Företagsförvärv har sedan länge varit ett sätt för företag att få tillgång till tillväxt utan att behöva växa organiskt. Företagsförvärv har längre varit ett ämne som forskare har studerat och då framförallt belyst huruvida företagsförvärv är något som ska bedrivas eller inte bedrivas och om de skapar synergieffekter eller inte. Dock har inte forskningen inom området tidigare riktat speciellt mycket fokus på människorna som är involverade i företagsförvärv. Vi har i denna studie försökt att belysa denna aspekt. Detta genom att studera den sociala tillitens påverkan på synergieffekter vid ett företagsförvärv. Syfte med denna studie har varit att undersöka om det finns något samband mellan synergieffekterna vid företagsförvärv och den sociala tilliten på kort respektive lång sikt, samt vilken inverkan landets utvecklingsnivå har för utfallet. Studien har genomförts på 21 länder och på en mängd olika företagsförvärv inom varje land som har genomförts mellan åren 2004-2008 och där ägarandelen efter förvärvet har varit hundraprocentiga. För att besvara denna studies problem så har en kvantitativ metod används. Genom regressionsanalyser har de teorier som studiens grundar sig på testats i empirin. Detta utifrån ett deduktivt angreppsätt. Resultatet från denna studie visar att det finns tendenser till att den sociala tilliten påverkar synergieffekterna vid företagsförvärv. Dock efter att regressionsmodellen har modulerats. Det visar sig även att störst påverkan har den sociala tilliten på kort sikt i länder med den högsta graden av utvecklingsnivå.

Under det senaste årtiondet har Sverigedemokraterna vuxit till att bli en signifikant politisk kraft i Sverige. Däremot har framväxten främst koncentrerats till vissa regioner i Sverige, då partiet har blivit överrepresenterade i landets södra delar och underrepresenterade i Stockholm och i Norrland. Inom den vetenskapliga litteraturen finns det inga klara svar på varför denna uppdelning har skett. Ett forskningsområde gällande stöd för högerpopulistiska partier som blivit vanligare de senaste åren är det kring social tillit. Teorin säger att individer som har en lägre tillit till sina medmänniskor kommer ha starkare preferenser för högerpopulistiska partier. Sverige har generellt sett en hög nivå av social tillit, men det finns vissa geografiska skillnader som främst tar sig i uttryck mellan norr och söder. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida social tillit kan förklara preferenser för Sverigedemokraterna, men också huruvida dessa preferenser påverkas av att bo i en tillitsfullt område. Detta för att se om nivån av social tillit i ett område har effekt på individers preferenser för Sverigedemokraterna, och på så sätt eventuellt ge en förklaring till varför ett högerpopulistiskt parti har lyckats få ett starkt fäste i vissa regioner, men inte i andra. Studien genomförs med enkätdata från den nationella SOM-undersökningen 2016. Resultatet visar att det finns ett negativt samband mellan social tillit och preferenser för Sverigedemokraterna, dels på en individnivå, dels på en aggregerad nivå. Detta innebär att ens preferenser för partiet dels påverkas av ens egna nivå av tillit, dels påverkas av hur tillitsfullt området är som man bor i. En slutsats från studien är därför att skillnaderna i stöd för Sverigedemokraterna mellan län till en viss grad kan förklaras med en skillnad i social tillit mellan länen.

En fråga som förr eller senare dyker upp i växande företag är beslutet om en introduktion på börsen ska genomföras eller inte och statistik visar på att antalet börsintroduktioner skiljer sig markant mellan olika länder. Tidigare forskning på vad som kan förklara dessa internationella skillnader är relativt begränsad och finns endast i en liten omfattning. Social tillit har visat sig vara viktigt i samhället och en bidragande orsak till att flera ekonomiska och sociala mål uppnås. Flertalet forskare har i sina studier kommit till slutsatsen att social tillit är positivt relaterat till ekonomisk tillväxt.   Det övergripande syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar graden av börsintroduktioner i ett land, med speciellt fokus på social tillit. Studien syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som skapar en aktiv marknad för börsintroduktioner. Detta studeras genom en undersökning av 31 olika länder under en tidsperiod som sträcker sig från 1988-2005.   Vid genomförandet av studien har en kvantitativ forskningsansats tillämpats. Detta har gjorts genom en positivistisk kunskapssyn och med ett deduktivt angreppssätt. Problemformuleringen har undersökts empiriskt samtidigt som tidigare teorier inom ämnet har studerats.   Studiens resultat visar på ett signifikant negativt samband mellan social tillit och antalet genomförda börsintroduktioner i ett land. Detta kan bero på att en hög nivå av social tillit innebär att företag har lättare att få tillgång till krediter och därmed inte behöver äntra den publika marknaden för att få tillgång till kapital. / One question that sooner or later turn up in a growing business is the decision whether an introduction on the stock exchange will be implemented or not, and statistics show that the number of IPOs differs markedly between countries. Previous research on what might explain these international differences are relatively limited and is only available to a small extent. Social trust has been shown to be important in the community and a contributor to several economic and social objectives. Most researchers has come to the conclusion that social trust is positively related to economic growth.   The overall aim of this study is to analyze the factors that influence the degree of initial public offerings in a country, with special focus on social trust. The study aims to increase the understanding of what factors that creates an active market for IPOs. This is studied through a survey of 31 different countries over a period stretching from 1988 to 2005.   In implementing the study, a quantitative approach has been applied. This has been done through a positivistic research strategy and with a deductive approach. The problem formulation has been studied empirically, while previous theories on the subject have been studied.   The results show a significant negative correlation between social trust and the number of completed IPOs in a country. This may be due to a high level of social trust which means that companies have easier access to credit and therefore they do not have to enter the public market to get further capital.

No description available.

Bo Rothstein redogör för att sambandet mellan den sociala tilliten och det institutionella förtroendet är starkt. Den teorin fortsätter Rothstein redogöra genom att enkelt förklara sambandet “litar vi tillräckligt på varandra som medborgare är sannolikheten stor att vi kommer lita på våra myndigheter och tvärtom”. Denna studie genomför en teoriprövning av Rothsteins samband, en prövning utifrån opinionsmätningar som svarar på hur medborgare förlitar sig på välkända myndigheter och andra medborgare i samhället. De utvalda myndigheterna för undersökning är; Polismyndigheten, Migrationsverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Studien genomför en kvantitativ teoriprövning med empiriskt material från sekundär datainsamling inhämtad från SOM-Institutet. Det sluttgilitga resultatet resulterar för att sammbandet har slutat fungera, vi kan inte konstatera att den sociala tilliten hör samman med det institutionella förtroendet, eller tvärtom. Detta konstruerade vidare hypoteser på varför sambandet kan ha slutat fungera eller vad som berör att sambandet inte gick att redovisa i denna studie.

Tillit är centralt i ett välfungerande och stabilt samhälle. Människor behöver känna tillit både till samhällets institutioner och till andra människor i samhället för att kunna samarbeta och upprätthålla social sammanhållning. Denna studie ämnar att undersöka faktorer som hotar social tillit, med särskilt fokus på mångfaldens inverkan på tilliten. Enligt en etablerad tes inom samhällsvetenskapen utgör mångfald ett hot mot social tillit, men Sverige, som har upplevt hög invandring sedan 1930-talet, visar en konstant hög nivå av tillit trots ökad mångfald. Detta väcker frågor kring andra faktorer som kan påverka tillit på lokal nivå, såsom kommunala variationer i homogenitet och ekonomisk jämlikhet. Datamaterialet hämtas från den Västsvenska SOM-undersökningen 2019, samt kompletterande statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och Sveriges Television (SVT) för att undersöka sambandet mellan etnisk sammansättning, ekonomisk jämlikhet och social tillit. Resultaten visar att etnisk mångfald minskar social tillit, även om sambandet är relativt svagt.

Hög tillit till samhällets institutioner är viktigt för ett välfungerande samhälle, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi generellt sett hög tillit till samhällets institutioner, men den höga tilliten kan utsättas för en negativ spiral om det finns grupper i samhället med låg tillit. Hög tillit till polisen medför bland annat ett mer effektivt polisarbete. Tidigare forskning visar att människors tillit till polis i Sverige skiljer sig åt beroende på härkomst. Således verkar det vara så att tillitsnivån till polisen ser olika ut beroende på om du tillhör gruppen infödd svensk, invandrare eller andragenerationens invandrare. Syftet med denna studie är att studera vilka härkomstskillnader det finns i Sverige gällande tillit till polis samt vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader. Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial med 1497 respondenter från European Social Survey. Den bivariata analysen mellan härkomst och tillit till polisen visar att andragenerationens invandrare har lägre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar och invandrare har en högre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar. Baserat på tidigare forskning studerar vi olika faktorers påverkan på härkomstskillnader i tillit till polisen. Resultatet visar att faktorer som socioekonomi, trygghet i närområdet, synen på i vilken omfattning polisen diskriminerar, synen på polisens bemötande i allmänhet och social tillit inte kan förklara härkomstskillnaderna. Det var endast uppfattningen kring polisens arbetssätt som till en viss del kunde förklara skillnaderna i tillit till polisen mellan infödda svenskar och andragenerationens invandrare.

This essay study the connection between income taxes and social trust. This has been conducted through studying the social trust between income classes, investigate if there is a connection between trust and attitude to tax levels. Furthermore, the study will analyze if the variation in income can explain the level of variation in social trust.  Based on the analysis it is possible to determine a connection between the opinion of the income tax as too high and a low degree of social trust. It is not possible to determine that there is a significant connection between high income and a low degree of social trust.  Social capital is a widespread concept within almost every academic field. In this study, social trust will be used in a further extent since it better describes trust between people on a micro level. Social capital will instead be used when speaking of the accumulated amount of social trust on a level of macro.  The study is based on data from Välfärdsstatsundersökningen 2010 (Welfare state survey), which is carried out by Umeå university. The variables used originates from the survey, which later is recoded to suit the purpose of the essay.

This study aims to explain the phenomenon of fear of crime among students at the Linnaeus University campus area in Växjö. More precisely, the study deals with social trust between people, and the connection between trust and the fear of being subjected to crime. In recurrent national surveys, the results have shown that about one-third of the population in Sweden is largely concerned about being subjected to crime. Our hypothesis is that low interpersonal trust and low trust in social institutions creates anxiety and fear of it’s and society's well-being, which increases the fear of being subjected to crime. In multiple linear regression analyzes, we investigate whether there is any connection between trust and fear of being subjected to crime. The results are analyzed with the help of Anthony Giddens and Ulrich Beck and compared with results generated in previous research. The main result shows that connections exist, but it is not so strong and further studies are required in the area. The respondents feel confident in people in general, and rely on the institutions of society, but at the same time are concerned about everyday crime, going out alone late at night in the campus area and over sexual harassment aimed at women.

<p>Syftet med denna studie är att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrån länsuppdelningen. Syftet är även att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, på individnivå och länsnivå. I denna studie har jag använt mig av material från SOM-institutet och gjort en jämförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men även pröva teorier. Jag har använt mig av teorin kring det sociala kapitalet som främst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat. Jag har även tagit upp faktorer kring det sociala kapitalet, nämligen förtroende till samhällsinstitutioner, organisationsdeltagande, tidningsläsande, ekonomiska förhållanden samt utbildningsgrad. Det finns skillnader i Sverige, men inte stora skillnader. Det finns samband som kan statistisk säkerställas mellan faktorerna tidningsläsande, organisationsdeltagande och hushållsekonomi på mellanmänsklig tillit på länsnivå men inte på individnivå.</p>