Syftet med uppsatsen är att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig åt mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket här benämns passivt deltagande, och andra mer aktiva former såsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nätverk och tillit. Den teoretiska utgångspunkten är att tillgång till nätverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrågad om att delta i aktiviteter, medan tillgång till tillit tycks öka en individs benägenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bästa. Datamaterialet som används är den svenska delen av European Social Survey från 2002. Logistisk regressionsanalys visar att tillgång till formellt nätverk är förknippad med en högre sannolikhet för både aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgång till informellt nätverk inte är relaterat till politiskt deltagande. Vidare är hög tillit till rättsväsendet förenat med en mindre benägenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker är positivt relaterat till aktivt deltagande. För passivt deltagande är hög tillit till riksdagen förknippad med en större sannolikhet till deltagande. Som uppslag till fortsatt forskning diskuteras bland annat varför nätverk tycks påverka deltagande, och hur tillit kan verka i relation till nätverk. Även vikten av att separera olika delar av det sociala kapitalet och studera vilken effekt var och en av dessa har förs fram.

<p>Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.</p>

I denna studie undersöks en potentiell digitalisering av det svenska valsystemet. Utöver en undersökning kring vad en digitalisering av valsystemet innebär presenteras olika digitala valalternativ som finns till det traditionella valsystemet. Samtidigt samlas åsikter in från svenska valdeltagare om vad de tycker om dessa olika valsystem och vilket system som valdeltagarna anser uppfyller sitt syfte mest optimalt. Potentiella fördelar och nackdelar som kan uppstå för valdeltagare vid en digitalisering av röstningsprocessen, samt de primära skillnader som finns mellan det traditionella valsystemet kontra ett digitalt valsystem är även ett huvudområde inom denna studie. Avslutningsvis kommer det i denna studie att forskas kring vad som förhindrar digitaliseringen av valsystemet. All information har samlats in via en litteraturstudie samt en intervju med Valmyndigheten, som ansvarar för att svenska val ska fungera. Utöver detta har valdeltagare kontaktats via en enkät som har skapats för att samla in valdeltagares ställning till de olika valsystemen som presenteras. / Within this study a potential digitalization of the Swedish electoral system is made. Beyond a research around what a digitalisation of the electoral system means will this study present different digital alternatives to the traditional electoral system. Meanwhile, opinions will be collected from Swedish election participants regarding what election system they prefer and what system they think is the most optimal. Potential benefits and disadvantages for the election participants that could originate from a digitalization of the election system is also a key goal of the study. Finally within this study a research about what prevents a digitalisation will be presented. All the information has been collected through a theory research and an interview with Valmyndigheten, who is responsible for Swedish elections. Beyond the interview and the theory study a survey has been made to collect the voter participators position regarding the different electoral systems presented.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning påvisar ett lägre valdeltagande jämfört med övrig befolkning i Sverige. Vad detta beror på är inte helt självklart. Officiella utredningar har antytt att personer med funktionsnedsättningar till stor del hindras från att delta på grund av bristande tillgänglighet vid val, både fysisk och informationsmässig. Detta indikerar att det bristande valdeltagandet kanske inte är av fri vilja, utan att det kan bero på att möjligheten till valdeltagande begränsas. I tidigare funktionshinderforskning har nätverk pekats ut vara av särskild betydelse för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras valdeltagande. Som ett steg på vägen för att förstå det låga politiska valdeltagandet för personer med intellektuell funktionsnedsättning verkar det på så vis finnas skäl att vidga vyerna och även studera nätverkets perspektiv, vilket görs i denna uppsats. Genom kvalitativa intervjuer med personal på LSS-boende, en central del av nätverket för personer med if, så undersöks det dels hur personalen ser på valdeltagande för personer med if, dels hur de arbetar med valdeltagande rent praktiskt. Detta har gjorts i deskriptiv bemärkelse, i syfte att beskriva hur personalen uppfattar sin nätverksroll och hur de arbetar med valdeltagande i sina verksamheter. Kopplingen mellan dessa två huvudfrågeställningar är en tanke om att synsätt på valdeltagande kan påverka hur man sedan praktiskt arbetar. Studien visar på att personal ser valdeltagande för personer med if som något önskvärt, men att det kanske inte ses som deras roll att initiera ett politiskt intresse. Deras arbete kan på så vis beskrivas som reaktivt, de hjälper till om det efterfrågas. Respondenternas arbete med valdeltagande verkar på så vis inte främst påverkas av deras syn på deltagande, utan snarare av synen på sin egen roll och arbetsuppgift. Sammanfattningsvis så visar denna studie på att nätverk verkar spelar roll, men att ytterligare forskning krävs för att förstå hur och vad som kan göras för att öka valdeltagandet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Presidentvalet 2020 slog rekord i USA, det slogs inte bara röstningsrekord pån nationell nivå utan flertalet delstater såg det högsta valdeltagandet någonsin. USA har sedan mitten av 1900-talet haft ett mycket lågt valdeltagande. Då presidentvalet 2020 slog ett över 100 år gammalt rekord finns det tecken som tyder på att det amerikanska valdeltagandet blir allt högre. Den här uppsatsen har därför som mål att undersöka och utforska de faktorer som kan ha bidragit till att amerikanerna valde att gå man ur huse för att lägga sina röster. Tidigare studier om valdeltagandet i USA har fokuserat på varför amerikaner inte röstar, den har uppsatsen menar finna en förklaring till varför amerikaner faktiskt röstar och hur det har bidragit till det rekordhöga valdeltagandet. Uppsatsen antar att det är skiftande värderingar som ligger bakom det ökande valdeltagandet, till exempel att bosatta på landsbygden besitter materialistiska värderingar och att stadsbor besitter postmaterialistiska värderingar. Vidare antas det att det under det sena 1900-talet skedde ett kulturellt skifte och att vi idag ser en motreaktion till den vilket har gjort den amerikanska väljaren mer aktiv, samt att den amerikanska väljaren har blivit mer engagerad, både politiskt och icke-politiskt vilket har bidragit till ökad kompetens bland väljarkåren. / The U.S. Presidential election of 2020 was record-breaking. It was the first time in over 100 years that the United States had seen such high voter turnout. Since the mid20th century, the U.S. has seen a very low voter turnout, but it has been on the incline in later years. Therefore, this essay aims to research and explore the potential factors behind the increasing number of voters. Previous studies on voter turnout in the U.S.have focused on why Americans do not vote. This essay, in contrast, aims to find the potential causes as to why the American voter has become more active than previously. The essay assumes that there are different values amongst those living in urban and rural areas, contributing to the increased voter turnout. It is also assumed that there was a shift from materialistic values to post-materialistic values during the latter half of the 20th century, and the increasing number of voters is due to a reaction towards this shift. What is more, the essay assumes that the American voter has become more engaged, both politically and non-politically, making the American voter more competent and more trusting of their abilities.

De allmänna valen utgör en av den representativa demokratins grundpelare. Den tidigare forskningen om deltagande i valen är omfattande, men det finns bland annat behov av studier om valdeltagandets variation på lokal nivå. Syftet med denna studie är därför att bidra till en mer fördjupad kunskap om valdeltagandets lokala variation och varför valdeltagandet varierar mellan olika lokala områden. Studien har två frågeställningar, nämligen hur valdeltagandet varierar i de allmänna valen på lokal nivå och hur valdeltagandet kan förklaras utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna görs en sekundäranalys av offentlig statistik från de nya regionala statistikområdena i Sverige. De statistiska analyserna som används i studien består både av univariata, bivariata och multivariata analyser. Resultatet visar att det finns tydliga samband mellan socioekonomiska och demografiska faktorer samt valdeltagandet i de allmänna valen. Vidare visar resultatet att socioekonomiska faktorer, framför allt utbildning, verkar ha större betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalet medan demografiska faktorer såsom ålder, kön, bakgrund och medborgarskap verkar ha större betydelse för valdeltagandet i region- och kommunalvalet.

A résumé of the individual, the institutional and the contextual perspective regarding research on electoral participation finds population size and population density having only to a limited extent been subjected to empirical tests in international studies, and Sweden not being observed in this matter at all. The research question How do population size and population density correlate with electoral participation on an aggregated level? is therefore formulated, together with a threefold purpose comprised of i) subjecting hypotheses on population factors to a theory-testing study, ii) contributing to research about aggregated election statistics, and iii) investigating and analyzing electoral participation in Swedish municipalities. Hypotheses propound by Blais and Dobrzynska (1998) and Geys (2006) are employed. H1 presuppose a negative correlation between population size and electoral participation. Concerning population density, H2 anticipate a positive association, while H3  on the contrary suggests a negative such. Quantitative method is used as statistical analysis is executed via regression models, which examines the electoral participation on the municipality level in the general elections to the Swedish Riksdag between 1991 to 2022. Results support H1 and H3 with statistical significance achieved for negative correlations, signifying that turnout is estimated to decrease as population size and population density increases. However, analysis of the outcomes underlines uncertainty as levels of confidence varies. Furthermore, with regression coefficients being nearly flat, conclusions point to small implications of these results. Closing discussions advocate how population factors could be adopted as contextual determinants in the research on electoral participation, per suggestions on qualitative approaches moving forward.

Political trust is by many thought to be an important factor for a society to work efficiently, due in part to trust in political institutions being a motivator for citizens to abide by rules and laws. Political trust is also thought to have an impact on voter turnout, according to some of the previous research. This correlation, however, is debated among researchers. This paper takes off from previous research regarding how voter turnout is impacted by different factors and specifically how voter turnout among young people is impacted. Previous research shows that voter turnout can be impacted by numerous factors on the individual as well as the aggregated level. Gender, age, and level of education are seen as some of the factors for voter turnout on the individual level, whereas the size of the population and proportional representation are seen as some of the factors for voter turnout on the aggregated level. Moreover, specifically voter turnout among young people is well-studied due to the generally lower turnout of this group. Previous research has shown how education and political interest, among other factors, might impact voter turnout among young people. This paper also rests on previous research of political trust in general and political trust as a factor for voter turnout. As mentioned above, the correlation between political trust and voter turnout is somewhat disputed, with some research showing strong correlation and other studies showing no evidence of such correlation. In this paper we therefore aim to study whether political trust, meaning trust for political institutions, has an impact on voter turnout among young people between the ages of 20–26. The term political institutions in this paper include the Swedish Parliament, the Swedish Government and the Swedish political parties represented in the parliament. The method in this study is quantitative, using cross tabulation to analyse the relationship between political trust and voter turnout among young people. The data on which the analysis is based are gathered from the results of the longitudinal research program Political Socialization Program by YeS (Youth &amp; Society), Örebro university. The results suggests that young people have quite high levels of trust with over half of the respondents expressing very high or quite high levels of trust for all three of the political institutions. The results also show that the young people of this population have more trust toward the Swedish Parliament than to the Swedish Government and the political parties. Furthermore, the analysis indicates that low or no trust in each of the political institutions might correlate to a lower voter turnout on the individual level.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur valadministreringen och tjänstemännens handlande i en tid av politisk polarisering i delstaten Kalifornien, kan tänkas inverka på universitetsstudenters förtroende för valsystemet och valprocessen, och i förlängningen incitamenten att rösta. Studien utförs i den amerikanska delstaten Kalifornien och det har genomförts kvalitativa intervjuer med universitetsstudenter från UCLA. Det teoretiska ramverket som användes var Holmberg och Oscarssons (2004) teori om de tre parametrarna institutionella, kontextuella och individuella, förklaringarna till attityder till röstning. Även Rothstein och Kumlins (2001) teori om socialt kapital &amp; förtroende används i uppsatsen för att förståelse för sambanden mellan korruption, tillit för samhället och de politiska institutionerna. Resultatet i studien visade att respondenterna är positivt inställda till de delar av valprocessen som valadministrationen (de politiskt tillsatta tjänstemännen) inte har ett tydligt inflytande över. I det avseenden där de har ett tydligare inflytande, väcker de misstro och förtroendet för valsystemet och valprocessen är lägre. Resultatet visar att respondenterna har ett mycket lågt förtroende för offentliga tjänstemän generellt. Den politiska polariseringen i USA visar sig påverka valdeltagandet i en positiv riktning, men förvärrar förtroendet för valadministrationen.

The main purpose of this study is to examine if variations in voter turnout for the European Parliament elections in each member state is affected by the rate of national party polarization on the EU-dimension of party politics. The theoretical background assumes that a high level of polarization generates higher voter turnout since more alternatives are presented to the electorate. This makes it easier for the electorate to find a party that represents their preferences. This will, in turn, increase the likelihood that they will participate in the election.This study uses a research design based on a quantitative analysis with data from each member state, except those with compulsory voting, in the European Parliament elections of 2004 and 2009. The results of the analysis indicate a relationship between high levels of party polarization and lower turnout in the European Parliament election. There seem to be a tendency that in systems where there is greater polarization, the voters tend to participate less in the European Parliament elections.