I skolan finns tysta elever i nästan alla klassrum, men forskningen i ämnet är begränsad. Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare arbetade för att utveckla tysta elevers muntliga kommunikativa förmåga i svenska i årskurserna F-6. Syftet var undersöka hur lärare definierar en tyst elev, vilka orsaker lärare anser det finns till tysthet hos elever, samt hur lärare arbetar för att utveckla den muntliga kommunikativa förmågan i svenska hos tysta elever i årskurs F-6. Arbetet utgick från ett interaktionsperspektiv som innebär att interaktion har en stor betydelse för lärande. Arbetets resultat byggde på semistrukturerade intervjuer med tio yrkesaktiva lärare som alla är behöriga i ämnet svenska. Valet av semistrukturerad intervju möjliggjorde att ta reda på lärarnas information, insikter och åsikter samt att det fanns möjlighet att ställa frågorna i den ordning som passade samtalet bäst. Resultatet visade att lärarna uppvisade en bredare syn på interaktion som innebar att interaktion kan genomföras på fler sätt än endast muntlig kommunikation.

I skolan finns tysta elever i nästan alla klassrum, men forskningen i ämnet är begränsad. Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare arbetade för att utveckla tysta elevers muntliga kommunikativa förmåga i svenska i årskurserna F-6. Syftet var undersöka hur lärare definierar en tyst elev, vilka orsaker lärare anser det finns till tysthet hos elever, samt hur lärare arbetar för att utveckla den muntliga kommunikativa förmågan i svenska hos tysta elever i årskurs F-6. Arbetet utgick från ett interaktionsperspektiv som innebär att interaktion har en stor betydelse för lärande. Arbetets resultat byggde på semistrukturerade intervjuer med tio yrkesaktiva lärare som alla är behöriga i ämnet svenska. Valet av semistrukturerad intervju möjliggjorde att ta reda på lärarnas information, insikter och åsikter samt att det fanns möjlighet att ställa frågorna i den ordning som passade samtalet bäst. Resultatet visade att lärarna uppvisade en bredare syn på interaktion som innebar att interaktion kan genomföras på fler sätt än endast muntlig kommunikation.

Syftet med den här studien är att undersöka om de kommunikativa svårigheter som kännetecknar barn med autismspektrumtillstånd (AST) leder till svårigheter i den nu rådande kommunikationsinriktade matematikundervisningen. Efter att den senaste skollagen trädde i kraft har inte barn med AST längre samma rättighet som tidigare att gå i grundsärskolan (såvida de inte också har en utvecklingsstörning) utan i inkluderas i grundskolan.  Samtidigt som denna skollag började gälla fick grundskolan en ny läroplan med en ny kursplan i matematik. Denna kursplan lägger stort fokus på kommunikation. Detta kan bli problematiskt för elever med AST på grund av de kommunikationssvårigheter som ingår i diagnosen. I den här studien intervjuades fem lärare med erfarenhet av matematikundervisning av elever med AST i årskurs 4-6. I resultatet framkommer att samtliga lärare uppger att de elever med funktionsnedsättningen som de har erfarenhet av att undervisa uppvisar eller har uppvisat svårigheter med den kommunikativa förmågan i matematikundervisningen. Tre av de intervjuade lärarna uppgav även att de anser sig ha otillräckliga kunskaper om AST för att kunna tillgodose behoven hos eleverna med diagnosen i matematikundervisningen.