Bakgrund: Fem procent av alla barn beräknas ha den neuropsykiatriska diagnosen adhd. Jämfört med barn generellt har de större utmaningar i livet. Kompensatoriska åtgärder för barnets kognitiva svårigheter genom kognitivt stöd rekommenderas för att minska utmaningarna i barnets aktivitetsutförande. Forskning visar på positiva effekter av insats i form av kognitivt stöd men området behöver beforskas mer. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga föräldrars syn på hur arbetsterapeutisk individuell insats i form av kognitivt stöd till barn med adhd-diagnos i åldern 6–12 år påverkat deras föräldrastrategier. Metod: Studien genomfördes med kvantitativ deskriptiv design i form av tvärsnittsstudie, genom trettio enkäter, till föräldrar i slutfasen av insatsen. Resultat: Kognitivt stöd ledde enligt föräldrarna till förbättrade föräldrastrategier inom olika områden som hjälpte barnen både att klara vardagliga aktiviteter bättre och hantera svårigheter avseende känslor. Föräldrarna skattade även att föräldrastrategierna stärkte föräldra-barnrelationen och ledde till minskade problematiska känsloreaktioner hos barnet. Slutsats: Studiens resultat indikerar att arbetsterapeutisk individuell insats i form av kognitivt stöd till barn med adhd kan innebära förbättrade föräldrastrategier inom olika områden som kan påverka barnets aktivitetsutförande, förbättra föräldra-/barnrelationen och minska problematiska känsloreaktioner hos barnet.

Föräldrar med kognitiva svårigheter som fått sina barn placerade är en särskilt utsatt grupp i samhället i behov av stöd från socialarbetare. Socialarbetare har en skyldighet att tillhandahålla adekvat stöd till dessa föräldrar enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialarbetare, som i sin yrkesroll kommit i kontakt med föräldrar med kognitiva svårigheter som fått sina barn placerade, resonerar kring dessa föräldrar. Det undersöktes genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. De teman som framkom av insamlad data var socialarbetarnas erfarenheter, föräldrarnas upplevelse samt kunskap och stöd. Resultat som framkom var bland annat att det är ett svårt men givande arbete, att föräldrarna kan upplevas ha svårt att förstå anledningen till placeringen samt att det är viktigt med stöd till och kunskap kring föräldrarna. Studiens resultat analyserades i relation till tidigare forskning inom ämnet samt teorierna gräsrotsbyråkrati och empowerment.

Denna studie är en samverkansuppsats med SUF – kunskapscentrum i region Uppsala.SUF arbetar gentemot professionella och bidrar med information om föräldrar som har kognitiva svårigheter. Dessa familjer är en grupp som ofta är mer missgynnade än andra familjer. Föräldrar som har kognitiva svårigheter förekommer i barnavårdsutredningar och är ofta i behov av mer och långvarigare stöd från socialtjänsten.Professionellas förhållningssätt kan påverka omfattningen och kvaliteten på det stödföräldern erbjuds. Studien utgick ifrån att se hur professionella förhåller sig till olika kontextuella faktorer vid bedömningen av föräldraförmåga i barnavårdsutredningar där en förälder har kognitiva svårigheter. Detta görs utifrån Feldmans kontextuella –interaktionella modell som kompletteras med Bronfenbrenners utvecklingsekologiskamodell och BBIC (Barns behov i centrum). Metoden är kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju med tematisk analys. Modeller som BBIC och Signs of safety kan ha betydelse för socialsekreterarens förhållningssätt. Resultaten visar att förhållningssättet till tidigare nämnda modeller är flexibelt. Skillnader i förhållningssättet framträder utifrån vilken betydelse förälderns egna behov och välmående ges i utredningen och synen på kärlek som ett skydd för barnet. Kontextuella faktorer som ses som viktiga varierar från familjens unika fall och avgörs utifrån om de ses påverka förälderns förmåga att tillgodose barnets behov och på så sätt utgöra en risk eller ett skydd. Förälderns egenskaper, förälderns historia, livskriser i familjen och sociala nätverket är kontextuella faktorer som generellt ses som extra viktiga. Studien visar att det sociala stödets kvalitet har stor betydelse. Socialsekreterarens förmåga att beakta flera kontextuella faktorer och förälderns kognitiva svårigheter för att utifrån dessa samverka med andra professionella, släkt och vänner omkring föräldern har potential att skapa stöd av hög kvalitet för föräldern och barnet.

<p>Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen. Arton elever bearbetade information långsamt. Eleverna skattade att de mådde psykiskt sämre än normgruppen. De rapporterade tidiga skolsvårigheter som i vissa fall uppmärksammats,men lämnats utan adekvat åtgärd. Elever med långvariga skolproblem,försvårande additiva faktorer kombinerat med ett begåvningsvärde i normalvariationens nedre spann samt långsamhet vid informationsbearbetning upplever negativa individuella konsekvenser. De negativa effekterna kan mildras med tidiga interventioner på en för eleverna adekvat nivå och beaktat elevernas relativa kognitiva styrkor.</p>

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen. Arton elever bearbetade information långsamt. Eleverna skattade att de mådde psykiskt sämre än normgruppen. De rapporterade tidiga skolsvårigheter som i vissa fall uppmärksammats,men lämnats utan adekvat åtgärd. Elever med långvariga skolproblem,försvårande additiva faktorer kombinerat med ett begåvningsvärde i normalvariationens nedre spann samt långsamhet vid informationsbearbetning upplever negativa individuella konsekvenser. De negativa effekterna kan mildras med tidiga interventioner på en för eleverna adekvat nivå och beaktat elevernas relativa kognitiva styrkor.

Vid brister i föräldraförmågan, där modern inte kan se till att sitt barn får de grundläggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till familjehemsplacering av sitt barn enligt Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rätt till stöd för att bearbeta de känslor som kan uppstå vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker där de berättar om att mödrar kan drabbas av känslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med familjehemsplaceringarna.Studien är gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara studiens syfte och svara på frågeställningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en är missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar både om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem. Andra viktiga aspekter som har framkommit i resultatet är mödrarnas känsla av sorg när deras barn blir familjehemsplacerade, den nya föräldrarollen som uppstår, att socialtjänsten har ett barnperspektiv vid utredningar och beslut samt vilken typ av stöd mödrarna önskar. Detta analyseras sedan med hjälp av den tidigare forskningen som har hittats inom ämnet och med hjälp av Fyhrs sorgteori samt anknytningsteorin. I slutet av uppsatsen presenteras de slutsatser författarna har kommit fram till och en diskussion om dessa. / In lack of parenting skills, where the biological mother can´t give her child its fundamental needs, they´re sometimes forced to place their children into foster homes according to the Swedish law. The two laws who decide if the social services need to help the child is the law of social services (SoL, SFS 2001:453) or the law with special provision about care of children and youth (LVU, SFS 1990:52). These mothers have according to the law the right to get support from the social services to handle the feelings that can come up in these types of trauma. Mothers with direct experience, for example Widerlöv (2012) och Trullson (2008), have written books and articles where they explain that mothers suffer feelings like quilt, shame and sorrow. Therefore they really need the support from the social services. This study is made out of a qualitative and inductive method and to answer the questions of this study, seven semi-structured interviews with biological mothers have been made.In the result the reader can see that all mothers except one are not satisfied with the support that they´ve been offered. It´s both that they haven´t been offered support and that it has been the wrong kind of support for them. There are other important aspects shown in the result which is for example the mothers sorrow when their children move to a foster family, the new role of parenting, and the sorrow for the mothers that the social services works in the perspective of children in investigations and decisions, and what type of support the mother has the right to get. In the analysis the results connects to research related to this subject and the theory of sorrow by Fyhr and the attachment theory. The writers will in the end of this essay account about the conclusions of this study and follow that up with a discussion.

Detta examensarbete bygger på en upplevd problematikav personal på ett LSS-boende för ungdomar som delgivitsmig. Genom denna kontakt kunde en tydlig beskrivning gesom problemområdet, förutsättningar och begränsningar,vilket gav projektet en tydlig initial utgångspunkt. Problematikensom urskiljts på boendet var kortfattat att brukarnainte har tillgång till bankomatkort och att vissa dessutominte har tillgång till sina pengar alls. Detta skapar svårigheterdå de skall handla på butiker som övergått till att varakontantlösa. Konsekvenserna av detta är tydlig, man kaninte betala för sig och detta grundar sig i två saker. Trendenav att digitaliseras och bli kontantlös samt att personer medintellektuell funktionsvariation har svårigheter med förståelsenför digitala pengar, där detta projekt främst fokuserarpå den slutliga problematiken.Denna problematik kommer att bemötas med en utgångspunktinom grafisk design och hur det kontantlösasamhället kan utvecklas genom olika designlösningar. Enidégenerering resulterade i att projektet inriktar sig på:att skapa en applikation som förenklar och förtydligar dedigitala pengarnas värde. Detta skall uppnås genom attförse användaren med visuella stöd som kan anpassasefter personlig preferens. Utöver detta skall verktyget ävenfungera som ett betalkort för att utnyttja möjligheten attgrafiskt visa en transaktions påverkan av totala saldot. / This thesis is based on a perceived problem from staffmembers of an accommodation for youths with disabilitiesthat has been shared with me. Through this contact I got aclear view of the troubles that occured, the possibilities andlimitations that revolved around the subject. The problemthat had been identified was how the youths did not haveaccess to or sometimes were not trusted with a cash cardfor different reasons. This has created a problem for thesepeople when they are trying to shop from a store that hasbecome cashless. The consequences of this is clear, theycannot pay for themselves wich is based on two things.The trend of stores turning cashless and that people withintellectual disabilities have difficulties with understandingthe value of digital money. In this thesis I focus on the latter,the understanding of digital money.The problem will be treated with graphic design as a startingpoint and investigate how the cashless community canevolve to be more including. An initial idea session resultedin a focus of creating the following: An application thatsimplifies and clarifies digital monetary value. This will beperceived through providing the target group with a visualaid that can be customized based on the users comprehensionand preferences. The app will also include a paymentfeature that utilizes the opportunity to give the user visualaid. This can provide the user with a deeper understandingof the impact of the transaction on their total ammount.