man kan arbeta med detta genom att låta elever visa upp sina starka sidor.

No description available.

No description available.

Individer med autismspektrumtillstånd (AST) är en sårbar grupp där kunskapsluckorna är många. Flera individer upplever bland annat social isolering, stigmatisering, resursbrist, otillräckliga kunskaper hos skol- och vårdpersonal och maktlöshet. Studiens syfte är att få kunskap hur ensamhet upplevs bland personer med AST, identifiera bakomliggande faktorer till ensamhet samt undersöka hur stödet och bemötandet ser ut för dessa individer. Studien är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer bland 8 individer med AST i åldern 18–50 år i Sverige. Ett bekvämlighetsurval och annonseringsmodell har använts för att nå intervjupersonerna. En tematisk analys har applicerats där fem teman har identifierats: Inte passa in i normen, Ofrivillig ensamhet, Upplevd ensamhet, Psykisk ohälsa och Bemötande/Stöd. Resultatet visar att respondenterna känner sig begränsade i sitt sociala liv för att det tar för mycket energi och upplever svårigheter med att skapa vänskapsrelationer eller kärleksrelationer. Få personer att tillförlita sig till kan ses som en låg känsla av sammanhang, men framför allt en låg känsla av meningsfullhet i kombination med få resurser att hantera yttre och inre stimuli. Intervjupersonerna upplever ensamhet i sociala sammanhang och denna ensamhet kan förstås med hjälp av den existentiella ensamheten. Studiens material påvisar den tidigare forskningen om att människor med AST upplever psykisk ohälsa på grund av ensamhet. Deltagarna upplever att de blir bortprioriterad när de sökt stöd av professionella och det önskvärda stödet är att skapa fler gruppaktiviteter för individer med AST att mötas. I bemötandet ifrån sin omgivning och av professionella upplever individerna att samhället besitter stereotyper om AST och det önskvärda sättet är att bli bemött med förståelse. Studien bidrar till ny kunskap om AST som kan vara användbar för professionella som arbetar inom LSS, socialtjänst samt vård och omsorg att ta del utav, detta är väsentligt för att tillgodose ett stöd och bemötande som är mer önskvärt och anpassat till individen.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap och förståelse för hur personer med NPF-diagnoserupplever den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. För att besvara syftet användes krav-, kontrolloch stödmodellen som ett verktyg för att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön ochhur det påverkade hälsan. Vidare undersöktes även hur den fysiska arbetsmiljön upplevdes påverkaarbetet. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med åtta stycken semistruktureradeintervjuer. Urvalet bestod av personer med ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) och AST(Autismspektrumtillstånd) med arbetslivserfarenhet. Resultatet och analysen visade att denpsykosociala och fysiska arbetsmiljön är viktiga faktorer som påverkar hälsan hos personer medNPF-diagnoser. Balansen mellan rimliga krav, möjlighet till kontroll och det sociala stödet är extraviktigt för denna grupp. Det framkom att det är individuellt hur NPF-diagnoser yttrar sig och attindividuell kartläggning är att föredra för att skapa eventuella anpassningar. Det framkom även attbrist på kunskap hos kollegor och chefer var återkommande. Stigmat kring att ha en diagnospåverkade respondenterna i olika grad vilket går samman med tidigare forskning. Studiensförhoppning är att ge ett bidrag till hur organisationer kan arbeta mer hälsofrämjande gentemotpersoner med NPF-diagnoser.

Att kunna läsa och förstå text är en individuell rättighet som påverkar människors möjligheter i livet. Enligt Skollagen ska utbildningen beakta varje enskilt barns behov och ge stöd så att varje barn kan utvecklas så långt som möjligt. Forskning visar att det är vanligt med läsförståelsesvårigheter hos elever med autismspektrumtillstånd. Låg måluppfyllelse, hög frånvaro och låg delaktighet leder till att dessa elever inte har en tillfredställande skolsituation. Undersökningar visar att en orsak till detta är att det finns brist på kunskap i skolan om autismspektrumtillstånd. Utifrån dilemmaperspektivet har studien belyst den komplexitet som finns i pedagogers arbete. Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap och resurser pedagoger har och vilka anpassningar som görs för att kunna ge det stöd som elever med autismspektrumtillstånd behöver i läsförståelseundervisning. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa och kvantitativa enkäter och intervjuer av pedagoger i olika yrkesroller. Resultatet visade att det fanns kunskap om läsförståelse och autismspektrumtillstånd i skolan, men att det saknades fördjupad kunskap om sambandet dem emellan. Vidare visade resultatet att det gjordes många bra anpassningar i skolan för elever med AST, men att de inte var tillräckliga.