Bakgrund. Forskning har visat att personlighetsdimensionerna Honesty-humility från HEXACO samt Agreeableness från Big Five är viktiga indikatorer på oönskat beteende på arbetsplatsen. Det finns mycket forskning kring Honesty-humility respektive Agreeableness, dock är sambandet mellan dessa två personlighetsdimensioner, så vitt vi vet, sparsamt utforskat. Syftet med denna studie var att undersöka hur sambandet mellan Honesty-humility och Agreeableness ser ut. Material och metod. Enkäten Riks-SOM från 2018 användes för att studera sambandet mellan Honesty-humility och Agreeableness. 3500 personer i åldersspannet 16-85 blev slumpmässigt utvalda ur registret för totalbefolkningen. Multipel regressionsanalys med 5000 bootstrapiterationer användes för att studera sambandet under kontroll för bakgrundsvariabler, med ett underlag om 1635 personer. Resultat och slutsats. Studien visade på ett positivt samband mellan Honesty-humility och Agreeableness även efter att sambandet kontrollerats för ålder, kön och utbildning. / Background. Research has shown that the personality dimensions Honesty-humility from HEXACO and Agreeableness from the Big Five are important indicators of Counterproductive workplace behavior (CWB). There is a lot of research on Honesty-humility and Agreeableness, however, as far as we know the relationship between these two personality dimensions is sparsely explored. The purpose of this study was to research the relationship between Honesty-humility and Agreeableness. Material and method. The Riks-SOM survey from 2018 was used to study the relationship between Honesty-humility and Agreeableness. 3500 people between the ages of 16-85 were randomly selected from the register for the total population. Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the relationship while controlling for background variables, with a sample of 1635 subjects. Result and conclusions. The study showed a positive relationship between Honesty-humility and Agreeableness even after controlling for age, sex, and education.

<p>Syftet med denna studie är att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrån länsuppdelningen. Syftet är även att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, på individnivå och länsnivå. I denna studie har jag använt mig av material från SOM-institutet och gjort en jämförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men även pröva teorier. Jag har använt mig av teorin kring det sociala kapitalet som främst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat. Jag har även tagit upp faktorer kring det sociala kapitalet, nämligen förtroende till samhällsinstitutioner, organisationsdeltagande, tidningsläsande, ekonomiska förhållanden samt utbildningsgrad. Det finns skillnader i Sverige, men inte stora skillnader. Det finns samband som kan statistisk säkerställas mellan faktorerna tidningsläsande, organisationsdeltagande och hushållsekonomi på mellanmänsklig tillit på länsnivå men inte på individnivå.</p>

Today, global media such as the Internet provides media audiences scattered across the globe with the possibility of cross-cultural moral interaction upon a plethora of global digital public spheres. Such trends have been the catalyst for increased academic attention to the field of media and morality and the notion of media audiences as global citizens – ‘cosmopolitans at home’, consuming a wide array of mediated, global images and thus enforcing a proximity with the ‘distant Other’. Parallel to such trends is the dichotomous relationship between rural- and urban areas that have emerged as increasingly ambivalent in ‘network society’. Due to the ‘urbanization of media culture’ and the ‘digital divide’, it is argued that rural areas, in an era characterized by global interconnectedness, are rendered dysfunctional. On the other hand however, media can be argued to promote inclusion and new possibilities for rural people.   This study set out to empirically examine the tension field between residential patterns (rural/urban), the media (Internet) and cosmopolitanism. Setting out from the research questions: (1) What variables determine a ‘cosmopolitan outlook’ in Sweden?, (2) Does media use/access promote a ‘cosmopolitan outlook’, and under what circumstances?, and (3) Is there a ‘cosmopolitan divide’ between different residential patterns – and if so: how does it relate to different patterns of media use and access?. To attend the research questions, data from the annual national survey, Riks-SOM 2008, was analysed and the findings indicated the general trends for the Swedish cosmopolitan was, in accordance with other empirical accounts, young and well educated. Furthermore, respondents ‘high’ on Internet use where more likely to be cosmopolitans – confirming theoretical accounts of e.g. Anthony Giddens, Ulrich Beck and Dick Hebdige. Also, ‘locality’ proved to be more important for rural people than for people living in metropolitan areas. Finally, men and women displayed different ‘cosmopolitan patterns’: rural women being more cosmopolitan than metropolitan women in terms of a ‘willingness to move to a country outside of Europe’ while men displayed the opposite, following the hypothesis.

<p> </p><p>Today, global media such as the Internet provides media audiences scattered across the globe with the possibility of cross-cultural moral interaction upon a plethora of global digital public spheres. Such trends have been the catalyst for increased academic attention to the field of media and morality and the notion of media audiences as global citizens – ‘cosmopolitans at home’, consuming a wide array of mediated, global images and thus enforcing a proximity with the ‘distant Other’. Parallel to such trends is the dichotomous relationship between rural- and urban areas that have emerged as increasingly ambivalent in ‘network society’. Due to the ‘urbanization of media culture’ and the ‘digital divide’, it is argued that rural areas, in an era characterized by global interconnectedness, are rendered dysfunctional. On the other hand however, media can be argued to promote inclusion and new possibilities for rural people.</p><p> </p><p>This study set out to empirically examine the tension field between residential patterns (rural/urban), the media (Internet) and cosmopolitanism. Setting out from the research questions: (1) <em>What variables determine a ‘cosmopolitan outlook’ in Sweden?</em>, (2) <em>Does media use/access promote a ‘cosmopolitan outlook’, and under what circumstances?</em>, and (3) <em>Is there a ‘cosmopolitan divide’ between different residential patterns – and if so: how does it relate to different patterns of media use and access?</em>.<em> </em>To attend the research questions, data from the annual national survey, Riks-SOM 2008, was analysed and the findings indicated the general trends for the Swedish cosmopolitan was, in accordance with other empirical accounts, young and well educated. Furthermore, respondents ‘high’ on Internet use where more likely to be cosmopolitans – confirming theoretical accounts of e.g. Anthony Giddens, Ulrich Beck and Dick Hebdige. Also, ‘locality’ proved to be more important for rural people than for people living in metropolitan areas. Finally, men and women displayed different ‘cosmopolitan patterns’: rural women being more cosmopolitan than metropolitan women in terms of a ‘willingness to move to a country outside of Europe’ while men displayed the opposite, following the hypothesis.</p><p> </p>

Syftet med denna studie är att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrån länsuppdelningen. Syftet är även att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, på individnivå och länsnivå. I denna studie har jag använt mig av material från SOM-institutet och gjort en jämförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men även pröva teorier. Jag har använt mig av teorin kring det sociala kapitalet som främst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat. Jag har även tagit upp faktorer kring det sociala kapitalet, nämligen förtroende till samhällsinstitutioner, organisationsdeltagande, tidningsläsande, ekonomiska förhållanden samt utbildningsgrad. Det finns skillnader i Sverige, men inte stora skillnader. Det finns samband som kan statistisk säkerställas mellan faktorerna tidningsläsande, organisationsdeltagande och hushållsekonomi på mellanmänsklig tillit på länsnivå men inte på individnivå.