Hög tillit till samhällets institutioner är viktigt för ett välfungerande samhälle, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi generellt sett hög tillit till samhällets institutioner, men den höga tilliten kan utsättas för en negativ spiral om det finns grupper i samhället med låg tillit. Hög tillit till polisen medför bland annat ett mer effektivt polisarbete. Tidigare forskning visar att människors tillit till polis i Sverige skiljer sig åt beroende på härkomst. Således verkar det vara så att tillitsnivån till polisen ser olika ut beroende på om du tillhör gruppen infödd svensk, invandrare eller andragenerationens invandrare. Syftet med denna studie är att studera vilka härkomstskillnader det finns i Sverige gällande tillit till polis samt vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader. Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial med 1497 respondenter från European Social Survey. Den bivariata analysen mellan härkomst och tillit till polisen visar att andragenerationens invandrare har lägre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar och invandrare har en högre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar. Baserat på tidigare forskning studerar vi olika faktorers påverkan på härkomstskillnader i tillit till polisen. Resultatet visar att faktorer som socioekonomi, trygghet i närområdet, synen på i vilken omfattning polisen diskriminerar, synen på polisens bemötande i allmänhet och social tillit inte kan förklara härkomstskillnaderna. Det var endast uppfattningen kring polisens arbetssätt som till en viss del kunde förklara skillnaderna i tillit till polisen mellan infödda svenskar och andragenerationens invandrare.

The aim of this study is to examineindividuals talk about their experience of being exposed to hate crimes, how their exposure has influenced their everyday lives, how the individuals experience the policeinteraction, what affects the choice to report or not, but also to see if there is any difference between theexposure for females and males. Themain results that individuals feel because of the exposure, are a great concern and a limitation on everyday life. Individuals experience a positive first impression of the police, which turns to negativity when the investigation is not completed. This is often given as reason not to file a report. A view also develops that shows that females are both more concerned and exposed. One of the most important conclusionsare that social constructs in society have an impact on how the surrounding society, and the victim in person view their exposure. / Syftet är att studeraindividers berättelser om sina upplevelser av att utsättas för hatbrott. Hur utsattheten påverkat individer i deras vardag, hur individerna upplever bemötandet av polisen, vad som har betydelse för om man väljer att inte anmäla en händelse men också om man upplever skillnader mellan kvinnor och mäns utsatthet. Huvudresultaten visar att individer till följd av utsattheten känner en stark oro samt begränsning i vardagen. Individer upplever ofta första intrycket med polisen positivt vilket förändras till negativt då utredningen inte fullföljs. Detta anges ofta som förklaring till varför man inte anmäler. Framkommer gör också uppfattningen om att kvinnor både är mer rädda och utsatta. En av de viktigaste slutsatser som gjorts är att sociala konstruktioner i samhället har betydelse för hur omgivningen och offret själv ser på sin utsatthet

Bakgrund: Forskningen visar att brottsoffer och förövare ofta är samma personoch att utsättas för gatuvåld som ung kan leda till både kortvarig och långvarigpsykisk påverkan inom en rad olika problemområden. Syfte: Att undersöka vuxnaindividers upplevelse och uppfattning av att ha blivit utsatt för gatuvåld som ung,med fokus på rättsväsendet, brottsofferstöd, psykisk ohälsa, kriminalitet,bearbetning och behov. Metod: Denna studie är kvalitativ, med utgångspunkt ifenomenografi och fenomenologi. Materialet består av fyra semistruktureradedjupintervjuer och analysen har utgått från systematisk textkondensering.Resultat: Det framgår att alla informanterna har fått någon form av långvarigpsykisk påverkan, som depression, självmedicinering, irrationella rädslor, PTSDsymtom, sömnproblem, bristande tillit, extra vaksamhet, självskadebeteende. Detsom utmärker sig är att de som har fått minst sammanslaget stöd samtidigt har fåttmest psykisk påverkan och upplever sig ha blivit dåligt bemötta av rättsväsendet.Det framgår inga indikationer på att informanterna har blivit våldsamma ellerpåbörjat en kriminell karriär efter att ha varit utsatta för våldsbrott. Slutsats: Detär viktigt att rättsväsendet och verksamheter som arbetar för brottsoffer arbetarutifrån en enhetlig organisation där alla ungdomar som har utsatts för brott får ettindividanpassat stöd under rättsprocessens samtliga led, med uppföljandesamtalupp till ett år efter händelsen. Att lägga extra kraft och resurser i ett tidigt skedekommer sannolikt att minska psykisk ohälsa och kostnader för samhället i ettlångsiktigt perspektiv. / Background: Research shows that the victim and the perpetrator often is the sameperson, and to be assaulted can lead to prolonged as well as brief psychologicaleffects within several areas of concern. Objective: The purpose of this study is toexplore adult’s experience and perception of having been exposed to streetviolence in their teens, focusing on the judicial system, victim support, mentalillness, processing and needs. Methods: This study is qualitative, with the startingpoint in phenomenography and phenomenology. The material consists of foursemi structured in-depth interviews, the analysis proceeding from systematic textcondensation. Results: All the informants have some form of long-term mentalinfluence, such as depression, self-medication, irrational fears, PTSD symptoms,sleep problems, lack of trust and extra vigilance. What stands out is that thosewho have received less aggregated support also are those who have the greatestpsychological impact while experiencing poor response from the judiciary. Thereare no indications of the informants turning violent or having started a criminalcareer after their experience of been exposed to violent crimes. Conclusion: Itseems that it is utmost important that the judiciary and units that support youngvictims work from an unified organization and that all young people subjected tocrimes should receive personalized support throughout the whole legal processwith follow-up talks up to one year after the event. Adding extra power andresources at an early stage will probably reduce problems with mental health andcosts in a long-term perspective.