Enligt Skolverket (1999) är utvecklingssamtalen något som både elev och förälder ser fram emot och längtar efter. År 2001-2002 gjordes en nationell kvalitetsgranskning där nära två tredjedelar av eleverna i grundskolan tyckte utvecklingssamtalen fungerade bra. Eleverna tyckte att du kunde tala fritt och lägga fram åsikter men att samtalsklimatet kunde bli bättre. Cirka en fjärdedel av eleverna är inte nöjda med utvecklingssamtalet, eleverna tycker att det inte finns någon att vända sig till om de var missnöjda med något men framförallt ingen so lyssnade på deras kritik. Enligt Skolverket (2005) ska varje skola ha en individuell utvecklingsplan som ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling, dels en planering av hur skolan ska verka för att eleven ska förbättras så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen därtill vad eleven och vårdnadshavaren kan gör och ansvara för. Läraren har ett stort ansvar och det gäller att använda kunskapen och styra utvecklingssamtalet på rätt sätt tillsammans med elever och föräldrar. Det är viktigt att relationen är så bra att alla parterna har känslan att man kan tycka till men även hur eleven mår psyksikt både i skolan och hemma. I undersökningens bakgrund lyft relationen lärare och elev men även hur pass viktig den är för at det ska kunna bedrivas ett professionellt samtal så som utvecklingssamtal. I undersökningen har fyra elever fått berätta från deras egna upplevelser utifrån tre viktiga faktorer så som betyg, socialt välbefinnande och innehållet/upplägg. Eleverna går sista året på gymnasiet. Tillvägagångssättet som jag har använt mig av är brevintervjuer och det menas med att eleverna får e-post av mig som undersökare där de sedan svarar i berättande form utifrån deras upplevelser.

<p>Enligt Skolverket (1999) är utvecklingssamtalen något som både elev och förälder ser fram emot och längtar efter. År 2001-2002 gjordes en nationell kvalitetsgranskning där nära två tredjedelar av eleverna i grundskolan tyckte utvecklingssamtalen fungerade bra. Eleverna tyckte att du kunde tala fritt och lägga fram åsikter men att samtalsklimatet kunde bli bättre. Cirka en fjärdedel av eleverna är inte nöjda med utvecklingssamtalet, eleverna tycker att det inte finns någon att vända sig till om de var missnöjda med något men framförallt ingen so lyssnade på deras kritik. Enligt Skolverket (2005) ska varje skola ha en individuell utvecklingsplan som ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling, dels en planering av hur skolan ska verka för att eleven ska förbättras så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen därtill vad eleven och vårdnadshavaren kan gör och ansvara för. Läraren har ett stort ansvar och det gäller att använda kunskapen och styra utvecklingssamtalet på rätt sätt tillsammans med elever och föräldrar. Det är viktigt att relationen är så bra att alla parterna har känslan att man kan tycka till men även hur eleven mår psyksikt både i skolan och hemma. I undersökningens bakgrund lyft relationen lärare och elev men även hur pass viktig den är för at det ska kunna bedrivas ett professionellt samtal så som utvecklingssamtal.</p><p>I undersökningen har fyra elever fått berätta från deras egna upplevelser utifrån tre viktiga faktorer så som betyg, socialt välbefinnande och innehållet/upplägg. Eleverna går sista året på gymnasiet. Tillvägagångssättet som jag har använt mig av är brevintervjuer och det menas med att eleverna får e-post av mig som undersökare där de sedan svarar i berättande form utifrån deras upplevelser.</p>

Jag intresserar mig för debatten som förts i skolans värld gällande läxornas syfte och dess betydelse för lärandet. Därför är syftet med min studie att beskriva lärares uppfattningar av läxors syfte och betydelse för elevers lärande. Det jag söker svar på är vad som motiverar lärare att ge läxor och hur de beskriver läxornas betydelse för elevers lärande. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på 9 intervjuer som utförts i Spanien med lärare som arbetar i den spanska grundskolan med elever 10-12 år gamla. De frågeställningar som ligger till grund för min studie är: Hur definierar lärarna läxor? Varför ger lärarna läxor? Vilken betydelse har läxor för elevernas lärande enligt lärarna? Hur beskriver lärarna sitt eget arbete med läxor? Resultaten visar att läxgivningen motiveras med argumenten att tiden i skolan är otillräcklig för att befästa kunskaper, och att vissa ämnen kräver repetition i hemmet för att uppnå kunskapsmålen. Läxor ges för att eleverna skall få ett extra tillfälle att träna hemma det de har lärt sig under lektionen, men på bekostnad av deras fritid. Ett annat argument till att de intervjuade lärarna ger läxor är att eleverna tränas i att ta ansvar både på kort och lång sikt. Dessutom påpekar samtliga lärare att läxor har en positiv inverkan på elevers lärande om läxorna rättas och feedback ges på resultatet. Däremot bör läxor utformas så att tiden för att utföra dem inte överskrider en halvtimme, då lärandet kan påverkas negativt.

Titel: Vad vet 13-åringar om hållbar utveckling, en intervjustudie med elever i årskurs sex. Hållbar utveckling (HUT) innefattar de sociala-, ekologiska- och ekonomiska dimensionerna, vilket har gjort att hela samhället i dag berörs av hållbarhetsfrågor. Forskningen pekar på vikten av att ge kommande generationer möjligheter att möta hållbarhetsfrågorna på ett effektivt sätt. Syftet med den här studien är att undersöka vad trettonåringar vet om hållbar utveckling. Vi intervjuade 22 elever i tre olika skolor varav en skola har fått utnämningen en skola för HUT. Vi delade in vårt material från våra intervjuer i tre kategorier av uppfattningar. En av kategorierna har fått rubriken att bevara jorden som den är för kommande generationer. En annan kategori har rubricerats, konkreta miljöfrågor. Den tredje kategorin har fått rubriken sociala dimensioner. Undersökningen visar att trettonåringars uppfattningar skiljer sig åt om vad de vet om HUT. En del av eleverna ser kopplingen mellan HUT och miljön. Andra tänker långsiktigt och menar att vi måste tänka på kommande generationer när det gäller våra naturtillgångar medan en annan grupp av elever tänker på hur andra människor har det i andra delar av världen. Den största påverkanseffekten på de här eleverna tycks föräldrarna ha haft. De uttrycker att skolan inte i så hög grad påverkat dem i deras förhållningssätt till HUT. Genom vår undersökning kan vi dra slutsatser om att frågorna om HUT bör få en framskjuten roll i skolan. Detta för att eleverna skall förstå vikten av de egna handlingarna och att de spelar en stor roll för kommande generationer.

Titeln på denna studie är ett citat från en klasslärare. Som titeln indikerar syftar denna studie till att se hur verksamma lärare på sjukhusskolan och klasslärare arbetar för att elever med diagnosen cancer ska uppnå kunskapskraven. Forskningen om detta ämne är begränsad varför det behöver utforskas mer. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer med verksamma lärare genomförts. Resultatet visar att det är svårt för klasslärare att göra en bedömning av en elev som är sjuk och därmed inte kan delta i den ordinarie undervisningen. Samtidigt beskriver lärarna att det viktigaste är att eleven blir frisk och att kunskapskraven kommer i andra hand. Intervjuerna vittnar också om att lärarna arbetar med att anpassa undervisningen för de cancersjuka eleverna för att de så lätt som möjligt ska kunna återgå till den ordinarie skolan efter avslutad behandling. Studien är viktig för att sprida kunskap om sjukhusskolan och dess funktion för cancersjuka elever.

Bakgrund:Tidigare forskning visar på att högläsning har en positiv inverkan på elevers utveckling. Genom att eleverna får lyssna till högläsning kan de bland annat förbättra läsförståelsen samt öka ordförrådet och lusten att läsa på egen hand. För att nå denna utveckling kräver det dock att högläsningen kopplas till meningsfulla samtal och aktiviteter, högläsningen måste bearbetas för att någon effekt ska uppkomma. Här spelar föräldrar och lärare en viktig roll för eleverna och det tyder på att en god samverkan däremellan är en viktig aspekt. Då många elever idag inte får ta del av högläsning i hemmet bär skolan ansvaret att försöka förmedla högläsningens betydelse till vårdnadshavare samtidigt som de ska ge eleverna tiden åt att uppleva högläsningen i skolverksamheten.SyftetSyftet som ligger som grund för denna studie är hur lärare för de yngre åldrarna arbetar med högläsning i sin undervisning samt vilken uppfattning lärare har angående högläsning och vilken påverkan de uppfattar att den har på elever. Syftet utvidgas även av frågeställningar som berör lärarnas arbete kring högläsning, val av genrer samt samverkan mellan lärare och hemmet.MetodStudien bygger på kvalitativ intervju med inspiration av fenomenografisk ansats, vilket fokuserar på människor uppfattningar av olika fenomen. Fyra verksamma lärare i årskurs 1-3 har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervju.ResultatResultatet visar att lärarna nästan dagligen använder sig av högläsning och de menar på att högläsningen har en positiv påverkan på elevers ordförråd och läsförståelse. Lärarna uppfattar även att högläsningen ökar elevernas läslust. Samtliga respondenter tillämpar lässtrategin läsfixarna i samband med högläsningen vilket gör att de bjuder in eleverna att samtala, diskutera och ställa frågor till de lästa. Samtidigt som det är ett kommunikativt klassrum där det ska vara en lärande miljö tillämpas även högläsningen för att ge eleverna en kravlös läsupplevelse. Eleverna ska få möjlighet att slappna av och njuta av en bok. Engagemang runt högläsningen är en viktig aspekt som även blir belyst i resultatet.

Föreliggande uppsats har syftat till att med de queerteoretiska begreppen genus, heteronormativitet och sexuella värdehierarkier analysera tre grundskollärares utsagor om den egna sex- och samlevnadsundervisningen. I studien har jag sökt svara på hur normer som är kopplade till dessa begrepp kommer till uttryck i lärarnas utsagor samt hur samma normer utmanas och/eller upprätthålls. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa samtalsintervjuer med grundskollärare med varierande ämnesinriktningar och tidpunkt för lärarexamen. Lärarnas utsagor har kunnat dela in lärarna i olika kategorier baserade på deras normkritiska förhållningssätt där olika grader av upprätthållande och utmanande av normerna kunde skönjas. Resultatet visar att två av lärarna till övervägande del bidrog till att upprätthålla normer kopplade till de queerteoretiska begreppen medan en lärare i högre grad bidrog till att utmana samma normer. Resultatet visar dessutom att mycket av det som sex- och samlevnadsundervisningen tidigare kritiserats för återspeglas i lärarnas utsagor om den egna undervisningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare konstruerar uppgifter för att utvärdera kunskaper hos sina elever. Lärare jobbar dagligen med att utvärdera sina studenter vilket medför många bedömningar av skiftande slag. Till sin hjälp i det arbetet har lärarna styrdokument i form av läroplaner och kursplaner, läromedel, kollegor och sin egen kunskap och utbildning. Tidigare forskning har visat på hur användandet av formativa metoder kan främja elevers lärande, men att de summativa examinationerna trots detta lever kvar i högsta grad. Flera studier visar också att en tydlig återkoppling av resultaten på examinationerna är en betydande faktor i elevernas lärande. Frågeställningarna i denna studie behandlar typer av uppgifter, betydelsen av styrdokument samt vilket stöd pedagogerna upplever att de har i arbetet med uppgiftskonstruktion. En kombination av ämneskunskaper, didaktiskt kunnande och kännedom om rådande styrdokument för att kunna anpassa undervisningen och examinationerna efter varje elevs förutsättningar presenterades av Lee Schulman under det tidiga 1980-talet och fick benämningen PCK – Pedagogical Content Knowledge. PCK har använts som ett analysverktyg i denna studie. Undersökningen har utförts som en digital enkät till lärare i grundskolan i en större kommun. Resultaten pekar bland annat på att lärare känner sig trygga i kunskaperna om styrdokument, men att de önskar mer utbildning i uppgiftskonstruktion. Skriftliga prov är den vanligaste examinationsformen men andra former, som muntliga prov eller gruppuppgifter, förekommer också. I arbetet med att konstruera uppgifter tar de flesta hjälp av innehållet i läromedlen, men även uppgifter från de nationella proven i NO tas upp som en inspirationskälla.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka kunskaper lärare har om språkstörning samt hur de arbetar med elever som har dessa svårigheter. I syftet ingick också att undersöka lärares uppfattningar om kompetensutveckling och tidigare utbildning inom området. Undersökningens metodansats var fenomenografi och som teoretisk utgångspunkt användes sociokulturell teori. Tio lärare i två olika skolor, en i innerstaden och en i förorten, intervjuades. Intervjuerna analyserades med en fenomenografisk analysmodell och flera olika kategorier kunde utkristalliseras. Trots att grundskolorna ligger i så olika socioekonomiska områden visade studien ett samstämmigt resultat mellan skolorna. Det främsta resultat var att lärare inte känner till funktionsnedsättningen språkstörning, mer än till beteckningen, trots att det statistiskt sett finns minst en elev i varje klass med varierande grad av språkstörning. Det framkom även av studien att ingen av de intervjuade lärarna hade fått någon utbildning eller fortbildning vad gäller språkstörning och att kunskapen om språkstörning var bristfällig. Lärarna arbetade på samma sätt med dessa elever som med andra i behov av särskilt stöd. Ingen av lärarna var nöjda med den specialpedagogiska hjälpen och flera ansåg att det är specialläraren som ska ta hand om elever som har språksvårigheter. Det visade sig även att personliga intressen i hög grad styr vilken typ av fortbildning som genomförs. En slutsats var att den enskilda läraren har fått huvudansvaret för elever med språksvårigheter, utan att ha tillräcklig kompetens för detta.

<p>Institution: Sektionen för Hälsa och samhälle</p><p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 p</p><p>Titel: ”Det sitter i ryggmärgen” - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på Internet</p><p>Författare: Mattias von Feilitzen</p><p>Examinator: Ingegerd Rydin</p><p>Dokument: Examensarbete, 10 poäng</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken attityd elever i årskurs 9 har till källkritik vid informationssökning på Internet samt vilken förmåga de har att värdera information på Internet källkritiskt, vilka kriterier de använder för värdering och även vilken syn de har på sin förmåga. </p><p>Metod: Inledningsvis har fokusgrupper använts som metod, där fyra grupper om 5 personer från två olika klasser från två olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. Därefter har ytterligare en person från varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. </p><p>Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till källkritik skiftar, både individuellt och mellan grupperna. De elever som har kommit i kontakt med området källkritik i skolan har en tydligare inställning till att det är viktigt jämfört med de grupper som inte har behandlat området i skolan. Elevernas syn på sin förmåga att värdera information är överlag att de kan hantera det någorlunda bra. När det väl gäller förmågan att värdera information finns det dock stora skillnader, men här är de mer individuella snarare än baserade på grupp- eller könstillhörighet. Överlag framkommer det att det finns stora brister i förmågan att värdera information och att de kriterier som används i stort är baserade på personliga preferenser, oavsett deras attityder till Internet som källa och källkritik vid informationssökning.</p><p>Nyckelord: attityder, informationssökning, källkritik, grundskola</p>