• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 16
  • 15
  • 6
  • Tagged with
  • 37
  • 37
  • 37
  • 10
  • 10
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Mer jämställt - bättre hälsa? : En kvantitativ analys av relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa.

Dahlin, Johanna January 2011 (has links)
Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.
12

Sjunkande födelsetal, en fråga om attityder : En undersökning av 26 europeiska länder

Sommerland, Nina, Merenius, Sara January 2011 (has links)
Undersökningens syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan traditionella könsnormer samt inställningen till det egna landets familjepolitik, och landets totala fertilitetsnivå. Uppsatsen har en kvantitativ ansats med analyser baserade på data från European Social Survey samt Eurostat och undersöker 26 europeiska länder. Den teoretiska bakgrunden belyser hur mönstret i de totala fertilitetsnivåerna har förändrats till de nivåer som uppvisas i Europa idag. Vidare beskrivs hur könsrollsattityder och familjepolicys kan kopplas till födelsetal. Av den teoretiska bakgrunden framkommer vikten av att kunna kombinera barn med förvärvsarbete som en nyckelaspekt. Framförallt ses barnomsorg som något som minskar kvinnors alternativkostnader avsevärt vad gäller att kunna kombinera dessa två. För att göra resultatet överskådligt organiseras resultatet efter välfärdstypologier. Resultatet visar att det finns ett negativt samband mellan traditionella könsrollsattityder och totala fertilitetsnivåer. Detta innebär att det i länder där individer i högre grad anser att kvinnor bär huvudansvar för barn och familj och där män ses som huvudförsörjare, finns en lägre total fertilitetsnivå.  Vidare framkommer även ett positivt samband mellan att vara nöjd med familjerelaterade sociala förmåner samt befintlig barnomsorg och totala fertilitetsnivåer. Resultatet tyder således på att länder där individer är nöjda med befintliga sociala förmåner och där individer är nöjda med den tillgängliga barnomsorgen, har en högre total fertilitetsnivå.
13

Mer jämställt - bättre hälsa? : En kvantitativ analys av relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa.

Dahlin, Johanna January 2011 (has links)
Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.
14

Socialt kapital och politiskt deltagande

Högström, Fredrik January 2012 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig åt mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket här benämns passivt deltagande, och andra mer aktiva former såsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nätverk och tillit. Den teoretiska utgångspunkten är att tillgång till nätverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrågad om att delta i aktiviteter, medan tillgång till tillit tycks öka en individs benägenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bästa. Datamaterialet som används är den svenska delen av European Social Survey från 2002. Logistisk regressionsanalys visar att tillgång till formellt nätverk är förknippad med en högre sannolikhet för både aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgång till informellt nätverk inte är relaterat till politiskt deltagande. Vidare är hög tillit till rättsväsendet förenat med en mindre benägenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker är positivt relaterat till aktivt deltagande. För passivt deltagande är hög tillit till riksdagen förknippad med en större sannolikhet till deltagande. Som uppslag till fortsatt forskning diskuteras bland annat varför nätverk tycks påverka deltagande, och hur tillit kan verka i relation till nätverk. Även vikten av att separera olika delar av det sociala kapitalet och studera vilken effekt var och en av dessa har förs fram.
15

Attityder till invandring - En kvantitativ studie av attityder till utomeuropeisk invandring i Europa

Kuflu, Asmeret January 2013 (has links)
Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring. I metodavsnittet beskrivs datamaterialet som är hämtat från European Social Survey, sedan förklaras de mått som avser att mäta attityder till invandring utifrån essentialistisk- och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Vilket följs av en diskussion om reliabilitet och validitet i uppsatsen och sedan en beskrivning av analysmetoden för denna studie, OLS-regression. Vidare ges en deskriptiv beskrivning av urvalet utifrån de variabler som ingår i analysen, uppdelat efter land. Därefter följer resultat och analys som visar att det förekommer en liten skillnad i attityder mellan länderna. Individer i Nederländerna, Frankrike och Storbritannien uppvisar i genomsnitt en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring än individer i Sverige, Norge och Danmark. Kulturell homogenitet visade sig ha ett positivt samband med attityder till invandring. De som föredrar kulturell homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till invandring. Även essentialistisk homogenitet samvarierar med attityder till invandring, det vill säga att de som värdesätter essentialistisk homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring. Syn på invandrare har också en positiv effekt på attityder till invandring, det vill säga att de som har en mer negativ uppfattning av invandrare tenderar att ha mer negativa attityder till utomeuropeisk invandring.
16

I PROCESSI DI INTEGRAZIONE DEI MIGRANTI E GLI INDICATORI DELLE PRATICHE DI CITTADINANZA. IL CASO SVEDESE / MIGRANT INTEGRATION PROCESSES AND INDICATORS OF CITIZENSHIP PRACTICES. THE CASE OF SWEDEN

RINIOLO, VERONICA 20 February 2015 (has links)
La presente ricerca di dottorato si pone tre principali obiettivi: 1) studiare i processi di integrazione dei migranti, intesi nella loro bidirezionalità, multidimensionalità e processualità, con un focus specifico sulle pratiche di cittadinanza; 2) elaborare un set di indicatori al fine di misurare le pratiche di cittadinanza dei migranti nelle società riceventi; 3) identificare, tramite un modello di regressione logistica, la probabilità di essere un cittadino attivo considerando una serie di variabili indipendenti, quali classe di età, genere, background migratorio ecc. La ricerca è stata condotta mediante l’utilizzo combinato di metodi qualitativi e metodi quantitativi. Nello specifico in Svezia, paese scelto come caso studio, sono state realizzate 23 interviste semi-strutturate ad attori chiave della società, tra i quali rappresentanti istituzionali nazionali (Ministero del Lavoro), regionali e locali, sindacati, ONG, equality body, associazioni di migranti e migranti stessi. Successivamente, anche sulla base delle risultanze di questa fase, è stato elaborato un set di indicatori volto a misurare la partecipazione dei cittadini e, utilizzando tali indicatori, si è proceduto all’analisi secondaria dei dati della European Social Survey Round 6. / Citizenship practices are a central issue in migration studies, but not yet adequately reflected in the social sciences. In line with this, the three main objectives of this work may be summarised as follows. The first objective is to offer an analytical definition of citizenship practices capable of encompassing, both analytically and empirically, different forms of participation and at different levels (local, national, international, and transnational). The second is to elaborate a comprehensive set of indicators able to measure the level of migrant participation. Finally, an additional objective is to identify migrant-specific patterns of participation in Europe, with a particular focus on Sweden. The findings of my work are the result of the combined use of both qualitative and quantitative research methods. I conducted 23 semi-structured interviews with key actors of Swedish society (institutional actors, representatives of NGOs and of equality bodies, representatives of migrant associations). In the light of the results of the desk research and interviews, I have constructed a set of 25 indicators aiming at measuring the level of migrant participation, in the political, socio-economic and cultural-religious fields. Thus, using these indicators, I analyse data of the European Social Survey Round 6.
17

Does Intergenerational Educational Mobility Shape the Well-Being of Young Europeans? Evidence from the European Social Survey

Schuck, Bettina, Steiber, Nadia January 2018 (has links) (PDF)
Using pooled European Social Survey data (Rounds 4-7, 2008-2014), we investigate the relationship between intergenerational educational mobility and subjective wellbeing (SWB) for young Europeans (N = 16,050 individuals aged 25-34 from 18 countries). Previous research has been struggling with inconclusive results due to the methodological challenge of disentangling the independent (i.e., "net") effect of social mobility over and above the effects of social origin and destination. We contribute to this line of research by contrasting mobility effects estimated in a conventional linear regression framework with net mobility effects estimated by (non-linear) diagonal mobility models (DMM). We show how model selection influences estimates of mobility effects and how different specifications lead to radically different findings. Using DMM, we estimate how intergenerational educational mobility affects the SWB of young Europeans, differentiating between downward and upward mobility and different country groups. Our results suggest that status loss/gain across generations affects young adults' SWB in addition to the level-effect of ending up in a lower/ higher status position only in Continental Europe.
18

Ger religionen ekonomiskt samförstånd? : En studie av religionens inverkan på skillnader i attityder till ekonomisk jämlikhet mellan samhällsklasser i 28 Europeiska länder

Andersson, Anton January 2010 (has links)
No description available.
19

Civic Engagement and Political Trust of Young People in Sweden in Relation to Their Immigration Backgrounds

Unver, Ayse Naz January 2020 (has links)
Currently, nearly 25% of people living in Sweden have foreign background. With one in every four people having immigration background, the question “how does civic engagement and political trust of people differ depending on their immigration backgrounds?” becomes important. More to the point, how does civic participation and political trust differ amongst young people living in Sweden in relation to their immigration backgrounds?In order to answer these questions, this thesis uses data from the European Social Survey and looks into the political trust and civic engagement behaviors of young people living in Sweden who have different immigration backgrounds by forming three groups; native- Swedes, second-generation immigrant-origin individuals and first-generation immigrants.The analysis is done by using SPSS and performing statistical analysis. Chi-Square and Kruskal-Willis tests were used, as well as descriptive statistics and cross tables. The results show that there is a statistically significant difference for civic participation due to immigration background, but the same cannot be said for political trust.
20

”Bóg, Honor, Ojczyzna!” : Kvantitativ analys av fackföreningsmedlemskap och högerradikalism i Polen / "Gud, Ära, Fädernesland!"

Rydström, Clara, Lundgren, Julia January 2022 (has links)
The purpose of this study is to examine the connection between trade union membership and radical right attitudes in Poland. To achieve this survey data from European Social Survey (ESS) was used. One of the questions that the study aims to answer is whether trade union members are more likely to display radical right attitudes. Another is which trade union members are more likely to sympathize with the radical right, and the third question is whether there is any difference between previous and current trade union members in regard to radical right attitudes. Four hypotheses were formulated based on previous research regarding Polish history, the radical right and its ties to the catholic church, as well as populism and nationalism. The study found that those who have previously been part of a trade union are more likely to have radical right attitudes than those who are currently members, and within the group trade union members it is those that are low educated and highly religious that can be expected to sympathize with the radical right.

Page generated in 0.0752 seconds