No description available.

In this essay I study how ideas of people with disability-issues and their relationship to the labor market takes form in the Swedish politics of functional limitation. There has been some modification within the concept of disability-issues and functional limitations that people either can have or experience in their surroundings. In this essay I also ask the question if there has been some change in the ideas of people with disability-issues and their relationship to the labor market in the Swedish politics of functional limitation along with the modification of the concept of disability-issues and functional limitations. To fulfill the purpose with this essay I am using a discourse analytic method based on ideas from social constructivism. In my research I am analyzing two documents, one from before the modification of the concepts and one from the time after. To analyze these two documents I am using the analytic tool problem – reason – solution, inspired by Ulf Mörkenstam.  The result show us that the ideas of the relationship to the labor market for people with disability-issues are very similar within these two documents. Even though they from some points starts from different line of thoughts, they both end up with giving the idea that this group of people have a difficult situation on the labor market, they do not participate on the labor market on same conditions as other people and they suffer with difficulty in the competitive strength together with other people on the labor market.

Hur landets skolpolitik bör utformas och implementeras är en återkommande fråga i den politiska debatten. Den jämlika skolan, som bottnar i likvärdighet, menar regeringen är målet. Den jämlika skolan uppnås enligt regeringen främst genom riktade ekonomiska resurser till de skolor med elever som är socioekonomiskt utsatta men också genom en fortsatt satsning på inkluderingsarbetet i skolmiljön. Vad inkludering egentligen innebär och hur det vardagliga arbetet med inkludering bör se ut finns det dock lite olika uppfattningar om i inkluderingsforskningen.                       Den här studien undersöker en skolpersonals uppfattningar av inkludering samt hur denna personal ser på skolans AST-verksamhet i förhållande till begreppet. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskaperna av inkludering och utifrån det diskutera hur begreppet kan kopplas till idéer om jämlikhet inom utbildningen. Studien använder sig av en kvalitativ ansats, där intervjuer utförts utifrån tre olika frågeområden med fem stycken utav de i skolpersonalen som har undervisning med eleverna från skolans AST-klasser. Resultatet av studien visar på skilda uppfattningar av såväl inkluderingens innebörd som hur ett effektivt inkluderingsarbete bör se ut. Av resultatet framgår även att det finns skilda uppfattningar i huruvida en ökad grad av inkludering är något eftersträvansvärt när det gäller elevgruppen i AST-klasserna – som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder- autism. Studiens resultat överensstämmer väl med tidigare inkluderingsforskning som visar på stora oenigheter i synen på inkludering i skolmiljön. Skolrelaterad forskning påvisar också att skilda uppfattningar av begrepp, som inkludering, påverkar de pedagogiska förhållningssätten gentemot elever och i undervisningen – vilket i sin tur kan försämra förutsättningarna för likvärdighet och jämlikhet inom utbildningen.