Vår uppfattning är att det inom management florerar en mängd stående uttryck,metaforer, som ledarna gärna använder sig av när de ombeds att beskriva sin verksamhetoch ledarstil. Att samma uttryck tenderade att återkomma gång på gång under de samtalvi har haft med olika ledare under vår studietid på Högskolan i Borås, gjorde att vi intelängre såg dem som uttryck utan för oss framstod de istället som klyschor. Det här har isin tur väckt nya funderingar hos oss beträffande om ledarna verkligen tänker igenom sittval eller om det kanske finns vissa uttryck som det faktiskt förväntas välja. Samtidigtmisstänkte vi att uttrycken måste fylla en funktion eftersom samtliga ledare mer ellermindre valde att använda sig av dem. Det är därmed detta område som den här uppsatsenkommer att beröra.I ett försök att finna klyschornas funktion har vi valt att tillämpa en abduktiv metod. Denhär studien syftar således till att försöka skapa en reflektion kring klyschorna och dessroll inom organisation och ledarskap. För att försöka uppnå det har vi valt att ta med erläsare till den narrativa världen när vi redogör det empiriska materialet. Det här betyderatt vi valt att sammanställa och presentera de fem djupintervjuer vi genomfört i form aven berättelse. På så sätt hoppas vi att vi lyckas fånga ert intresse och så ett frö hos er.Då syftet med studien är att uppmana till eftertanke har vi valt att svara på våraforskningsfrågor under rubriken reflektion. Här får ni följa vår tankar kring de möjligafunktioner som vi upplever att uttrycken, klyschorna, kan tänkas fylla inom organisationoch ledarskap.

This thesis aims to explore and investigate the use of the cliché ‘68 in a contemporary Swedish debate. The sixties and especially 1968 is a historically significant year,and it is marked by political murders, protesting students and political energy. InSweden one of the most notable happenings was the occupation of the student union’s headquarters in Stockholm. The occupation, which was held by the students, lasted for three days and was initiated during a meeting to discuss a parliament proposal of regulated courses of studies, known as UKAS. In 2008, during the jubilee forty years after the occupation, a seminar was arranged by the cultural conservative forum Axessat the very same address where the student union’s headquarters once had been. The seminar is characteristic for the research material: It exemplifies how the leftist symbol ‘68 is used and transformed by participants who do not define themselves as left-wing. The purpose of this paper is to show how ‘68 as a cliché is used not to challenge thepolitical situation of today, but to present the discoursers and their political views asneutralised or natural. The hypothesis of this study is that ‘68 serves as a hegemonical gap, where leftist political values can absorb a minor part of the debate — just to bemarked off as something caused almost biological by youth, and placed in a largerscheme where the participants in forums, such as the seminar arranged by Axess, are acknowledged as judges of society both now and then, and as su neutralised. The cliché ‘68 can be positioned in the debate concerning the post-political society. Part ofthe cliché is the historical narrative where society evolves from immature to mature,from radical leftist to non-socialist and right-wing stands.