No description available.

<p>Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al. (1976) kan utgöra ett alternativ till Simons modell. För att få vetskap dels om vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever dels om huruvida modellen framarbetad av Mintzberg et al. är lämplig att använda för att beskriva vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever vid beslutsfattande i organisationer genomfördes öppna intervjuer med medelhögt uppsatta chefer i olika organisationer. Resultatet visar att informationsinhämtande, verklighetskontroll, generering av lösningsförslag och förutseende av konsekvenser är svårigheter viktiga att stödja. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Mintzberg et al:s modell är lämplig för att beskriva kognitiva svårigheter, men att vissa modifieringar i modellen borde göras</p>

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att undersöka hur polisen i Örebro hanterar ärenden och bemöter brottsoffer med kognitiva svårigheter. För att besvara syftet genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar eller har erfarenhet av bland annat ingripande och områdespolis. Resultaten visar att polisen försöker hantera alla brottsoffer lika oberoende av eventuella svårigheter eller funktionsnedsättningar, deras hantering utgick snarare från brottstypen samt brottsoffrets beteende. Vidare uppgav flera av respondenterna att det är önskvärt att personer berättar om sina eventuella svårigheter och vilket stöd som kan underlätta i kontakten med myndigheten då bättre kommunikation skulle innebära att brottsoffren får mer adekvat hjälp. Resultatet mynnar ut i slutsatsen att det finns både negativa och positiva aspekter kring att polisen väljer att bemöta alla brottsoffer lika, exempelvis att ingen riskerar att bli stämplad, samtidigt som det kan innebära att brottsoffren inte får den hjälp de kan behöva utifrån sina svårigheter. Vidare visar studien att brottsoffrets kognitiva förmågor kan ha betydelse för polisens bemötande. Det föreligger kunskapsluckor inom ämnesområdet och för att få en djupare förståelse för polisens upplevelser av brottsoffer och hur olika människor kan behöva stöd i rättsprocessen rekommenderas ytterligare studier.

No description available.

Vi har valt att undersöka en gruppverksamhet i Uppsala kommun, som riktar sig till föräldrar med kognitiva svårigheter. Vi vill i vår studie undersöka hur gruppledarna ser på gruppverksamheten, samt få ökad förståelse för hur de ser på sin roll som gruppledare. Vårt syfte med denna undersökning är också att försöka belysa hur föräldrarna har upplevt sitt deltagande i gruppverksamheten.  Vi har gjort en kvalitativ studie där vi gjort intervjuer med de två gruppledarna. Vi har även fått ta del av ett utvärderingsformulär som föräldrarna fyllt i med hjälp av gruppledarna under det utvärderingssamtal som man hade efter gruppverksamhetens avslut. De teoretiska utgångspunkterna vi haft när vi analyserat vårt material är KASAM och socialkonstruktionism. Centrala begrepp i vår analys är tre perspektiv på funktionshinder: medicinskt perspektiv, socialt perspektiv och rättighetsperspektiv. Resultatet från vår studie visar på att gruppledarna inte haft någon specifik modell som de arbetat efter utan de har haft utgångspunkterna i barnens behov, bemötande, lyhördhet, dialog, trygg samvaro samt ha en öppenhet mot föräldrarnas önskemål och behov. Detta har resulterat i att gruppledarna upplever att en trygg relation har kunnat etableras med föräldrarna, en relation med förtroende. Detta innebär att föräldrarna fått ett ökat nätverk, både det formella och det informella har utökats.  Även en förändring och positiv utveckling hos föräldrarnas personlighet samt föräldraskap märks enligt gruppledarna. Vår studie visar även på att föräldrarna fått mera kunskap om sin situation och en kunskap om sina rättigheter och var de kan vända sig i samhället. De är inte lika rädda för att ställa frågor när de inte vet eller förstår vissa sammanhang. Av vår analys av enkäten visar det att föräldrarna uppskattat att få träffa andra i liknande situation som de själva befinner sig. De skulle även rekommendera andra föräldrar att delta i gruppverksamhet. / We have chosen to conduct a study of one parenting group intervention in Uppsala kommun. The study addresses parents with cognitive difficulties. With this study, we want to examine the group leaders view at the group program, and to increase our understanding of how they view their role as group leaders. The purpose of this study is also to shed light on how the parents have experienced their participation in the group program. We have made a qualitative study where we conducted interviews with the two group leaders. We also had access to an evaluation form filled out by parents with the help of the group leaders during the final interview. The final interview was conducted after the completion of the group program. The theoretical perspectives we had when we analyzed our material is KASAM as well as a socialconstructionism. Key concepts in our analysis are three perspectives on disability: medical perspective, social perspective and rights perspective. The results of our study show that the group leaders had no specific model after which they worked. Instead the leaders have focused on children's needs, attitudes, responsiveness, dialogue, safe socializing skills as well as being open to the parents' wishes and needs. This has resulted in that the group leaders experience that a secure relationship has been established with the parents, a relationship of trust. This means that parents have expanded the width of their social networking; both the formal and informal networks have been expanded. Even a change and positive development of the parents' personality and their parenthood shows, according to the group leaders. Our study also shows that parents have more knowledge about their situation, knowledge of their rights and where they can turn in society. They are not as afraid to ask questions when they do not know or understand certain contexts. According to our analysis, the survey shows that parents appreciated being able to meet others in a similar situations. The parents would also recommend other parents to participate in parents group.

Denna systematiska litteraturstudie upprättats av intresse att undersöka hur inkludering påverkar eleverna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att beskriva de utmaningar som läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter. Detta leder även till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar på att många forskare ställer sig positiva till inkludering, men menar att lärare behöver mer kompetens på området. Det påvisas även att inkludering inte passar alla elever i matematiksvårigheter. Detta bland annat genom de signifikanta nivåskillnaderna som kan uppstå i en inkluderande matematikundervisning. Slutsatser som dragits i studien är att det behövs mer forskning på området, men även att de utmaningar läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter är väldigt individuellt. / This systematic literature review has an interest to investigate how inclusion affects students in mathematic disabilities. The purpose of this study is to highlight the challenges that teachers face with including students with mathematic disabilities. This also leads to an interest to investigate the relationship between concepts of inclusion and students in mathematic disabilities. Results show that many researchers are in favor of inclusion, but argues that teachers need more skills in the subject. It also demonstrates that inclusion doesn’t fit all students in mathematic disabilities. This particular by the significant differences in levels that can occur in an inclusive mathematic class-room. Conclusions made in this study are that more research is needed, but also that challenges teacher’s face with inclusion of students with mathematic disabilities is very individual.

Människor med kognitiva svårigheter är en bred målgrupp med varierande problematik. Forskning om målgruppen finns och intresset för målgruppen har ökat. Föräldrar med kognitiva svårigheter finns däremot inte omnämnda i någon större uträckning i forskningen. Den här studien är en litteraturstudie som fokuserar på föräldrar med kognitiva svårigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Goffmans stigmateori används för att lyfta fram det komplexa i att leva med en funktionsnedsättning. Studien problematiserar faktorer som påverkar mötet och hur föräldrarna uppfattar interaktionen med förskolan/skolan. Lärarnas perspektiv får också ett visst utrymme men studien gör anspråk på att främst använda ett föräldraperspektiv. Föräldrarna strävar efter att uppfattas som normala människor där begreppet normala ska ses som något som är vanligt, något att jämföra något annat med. Målgruppen blir som föräldrar indelade i ett flertal kategorier av professionella. Den här studien lägger fokus på lärarnas kategorisering. Föräldrarnas sociala nätverk lyfts fram som betydande. Slutsatsen är att det i vissa interaktioner mellan föräldrar med kognitiva svårigheter och förskola/skola finns problem som grundar sig i oförståelse från båda parter. Detta skulle kunna minskas med ökad kunskap om människor med kognitiva svårigheter hos lärarkåren. / People with cognitive difficulties are a wide group with different kinds of problems. There are some researches about the group and the interest in doing research with this group has increased. But there is not so much research on the category as parents. This study is a literature review and the focus is on parents with cognitive difficulties and their interaction with preschool and school. The theoretic starting point is social constructionist. Goffman’s stigma concept is the analysis tool that is used to explain the complex in living with disabilities. The study analyses the kind of factors that affect the meeting and how the parents perceive the interaction. The teacher’s perspective is also presented although this study claims to use a parent perspective. Parents strive to be perceived as normal human. The concept of normal should be seen as something to compare anything else with. The group is as parents divided into a number of categories by professionals, in this study the focus is on teacher's categorizations. The importance of parents own social network is discussed. The conclusion is that in some cases there is a problem in the interaction between parents with cognitive difficulties and the teachers. This basically depends on lack of understanding from both sides. This could be reduced with increased knowledge about people with cognitive difficulties among teaching staff.

Bakgrund: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en allt vanligare diagnos bland vuxna. Sjuksköterskor behöver ha handlingsberedskap och kunna möta denna patientgrupps omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser i omvårdnaden kring patienter med kognitiva svårigheter med fokus på ADHD. Metod: Designen är en litteraturöversikt baserat på 9 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Insamling av data har skett via databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed. Resultat: Granskningen av artiklarna resulterade i två huvudteman: Förutsättningar och begränsningar i omvårdnaden av patienter med kognitiva svårigheter som ADHD, med tre underteman; Tid, Bemötande och Attityder och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt mellan vårdinstanser med två underteman; Kommunikation mellan sjuksköterska och patient och Kommunikation mellan vårdinstanser. Resultatet visar att förutsättningar och begränsningar påverkade omvårdnaden exempelvis tid, attityder och relationer. Det kunde förekomma negativa attityder hos vårdpersonal gällande patienter med kognitiva svårigheter som ADHD. En terapeutisk relation mellan sjuksköterska och patient upplevdes gynna omvårdnaden. Kommunikation var en viktig del i omvårdnaden av patienter med kognitiva svårigheter som ADHD. En samordnande sjuksköterska ansågs vara till hjälp vid omvårdnad av patienter med inlärningssvårigheter. Konklusion: Kommunikation är en viktig faktor i omvårdnad av patienter med ADHD och sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden. Tid och patientens förutsättningar kan påverka sjuksköterskans kommunikationsmöjligheter. / Background: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is an increasingly common diagnosis among adults. Nurses need to have the ability to be able to meet this patient groups needs. Aim: The purpose is to describe nurses’ experience in care of patients with cognitive difficulties with focus on ADHD. Method: The design is a literature review of 9 qualitative and quantitative articles. The collection of data has been done via the databases Cinahl, Psycinfo and PubMed. Result: The review of the articles resulted in two main themes: Conditions and limitations in nursing care in patients with cognitive difficulties as ADHD with three subtopics Time, Treatment and Attitudes and Communication between nurse and patient and care units with two subtopics; Communication between nurse and patient and Communication between care units. The results show that conditions and limitations for example time, attitudes and relationships affected nursing in care of patients with cognitive difficulties as ADHD. There could be negative attitudes among healthcare professionals. However, a therapeutic relationship and communication between a nurse and a patient was found to benefit nursing patients with cognitive difficulties such as ADHD. Conclusion: Communication was an important factor in the care of patient with ADHD and the nurse had an important role in this. Time and the patient’s conditions could affect the nurses’ potential of communication.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson &amp; Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn &amp; Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al. (1976) kan utgöra ett alternativ till Simons modell. För att få vetskap dels om vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever dels om huruvida modellen framarbetad av Mintzberg et al. är lämplig att använda för att beskriva vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever vid beslutsfattande i organisationer genomfördes öppna intervjuer med medelhögt uppsatta chefer i olika organisationer. Resultatet visar att informationsinhämtande, verklighetskontroll, generering av lösningsförslag och förutseende av konsekvenser är svårigheter viktiga att stödja. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Mintzberg et al:s modell är lämplig för att beskriva kognitiva svårigheter, men att vissa modifieringar i modellen borde göras

Bakgrund: Fem procent av alla barn beräknas ha den neuropsykiatriska diagnosen adhd. Jämfört med barn generellt har de större utmaningar i livet. Kompensatoriska åtgärder för barnets kognitiva svårigheter genom kognitivt stöd rekommenderas för att minska utmaningarna i barnets aktivitetsutförande. Forskning visar på positiva effekter av insats i form av kognitivt stöd men området behöver beforskas mer. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga föräldrars syn på hur arbetsterapeutisk individuell insats i form av kognitivt stöd till barn med adhd-diagnos i åldern 6–12 år påverkat deras föräldrastrategier. Metod: Studien genomfördes med kvantitativ deskriptiv design i form av tvärsnittsstudie, genom trettio enkäter, till föräldrar i slutfasen av insatsen. Resultat: Kognitivt stöd ledde enligt föräldrarna till förbättrade föräldrastrategier inom olika områden som hjälpte barnen både att klara vardagliga aktiviteter bättre och hantera svårigheter avseende känslor. Föräldrarna skattade även att föräldrastrategierna stärkte föräldra-barnrelationen och ledde till minskade problematiska känsloreaktioner hos barnet. Slutsats: Studiens resultat indikerar att arbetsterapeutisk individuell insats i form av kognitivt stöd till barn med adhd kan innebära förbättrade föräldrastrategier inom olika områden som kan påverka barnets aktivitetsutförande, förbättra föräldra-/barnrelationen och minska problematiska känsloreaktioner hos barnet.