The most widely cited European data on work hours mismatches at the couple level date back to the 1990s. The general gist of analyses of these data was that "overworked" dual-earner couples frequently preferred work hours reductions, especially those with childcare responsibilities. This study uses more recent data from the European Social Survey (2010-12) to update the available evidence on actual and preferred breadwinner models and on the occurrence and determinants of work hours mismatches among couples in Europe. The focus is on differences between demographic groups and countries in the degree to which cohabiting couples are either underemployed (working fewer hours than desired) or overemployed (working more hours than desired). Our analyses show that about one third of couples are underemployed, while only one in ten report being overemployed. We identify low education and the presence of children below school age as risk factors for underemployment, whereas highly educated women and fathers of teenagers tend to be overemployed. In a comparison of 16 European countries, we find couples in Greece, Ireland, Slovenia, and Spain to be most at risk of experiencing underemployment - in the countries that were most strongly affected by the recession. The effects of children on the experience of hours mismatches are found to vary across Europe - a particularly strong association of children below school age with parental underemployment is observed in Central and Eastern Europe, Finland, and Germany and a particularly weak one in Great Britain, Greece, Ireland, and Sweden.

Trust is seen as an essential ingredient in a flourishing society. It is a well-researched subject within the political science discourse, but few have looked at how retirement affect trust. This thesis aims to examine the relation between retirement and trust using regression analysis. Two hypotheses are formulated in relation to previous research findings; that trust increases when a person retires, and that this positive effect is expected to be stronger for retirees that engage in civil society. This thesis finds little evidence that supports the first hypothesis. Instead, retirement is negatively associated with trust, and this stands true after controls for other variables (health, education, age, year of birth) and a robustness test. In relation to the second hypothesis, this thesis finds that civic participation is indeed positively related to trust among the retired, although this relationship is rather weak.

<p>Does the country people live in affect the probability of them experiencing happiness? Can a country variable in an ordinal regression model be affected when microeconomic and macroeconomic factors are added to the model? The possible outcomes are either that the country variable affects less when the additional predictors are added to the model, or that they stay the same. The micro data is collected from the European Social Survey database, the macro data is collected from the World Bank. The country variable becomes less substantial when additional variables are added to the model. The variable with the most influence over expected happiness apart from the country variable is whether the individual often socializes with friends or not. It’s statistically significant that the supervened variables make the country variable less volatile in some cases.</p>

Does the country people live in affect the probability of them experiencing happiness? Can a country variable in an ordinal regression model be affected when microeconomic and macroeconomic factors are added to the model? The possible outcomes are either that the country variable affects less when the additional predictors are added to the model, or that they stay the same. The micro data is collected from the European Social Survey database, the macro data is collected from the World Bank. The country variable becomes less substantial when additional variables are added to the model. The variable with the most influence over expected happiness apart from the country variable is whether the individual often socializes with friends or not. It’s statistically significant that the supervened variables make the country variable less volatile in some cases.

Syftet med studien är att undersöka huruvida skandinaviska mäns attityd och handling gentemot jämställdhet påverkas vid ett faderskap av döttrar. Studier som tidigare genomförts visar att män med döttrar tenderar att ha större insikt i hur kvinnors position i samhället ser ut. Dock är dessa utförda på utomeuropeiska länder och resultaten visar även på att detta samband är kulturellt betingat. På grund av detta finns en vikt i att undersöka om detta fenomen även finns hos skandinaviska män, då de skandinaviska länderna ses som några av de mest jämställda samhällena i världen. Något som även saknas bortsätt från en av dessa är att studierna inte undersöks hur sambandet mellan individers attityder och faktiska handlingar ser ut. Detta kan ses som en svaghet på grund av att dessa dimensioner inte alltid är kausala. Således är denna studies syfte att undersöka om detta fenomen finns i de skandinaviska nationernas kultur. De frågeställningar som studien besvarar är: Finns det en skillnad i attityden till jämställdhet hos skandinaviska män med döttrar och män utan döttrar? samt Finns det skillnader i hur mycket hemansvar skandinaviska män tar vid faderskap av döttrar och män utan döttrar? För att besvara dessa forskningsfrågor används en kvantitativ metod, detta på grund av att resultatet går då att applicera på skandinaviska män och inte endast respondenterna. Det datamaterial som hypotesprövningarna grundar sig i är European Social Survey. En presentation av varför en individs handling samt attityd inte alltid har ett kausalt samband är inkluderad. Resultaten antyder att detta fenomen är kulturellt betingat då de skandinaviska männen inte påverkas av deras barns genus. Resultatet antyder således att ju mer jämställt land männen lever i ju mindre påverkas de av dess barns genus när det kommer till inställningen till jämställdhet. Resultaten visar även att skandinaviska män tenderar till att återgå till ett mer könsrollsstereotyp handlande i hemmet vid ett faderskap.

Denna studie ämnar undersöka skillnaden i osäkra anställningar mellan unga kvinnor och män i 14 Europeiska länder dels på landspecifik nivå samt indelat i välfärdsregimer. Underlaget för studien kommer ifrån European Social Survey från åren 2010 och 2012. För analysen har logistisk regressionsanalys tillämpats i statistikprogrammet SPSS. Genom ett uppslag i tidigare forskning och teori om faktorer på både individ- och institutionsnivå formulerades två hypoteser: Att kvinnor i större utsträckning än män innehar osäkra anställningar samt att den största skillnaden skulle gå att urskönja i den konservativa välfärdsregimen. I ett inledande skede vid kontroll för enbart kön tenderade kvinnor i den socialdemokratiska välfärdsregimen att ha en större sannolikhet till en osäker anställning. Detta resultat speglas inte i de två övriga regimgrupperna. Vid kontroller för sociodemografiska variabler, främst sektor, upphör denna tendens och en könsskillnad går inte att påvisa. När kontroller för familjebildning förs in ändras resultatet. Kvinnor i tre länder, varav två i den konservativa välfärdsregimen, har en större sannolikhet till en osäker anställning. Välfärdsregimer tycks inte vara den mest fruktbara metoden för analys i kluster men ger möjlighet till en djupare förståelse för viktiga institutionella faktorer på landspecifik nivå. Generellt har unga kvinnor inte osäkrare anställningar än män i studien men kontroller för fler relevanta variabler är något som skulle kunna fördjupa analysen.

Specific factors of social exclusion of older persons and their reflection in public administration Abstract This work deals with social exclusion of older people. First try on the analysis of the concept of social exclusion to find a framework through which could later be studied its occurrence in a group of seniors. This framework is the definition of general elements that characterize social exclusion in terms of social, economic and political, which allows you to set specific indicators, which can then be examined in a group of seniors. This work is defined as the proportion of the population older than sixty years. He also works with the theme of health, which is provided as a determinant, which affects all other dimensions. The individual results gradually that seniors as a group generally show a tendency towards higher incidence of social exclusion than the general population or the unemployed. Identified dimensions were then tested using analysis of secondary data set of European social Survey 2008. Another intention of this work was to deal with reflections identified dimensions and their occurrence in public administration and the various levels identified based on the concept of multilevel governance. Reflections on the individual dimensions of social exclusion and was performed at international,...

Hög tillit till samhällets institutioner är viktigt för ett välfungerande samhälle, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi generellt sett hög tillit till samhällets institutioner, men den höga tilliten kan utsättas för en negativ spiral om det finns grupper i samhället med låg tillit. Hög tillit till polisen medför bland annat ett mer effektivt polisarbete. Tidigare forskning visar att människors tillit till polis i Sverige skiljer sig åt beroende på härkomst. Således verkar det vara så att tillitsnivån till polisen ser olika ut beroende på om du tillhör gruppen infödd svensk, invandrare eller andragenerationens invandrare. Syftet med denna studie är att studera vilka härkomstskillnader det finns i Sverige gällande tillit till polis samt vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader. Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial med 1497 respondenter från European Social Survey. Den bivariata analysen mellan härkomst och tillit till polisen visar att andragenerationens invandrare har lägre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar och invandrare har en högre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar. Baserat på tidigare forskning studerar vi olika faktorers påverkan på härkomstskillnader i tillit till polisen. Resultatet visar att faktorer som socioekonomi, trygghet i närområdet, synen på i vilken omfattning polisen diskriminerar, synen på polisens bemötande i allmänhet och social tillit inte kan förklara härkomstskillnaderna. Det var endast uppfattningen kring polisens arbetssätt som till en viss del kunde förklara skillnaderna i tillit till polisen mellan infödda svenskar och andragenerationens invandrare.

The diploma thesis deals with the topic of measuring society-wide values according to the theory and method designed by Shalom Schwartz. The concept of values and its place in sociology is introduced, the development of Schwartz' theory and method is outlined and its varieties presented. Using the Portrait Value Survey Method, which is based on the data from the European Social Survey, the values of the Czech society are measured. This is carried out by the means of correlation and regression analyses of ten basic values with chosen descriptive variables - age, gender, education and political orientation. The results of the study does not show any significant deviations from the anticipated outcome, the values are quite traditional especially in connection with the gender and age differentiation. The values of individuals change in time and are dependent on the above mentioned factors.

The left-right concept is considered to facilitate communication and orientation in the political world. It has a long tradition in European politics due to its capacity to absorb different associations over time. However, this dynamic nature of the concept requires periodical reassessments in order to assure that a common conceptualisation endures. This dissertation focuses on reassign what individual left-right orientation means. Usually, this is measured by asking people to place themselves on a scale labelled ‘left’ and ‘right’ at its endpoints. The first empirical analysis of this dissertation shows that this measure is comparable across groups and countries. Thereafter, the relationship between an individual’s issue preference and left-right orientation is considered. The second empirical analysis shows that this relationship is conditioned by the importance people assign to the respective issues. The final analysis demonstrates that what explains left-right orientation is contingent on individual and contextual factors. This implies that in order to understand left-right orientation, it is not enough to identify what has an impact on a person’s position but also account for all those factors that predict variation between individuals. Given this complexity, my conclusion is that the left-right concept runs the risk of becoming too complicated to serve as an analytical tool to shed light on political attitudes and behaviour. / El concepte esquerra-dreta és considerat com un factor facilitador de la comunicació en el món polític. Té una llarga tradició’ en la política europea degut a la seva capacitat d’absorbir diferents associacions a través del temps. Tanmateix, aquesta natura dinàmica del concepte requereix revisions periòdiques per assegurar que persisteix una conceptualització comuna. La present tesi es centra en resignar el que significa l’orientació esquerra-dreta. Normalment, es mesura tot demanant als enquestats posicionar-se a ells mateixos en una escala que va de l’esquerra a la dreta. El primer anàlisi empíric de la present tesi mostra que aquesta mesura és comparable entre grups i països. Seguidament, es considera la relació entre les preferències temàtiques dels individus i llur orientació esquerra-dreta. El segon anàlisi empíric mostra que aquesta relació està condicionada per la importància que les persones assignen als temes respectius. L’anàlisi final demostra que el que explica l’orientació esquerra-dreta depèn de factors contextuals i individuals. Això implica que per entendre l’orientació esquerra-dreta no és suficient identificar què té un impacte en la posició d’una persona sinó també una explicació per a tots aquells factors que preveuen la variació entre individus. Donada aquesta complexitat, la meva conclusió és que el concepte esquerra-dreta corre el risc de convertir-se en massa complicat per a servir com a eina analítica per a l’estudi de les actituds i el comportament politics.