Syftet med den här studien är att undersöka om de kommunikativa svårigheter som kännetecknar barn med autismspektrumtillstånd (AST) leder till svårigheter i den nu rådande kommunikationsinriktade matematikundervisningen. Efter att den senaste skollagen trädde i kraft har inte barn med AST längre samma rättighet som tidigare att gå i grundsärskolan (såvida de inte också har en utvecklingsstörning) utan i inkluderas i grundskolan.  Samtidigt som denna skollag började gälla fick grundskolan en ny läroplan med en ny kursplan i matematik. Denna kursplan lägger stort fokus på kommunikation. Detta kan bli problematiskt för elever med AST på grund av de kommunikationssvårigheter som ingår i diagnosen. I den här studien intervjuades fem lärare med erfarenhet av matematikundervisning av elever med AST i årskurs 4-6. I resultatet framkommer att samtliga lärare uppger att de elever med funktionsnedsättningen som de har erfarenhet av att undervisa uppvisar eller har uppvisat svårigheter med den kommunikativa förmågan i matematikundervisningen. Tre av de intervjuade lärarna uppgav även att de anser sig ha otillräckliga kunskaper om AST för att kunna tillgodose behoven hos eleverna med diagnosen i matematikundervisningen.

Syftet med denna studie är att granska tre olika läroböcker inom historieämnet för åk 4–6 där alla anser sig följa styrdokumentet Lgr11. Som en del av min analys kommer det att visas huruvida läroböckerna uppfyller de kunskapskrav som finns för historia åk 4–6 i rådande styrdokument och som de själva anger. I denna studie fokuserar jag på att granska ett och samma område inom alla böcker, medeltiden. Detta för att kunna göra en djupgranskning av: vilka begrepp som används, hur texterna är skrivna, hur framställs området, vilka och hur mycket bilder som används. Metoden som används är inspirerad av hermeneutisk teori, brukstextanalys och interaktionen mellan bild och text. I resultatdelen ställs de olika läromedlen mot varandra och mot de specifika kunskapskraven i ämnesområdet inom historia som det är framställt idag i Lgr 11. Slutsatsen är att….. Således kan denna studie vara både intressant och behjälplig vid val av läroböcker i mellanstadieskolor. / <p>SO</p>

No description available.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om huruvida textböcker i historia för årskurs 4–6 beskriver kvinnor och män som dikotomier, dvs isärhållande av könen, samt om detta problematiseras. Studiens teoretiska utgångspunkter är genussystemets principer enligt Yvonne Hirdman samt femininitets- och maskulinitetsnormerna. För att skapa ett analysverktyg användes Maria Nikolajevas motsatsschema. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och har textanalys som metod. Fem textböcker i historia årskurs 4–6 analyserades.  Resultatet visade att majoriteten av personbeskrivningarna i textböckerna beskrivs som dikotomier med utgångspunkt i maskulinitets- och femininitetsnormer. Männen tillskrevs främst manliga attribut men också ett fåtal kvinnliga. Kvinnor som beskrivs som enskilda individer i textböckerna tillskrevs huvudsakligen manliga attribut men även ett mindre antal kvinnliga. Samhällsgrupper bestående enbart av kvinnor tillskrevs huvudsakligen kvinnliga attribut, till skillnad från de enskilda kvinnorna.  Resultatet visade att personbeskrivningar och levnadsvillkor inte problematiseras utifrån ett genusperspektiv, varken i brödtexten eller via arbetsmetoder, med undantag av två fall i två olika textböcker. Utöver detta exempel förekom ingen problematisering av könens levnadsvillkor med genusperspektiv.

Begreppet historiemedvetande återfinns i den inledande syftestexten för ämnet historia i grundskolan. Begreppet beskrivs vara inflätat i elevens förståelse för hur det förflutna samspelar med det nutida och ska ge eleven perspektiv på framtiden. Historiemedvetande är ett nyckelbegrepp i historiedidaktiken och har en roll i syftet med ämnet.  Varierande benämningar på begreppet historiemedvetande enligt tidigare forskning och sökandet på hur undervisningen ska planeras för att främja utvecklingen av elevernas historiemedvetande föranleder syftet med föreliggande studie. För att uppnå studiens syfte där frågeställningar ämnar besvara hur verksamma lärare tolkar och använder begreppet historiemedvetande i mellanstadiet användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare. Resultatet analyserades utifrån valda teman som diskuteras i förhållande till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet i resultats diskussionen. Resultatet till studien visar att det finns arbetssätt som gynnar elevernas historiemedvetande och att det finns utmaningar med att arbeta med begreppet. Arbetssätt som lärarna beskriver är att arbeta med närområdet, moment som innehåller diskussioner och att använda digitala verktyg. Utmaningar beskrivs vara när eleverna inte kan koppla sitt eget liv till svensk historia och att läromedel inte alltid tillgodoser möjligheten att utveckla elevernas historiemedvetande. / The concept of historical consciousness is found in the introductory aim text for the subject history in middle school. The concept is described as intertwined in the pupil's understanding of how the past interacts with the present and should give the pupil a perspective on the future. Historical consciousness is a key concept in history didactics and has a role in the purpose of the subject.  Varying names for the concept of historical consciousness according to previous research and the search for how teaching should be planned to promote the development of pupil's historical consciousness give rise to the purpose of the present study. To achieve the purpose of the study, where questions intend to answer how active teachers interpret and use the concept of historical consciousness in middle school, semi-structured qualitative interviews with five teachers were used. The results were analysed based on selected themes that are discussed in relation to previous research and the socio-cultural perspective in the results discussion. The results of the study show that there are working methods that benefit pupil´s consciousness of history and that there are challenges in working with the concept. The working methods that the teachers describe are to work with the local area, elements that contain discussions and to use digital tools. Challenges are described as being when pupil´s cannot connect their own lives to Swedish history and that teaching materials do not always satisfy the opportunity to develop historical consciousness.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022, s.8) beskriver att elever i dagens samhälle behöver förses med en digital kompetens. Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktyg som stöd i skrivutveckling i svenskundervisning. Digitala verktyg har också̊ implementerats i högre utsträckning i undervisningen. Vårt övergripande syfte har varit att, med stöd av en kvalitativ undersökning, granska lärare och elevers reflektioner om möjligheter och utmaningar gentemot digitala verktyg i svenskundervisningen. Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är: Vilka möjligheter och utmaningar anser elever att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen?Vilka möjligheter och utmaningar anser lärare att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen? Studien utgörs av en kvalitativ undersökning utifrån lärare och elevers perspektiv. Vi har intervjuat elva elever och sju lärare i två olika skolor. Resultatet från intervjuerna visar att elever och lärare anser att digitala verktyg tillför fler möjligheter än utmaningar i skrivundervisningen.  Resultatet i denna studie redogör för att elever och lärare ser ett fler tal möjligheter med digitala verktyg i skrivutvecklingen. Digitala verktyg ser till elevers kvalité på texter utvecklas, att motivationen ökar samt att det är mer roande. De utmaningar som elever och lärare anser tillkommer med digitala verktyg i skrivutveckling är diverse tekniska besvär samt att digitala kompetensen inte är tillräcklig.