Digitala produktpasset (DPP) har föreslagits i en kommande EU-förordning och planeras attomfatta produkter i textilindustrin för att främja ökad spårbarhet, transparens och cirkulärekonomi. Med tanke på modeindustrins begränsade digitala kompetens, synlighet ivärdekedjan samt omfattningen av små-medelstora företag kan övergången till ett digitaltproduktpass innebära stora utmaningar. Studien syftar till att analysera och utvärderamodeföretags förutsättningar inför anpassningen till en cirkulär ekonomi och sättas i relationtill framtida DPP-regleringen. Teorier inom Sustainable Supply Chain Management ochcirkulär ekonomi används som grundläggande referensramar. Insamling av sekundärdata iform av årsredovisningar, hemsidor, nyhetsartiklar och en föreläsning samt intervjuer från tremodeföretag och tre ämnesexperter har genomförts. Resultatet antyder att modeföretagen inteuppnår spårbarhet i alla led och har minimala cirkulära initiativ, vilket gör en omställning tillett digitalt produktpass svåranpassad. Möjligheter och utmaningar som är identifieradehandlar om att samarbeta med leverantörer, samla och strukturera information frånproduktlivscykeln och engagera sig i cirkulära initiativ som är lönsamma.

Europeiska Unionen står inför en komplex uppgift med att införa Digitala Produktpass (DPP) – en digital mekanism som strävar efter att förbättra hur information om produkters livslängd, tillförlitlighet och återanvändbarhet samlas och delas. Detta arbete utförs med syfte att utveckla och förbättra användbarheten i ett användargränssnitt som är tänkt att integreras i samband med onlineköp för att effektivisera och förenkla processen för skapandet av DPP. Genom att omfamna metoden Design Thinking, har arbetet utvecklat och utvärderat en prototyp. Detta genom att identifiera och analysera problem med användbarhet i en utvärdering beståendes av intervju, användartest i form av Retrospective Probing och en enkät. Resultaten från utvärderingen visade brister i användarnas förståelse för användargränssnittet och DPP. Detta har specifikt lett till förbättringar av designen för initieringsknappen i användargränssnittet. I initieringsknappens beskrivande text har det lagts till mer informtion om Digitala Produktpass, vilket syftar till att öka interaktionens tydlighet och användarnas nöjdhet. Slutsatserna av arbetet belyser både framgångar och identifierade begränsningar. Det framhäver inte bara de förbättringar som redan har genomförts med initieringsknappen, utan också de områden där ytterligare insatser krävs för att optimera användbarheten, som flera iterationer av Design Thinking. Arbetet ger även vägledning för kommande studier och implementeringar inom området genom att föreslå riktningar för framtida forskning för utvecklandet av användbarhet i användargränssnitt för DPP. Genom att skapa en smidig och intuitiv interaktion mellan användare och DPP kan det öka engagemanget och uppmuntra till ökad användning av DPP. Vilket slutligen hjälper Europeiska Unionen införa DPP. / The European Union faces a complex task in introducing the Digital Product Passport (DPP) – a digital mechanism that aims to improve the way information about product lifespan, reliability and reusability is collected and shared. This work is carried out with the aim of developing and improving the usability of a user interface that is intended to be integrated in connection with online purchases, in order to streamline and simplify the process of creating DPP. By embracing the Design Thinking method, the work has developed and evaluated a prototype. This was made by identifying and analysing usability issues in an evaluation consisting of interview, user tests in the form of Retrospective Probing Probing and surveys. The results from the evaluation, showed deficiencies in users’ understanding of the user interface and DPPs. This has specifically led to improvements in the design of the initiation button in the user interface. In the initiation button’s describing text, more information about Digital Product Passports has been added, which aims to increase the clarity of the interaction and the satisfaction of the users. The conclusions of the work highlights both successes and identified limitations. It not only highlights the improvements that have already been made with the initiation button, but also the areas where efforts are required to optimize usability, such as further iterations of Design Thinking. The work also provides guidance for future studies and implementations in the field, by suggesting directions for future research for the development of usability in user interfaces for DPP. By creating a smooth and intuitive interaction between users and DPP, it can increase engagement and encourage increased use of DPP. Which ultimately helps the European Union introduce the DPP.

Circular and digital transformations are key focal points in the European Commission's regulations and directives, as evidenced by the proposed Ecodesign for Sustainable Products Regulation. This regulation aims to reduce the environmental impact of products throughout their life cycles. To facilitate this objective, the implementation of digital product passports has been put forward as a means to seamlessly exchange product information. However, the ambiguity and absence of an implementation timeline in the ESPR framework hinder producers' preparedness for the expected information requirements in a digital product passport. Consequently, the extent of producers' compliance with the implementation schedule, along with the associated actions, challenges, and opportunities, remains uncertain. This study conducted two sequential qualitative phases to address these issues. The initial phase examined the anticipated information requirements and implementation timeline, while the subsequent phase assessed producers' current information collection practices.The findings reveal that producers effectively collect the majority of the 29 anticipated information elements mandated by a digital product passport, categorized as traceability, product-related, environmental, and circular information. However, producers’ information collection practices are not aligned with the implementation timeline due to limited prior knowledge of forthcoming regulations. Producers are taking measures such as collaboration, enhanced transparency, and effective management of end-of-life products and facilities to comply with the requirements. Challenges include balancing transparency with safeguarding sensitive information, information gathering across the supply chain, and managing the inclusion of essential information. On the other hand, opportunities arise in improved decision-making, innovation, extended product lifespan, and continuous learning. This research contributes to understanding the anticipated information requirements of digital product passports and provides valuable guidance for producers' data collection efforts. / Cirkulär och digital transformation är centrala fokuspunkter i Europeiska Kommissionens- förordningar och direktiv, vilket tydligt framgår i förslaget Ecodesign för hållbara produkter. Syftet med denna förordning är att minska produkters miljöpåverkan under hela deras livscykel. För att underlätta detta föreslås implementering av digitala produktpass för sömlöst utbyte av produktinformation. Men otydlighet i ESPR förslaget och avsaknad av en tidsplan för implementering hindrar producenternas förberedelse inför de förväntade informationskraven i ett digitalt produktpass. Följaktligen är det oklart i vilken utsträckning som producenter följer tidsplanen och vilka åtgärder, utmaningar och möjligheter som är förknippade med detta. I denna studie så genomfördes två sekventiella kvalitativa faser för att ta itu med dessa problem. Den första fasen undersökte de förväntade informationskraven och tidsplanen för implementering, medan den andra fasen bedömde producenternas nuvarande praxis för informationsinsamling. Resultaten visar att producenterna effektivt samlar in majoriteten av de 29 informationselement som förväntas krävas i ett digitalt produktpass, kategoriserade som spårbarhet, produktrelaterad information, miljöinformation och cirkulär information. Dock är producenters praxis för informationsinsamling inte anpassad till tidsplanen på grund av begränsade förkunskaper. Producenterna vidtar åtgärder såsom samarbete, ökad transparens samt effektiv hantering av uttjänta produkter och anläggningar för att uppfylla kraven. Utmaningar inkluderar att balansera transparens med företagskritisk information, insamling av information genom hela leverantörskedjan samt att hantera inkludering av nödvändig information. Även möjligheter uppstår, såsom förbättrade beslutsprocesser, innovation, utökad produktlivslängd och kontinuerligt lärande. Detta examensarbete bidrar till förståelsen av förväntade informationskrav för digitala produktpass och ger värdefull vägledning för producenters informationsinsamling.

Till följd av att Europeiska unionen försöker uppnå de globala klimatmål som ställts i och med Agenda 2030, uppkommer även förslaget Ecodesign for Sustainable Products Regulations (ESPR) av den Europeiska kommissionen. Förordningen har i mål att skapa en större hållbarhet på den europeiska produktmarknaden genom att kravställa redovisning som kan främja cirkularitet inom framtida produktlivscykler. Med ESPR framkommer även begreppet kring digitala produktpass (DPP), en digital representation av en fysisk produkt som redovisar produktrelaterad data i syfte av att främja cirkularitet, transparens och mer hållbara konsumentmönster. Det digitala produktpasset är en central del av ESPR och gäller för samtliga produkter som säljs på den europeiska marknaden. Denna studie har undersökt hur ett praktiskt fall av implementation av digitala produktpass har tagit form hos en svensk, medelstor möbeltillverkare. Studien har undersökt hur dynamiken, som uppstått på grund av ESPR i en tillverkningsbaserad sektor, tagit form och vilka förberedelser, problem samt möjligheter som uppstått i och med förordningen. Genom kvalitativa intervjuer med centrala aktörer inom IT- och möbelproduktion har studien identifierat kritiska områden kring behovet av standardisering, utmaningar som medföljer teknologin samt osäkerheter kring validitet av data. Trots de tekniska och organisatoriska hinder som uppkommit, visar resultatet även på fördelar och möjligheter med DPP såsom ökad hållbarhet, större tillförlitlighet till kunder samt möjligheter till utökade och effektivisering av befintliga affärsprocesser och affärsmodeller. / In response to the European Union’s efforts to meet the global climate goals set forth by Agenda 2030, the European Commission has introduced the Ecodesign for Sustainable Products Regulations (ESPR). The regulation aims to enhance sustainability in the European product market by requiring disclosures that can promote circularity in future product life cycles. With the introduction of ESPR, the concept of Digital Product Passports (DPP) emerged. A digital representation of a physical product that documents product-related data with the goal of promoting circularity, transparency, and more sustainable consumer patterns. The digital product passport is a central part of the ESPR and will apply to all products sold on the European market. This study has examined a practical case of how implementing digital product passports has taken shape at a medium-sized Swedish furniture manufacturer. The study explores the dynamics that have arisen due to ESPR in a manufacturing-based sector, examining the preparations done, problems that have arisen and opportunities that have emerged due to the regulation. Through semi-structured, qualitative interviews with key actors within IT and furniture production, the study has identified critical areas concerning the need for standardization, challenges associated with the technology and uncertainties regarding validity of data. Despite technical and organizational obstacles that have arisen, the results of this study also highlight the advantages and opportunities of DPPs, such as increased sustainability, greater reliability for customers, and opportunities to expand and streamline existing business processes and models.