Smak är en komplex blandning av ett flertal faktorer och är mycket beroende av flera av våra andra sinnen. Studiet av smakers lexikalisering är mer begränsat i jämförelse med studiet av sinnena syn och hörsel och har inte haft en särskilt stor roll inom lexikal typologi hittills. Denna studie bygger på en triangulering där smaktermer och deras användning undersöks i ett tämligen representativt urval av världens språk samt i mer detalj i svenska. Studiens syfte är att utforska hur universellt ord för ”söt” är positivt och ord för ”bitter” är negativt konnoterade i individuella språk som svenska och mer generellt i världens språk. Detta görs genom att titta närmare på polysemirelationer, kolexifikationsmönster och metaforer i språken. Resultatet visar på att generella tendenser är likadana utifrån trianguleringens två studier, men att det finns skillnader på detaljnivå. Smaktermen söt används övervägande positivt och smaktermen bitter används övervägande negativt. / Taste is a complex blend of several factors and is highly dependent on many of our other senses. The study of taste is more limited in comparison with the study of the senses of sight and hearing and the typological study of taste terms has not played a particularly important role in lexical typology so far. This study is based on a triangulation where taste terms and their use is investigated in a fairly representative sample of the world's languages ​​as well as in more detail in Swedish. The purpose of the study is to explore how universal words for sweet are positively and words for bitter are negatively connotated in individual languages ​​such as Swedish and more generally in the world's languages. This is done by looking into polysemic relations, colexification patterns and metaphors across languages. The result shows that general trends are the same from the triangulation's two studies, but that there are differences at the level of details. The taste term sweet is used predominantly positively and bitter is used predominantly negatively.

Este trabalho trata do emprego do modelo de dano dúctil de Gurson e de alguns aspectos relativos a sua implementação computacional. Emprega-se como ponto de partida o programa Metafor, código de elementos finitos voltado para a simulação de problemas de conformação mecânica, contemplando portanto grandes deformações plásticas. Estudam-se alguns casos simples procurando identificar a influência de cada parâmetro do modelo de Gurson na resposta. É discutida a aplicação dos modelos de nucleação de vazios usualmente empregados em conjunto com a superfície de escoamento de Gurson em situações onde há reversão de solicitação. São propostas alterações nos modelos usuais de nucleação de forma a minorar resultados incoerentes verificados. Apresenta-se um algoritmo alternativo ao método de Newton-Raphson para a solução do sistema de equações associado à forma fraca das equações de equilíbrio, em situações onde a rigidez fica muito pequena. Tal algoritmo é implementado e testado. Um algoritmo de integração de tensões é apresentado e implementado, mostrando-se sua vantagem do ponto de vista de robustez, ou seja, obtenção da resposta correta a despeito do tamanho de incremento empregado. Também é discutido um procedimento para desconsiderar elementos que apresentem ruptura local Estudam-se problemas envolvendo geração de calor por deformação plástica em conjunto com a formulação do modelo de Gurson, mostrando que a consideração de acoplamento termo-mecânico com dano traz vantagens em algumas simulações. É discutida a implementação do modelo de Gurson sobre a versão tridimensional do Metafor, que contempla a formulação lagrangiana-euleriana arbitrária (LEA). Ao final, é feita uma simulação inicial do comportamento de espumas metálicas.

I den här studien undersöks metaforer i 15 platsannonser. Syftet är att undersöka hur metaforer används, om det finns någon koppling mellan källdomän och yrkesområde samt vilken bild metaforerna skapar av den arbetssökande och arbetsgivaren. För att avgöra vad som är metaforiskt i texterna används Metaphor Identification Procedure. För att hitta samband mellan källdomän och yrkesområde och för att kunna säga något om den syn som arbetsgivarna förmedlar tolkas metaforerna utifrån användningen i annonsen och med hjälp av litteratur om metaforer. Med hjälp av Metaphor Identification Procedure kunde 97 metaforer plockas ut ur platsannonserna. 12 varianter av dessa sorterades ut som beskrivningar av den arbetssökande och 3 varianter som beskrivningar av arbetsgivaren. Analysen av metaforerna visar att det inte verkar finnas någon särskild koppling mellan metaforernas källdomäner och yrkesområde, och att metaforerna bland annat förmedlar bilden av en arbetssökande som har en stark känsla för det hen gör och en vilja att utvecklas, samt bilden av en arbetsgivare som försöker undvika att uttrycka krav.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Frida Stéenhoff använder stilfigurerna metafor, liknelse och metonymi i sitt debutdrama, Lejonets unge. Utgångspunkten är föreställningen om att de ersättande stilfigurerna används vid tabubelagda ämnen och genom att göra en diskursanalys vill jag se om det stämmer. Jag definierar de olika stilfigurerna efter Per Lagerholms definition i Stilistik och tar i diskursanalysen även hänsyn till hur 1890-talet var historiskt och kulturellt, dramats fiktiva verklighet och de olika karaktärernas värderingar. Resultatet presenteras i form av analyser av sju utvalda scener. Analyserna visar att Stéenhoff använder en mängd metaforer, liknelser och metonymier i Lejonets unge. Hon låter dock sällan publiken själv tolka innebörden av stilfigurerna. I stället är det karaktärerna i dramat som oftast reder ut de ersättande uttrycken. Tabubelagda ämnen presenteras i ersättande uttryck men klargörs genom dramats gång, då Stéenhoff inte låter publiken missförstå dramat.

Forskningen om den sydskandinaviska hällkonsttraditionen har av tradition varit centrerad kring olika motiv och tolkningar av deras betydelse. Detta är till viss del en naturlig följd av att hällkonsten utgår ifrån bilden som ett kunskapsförmedlande medium. Den främsta orsaken till detta torde dock vara att vi oftast återfinner de sydskandinaviska hällristningarna inhuggna på olika hällar i ett öppet landskap, som regel utan någon närmare relation till andra fornlämningar och i nära relation till marker som var lämpade för bete och odling. Som en följd av detta är det svårt att uttala sig om vad för slags rituella aktiviteter som omgärdade tillkomsten av denna hällkonst. Ett källmaterial som ännu inte utnyttjats till sin fulla potential för att studera detta är de fall där hällristningar återfunnits i samtida gravar. Syftet med min avhandling har varit att genom det goda exemplets makt försöka närma mig en förståelse för ett av de många sammanhang som denna hällkonst kunde produceras i. Hällristningarna från bronsåldersgravhögen Sagaholm har här fått tjäna som min utgångspunkt. Anledningen till detta är inte enbart att Sagaholm är det största fyndet av hällristningar som gjorts i denna typ av kontext i norra Europa, utan även för att de återfunnits i ett stratigrafiskt slutet sammanhang som tydligt visar i vilket skede av gravritualen som hällristningarna fyllde sin främsta funktion. Hällristningarna från Sagaholm presenteras, analyseras och tolkas följaktligen i relation till den gravritual som omgärdade uppförandet av denna grav. Genom min avhandling har jag velat visa att arkeologisk forskning och akademiska avhandlingar inte nödvändigtvis behöver vara additiva till sin karaktär för att producera ny kunskap, utan att denna lika gärna kan emanera utifrån en mer fördjupad diskussion över ett enstaka fynd. Jag har även velat peka på vikten av ett kontextuellt förhållningssätt inom arkeologin där olika metaforiska sammanhang är viktiga för tolkningen av den materiella kulturen som ett meningskapande fenomen. Genom min avhandling har jag kunnat påvisa att olika tekniker att framställa hällristningar inte okritiskt kan användas för att inordna dessa i ett kronologiskt ramverk. Tillverkningstekniken kan dock tas som utgångspunkt för andra frågeställningar, i föreliggande fall tolkas detta som ett sätt att addera en narrati v struktur till detta bildmedium. Till sist: Genom min avhandling har jag velat demonstrera vikten av att gå till botten med det källmaterial vi behandlar inom arkeologin och att detta är ett vitalt inslag i arkeologins främsta syfte - att studera och tolka den materiella kulturen som ett viktigt medium för mänsklig kommunikation. / digitalisering@umu

Följande studie handlar om att ur ett kognitiv-lingvistiskt perspektiv studera innehållet i appar, som används i språkundervisningen för elever med autismspektrumtillstånd (AST), i en gymnasiesärskola i den form apparna presenteras i sina färdiga produkter. Centralt för den kognitiv-lingvistiska teori som används är metaforers och figurativt språks roll i människors vardag, samt olika variationer av förståelse både i relation till språket och vardagen. Syftet är att både nyansera förståelsen av apparnas innehåll och att belysa viktiga faktorer som kan vara relevanta när användaren av dem är personer med AST. Studien kan ses i linje med regeringens nya direktiv om digitaliseringens möjligheter, likvärdig tillgång och användning.   Materialbeskrivning och analysprocess görs med hjälp av forskning från mjukvaruutveckling, för att enklare beskriva relevanta element i apparnas gränssnitt när de riktas till personer med AST. Analys genomförs med Blendmodellens samling av analysverktyg för att identifiera olika kognitiva processer eller strategier för meningsskapande, som apparnas design erbjuder en tolkande person, samt olika svårighetsgrader, och uppgifters samverkan med apparnas inre kontext. Dessa processer eller strategier innehåller distinktioner av app-designens anspråk på kognitiva resurser, utifrån CBTs ramverk.   Resultaten från analysen visar ett antal olika designstrategier bl.a. avsedda för att korta ned instruktioner till övningar och göra dem mer lättillgängliga, t.ex. apparnas belöningssystem, och olika former av historier kopplade till de audiovisuella händelserna. Designstrategier visade olika för- och nackdelar, främst med ökad detaljkomplexitet i åtanke. Apparnas övningar visade på låg frekvens av hög kognitiv belastning, men kombinerat med belöningssystem och historier kunde detta öka.   I sin helhet finns det stor potential för utvidgning av apparna med designtillägg som är anpassade för personer med AST, t.ex. genom tillgång till mind-maps med semantiska och fonologiska relationer under uppgiftstillfällen, och ett större utnyttjande av de specifika sociala och multimodala möjligheter som app- och spelmediumet har. Det sistnämnda har ett extra nämnvärt exempel: progressiv svårighetsgrad.   Genom denna precisering av de olika kompensatoriska hjälpmedel och begränsningar i relation till de mentala processer som krävs av användaren, kan klarhet av apparnas pedagogiska meningspotential för elever i gymnasiesärskolan ges. Jag gör anspråk på att slutsatser från analysen kan användas i samband med fortsatta studier med annan metod, t.ex. användaranalys eller intervju/enkät med designers, lärare eller brukare. Den skulle även potentiellt kunna ge underlag för diskussion om apparnas varudeklaration.

My project started with two words: Swimming Pool. They came to me through a song, Banshee Beat by Animal Collective (2005). To me, their music is mystical, abstract, unpredictable and also metaphorical. So I started to think about if a swimming pool could be something more than just an open container filled with water. After some thinking I came to the conclusion that it could be a metaphor for something calm, quiet and dreamy. However, I’m not sure but my aim is not to get to a specific answer through this project.  I’ll turn the metaphor into a textile work that portrays what you see when you’re standing at the edge of the swimming pool; a distorted picture of a grid, the bottom of the pool. I’ll be working with dyeing, patchwork and quilting. The textile craft is important in this project because of how relaxed and calm I get by doing things with my hands.  The questions I’m asking myself are how I can express the metaphor through my work? What if my interpretation is too wide? Is it possible for me to create a tactile and calm feeling without the physical touch?

A Familiar Context - a survey and comparison of mathematical language in the most widely-used mathematics textbook and in the standardized national tests for grade 6 students in Sweden. Studies have shown that language has a crucial role when students learn mathematics but there is a lack of empirical surveys mapping how mathematical language is used in different practices. One aspect of mathematical language called personification, which is associated with something that generates personal interest or contributes with a familiar context, seems to affect low-performing students in a negative way in their problem solving in the subjects of algebra and geometry. The overall aim of this study is to perform an empirical survey and analysis over how the personification of the mathematical language is used in the most commonly used mathematics textbook and the standardized national tests for students in grade 6 in Sweden. To answer this purpose, two research questions have been formulated: To what extent are natural language, mathematical imagery and mathematical symbols personalized in the field of algebra and geometry? How do typical mathematical tasks differ in the subjects of algebra and geometry? Method: Selected mathematical tasks from the most commonly used mathematics textbook and the national tests were analyzed in regards to personification. These selected tasks were also analyzed in regards to the concepts, metonymy and metaphor which can be used to distinguish the core of natural language in mathematical tasks. Results: There are differences between the uses of personification in the subjects of algebra and geometry. Personification was also found to be more common in the national tests than in the mathematics textbook. A comparison between the typical tasks from each subject area in the mathematics textbook and the national tests also showed that metaphorical form, a concept like personification associated with familiar context, is used more in the national tests than in the mathematics book. Conclusions: A clear difference in the use of personification and metaphorical form between textbooks and standardized national tests in mathematics for year 6 students was identified. Such differences in language usage may impair mathematics knowledge assessment. It is therefore important to make authors aware of how language use can affect a student's problem solving ability and raises the question as to whether personification and metaphorical form should be included in testing mathematical knowledge?

No description available.

In this thesis I look at possible implications of the philosophical use of sight metaphors as rendered visible in the philosophy of Iris Murdoch. Through Murdoch’s reading of Plato, and together with the perspectives added by Ludwig Wittgenstein, Paul de Man, Carolyn Korsmeyer, and Mats Persson, I argue that some contemporary philosophy as shaped by science and logic might be partially blind to essential aspects of human life and human awareness. I show that this partial blindness becomes visible in an inability to acknowledge and understand the philosophical importance of that which cannot be seen from a distance, and I argue that this may be due to a modern understanding of clarity. I claim that this understanding of clarity essentially differs from that of Plato and that it becomes particularly evident in Plato’s reliance on metaphors and allegories, not as unclear and obfuscating aspects to be untangled, but as depicting essential dimensions of the inexhaustible complexity of life. I finally argue that it is vital to recover and to philosophically consider these obscurer aspects if philosophy is to stay relevant to actual human beings living in the muddle that is everyday life.