This paper examines Paul's rhetorical goal in describing himself as a ”δοῦλος Χριστοῦ Ἰησοῦ” in Romans 1:1. In the Norwegian Bible translation, the Greek word ”δοῦλος” has previously been translated as ”servant” but the translation may be changed to ”slave” in the 2024 revision. This sparked a debate about potential negative connotations. Through exegetical analysis and review of scholarly perspectives, this paper highlights the historical context and theological significance of Paul's designation of himself. I argue that the slave metaphor, which was a potent term in antiquity, enabled Paul to simultaneously emphasise several aspects of his identity and relationship to Christ and the church in Rome. The term emphasised his total submission to his master, Christ. It also drew an implicit parallel to the situation of the familia Caesaris slaves in the Roman church, and it reinforced the divine origin and importance of Paul's apostolic authority. Also, it related to Paul's teachings on baptism, in which believers are freed from slavery to sin by binding them to a new master. The translation of δοῦλος as slave in Romans 1:1 holds the layers that this metaphor conveyed in its context of identity, status, solidarity and liberation for Paul and the earliest Christians. It summarised important theological positions. In this paper, I suggest that the struggle with connotations ¨ Äåof ”slave” in modern culture should not deter it from conveying key aspects of Paul's message.

No description available.

Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa innebörden i interaktionen mellan personer med demens och så kallat störande beteende och deras vårdare. I delstudierna I och II deltog en kvinna med frontallobsdemens och störande beteende (Ruth) respektive en kvinna med schizofreni, demens och störande beteende (Alice) och deras vårdare. Fjorton respektive 30 deltagande observationer samt sex respektive sju reflekterande samtal med vårdare genomfördes. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I delstudie III gjordes narrativa intervjuer med sex vårdare och i delstudie IV genomfördes 10 informella samtal med tre personer med demens och störande beteende. Dessa texter tolkades med hjälp av fenomenologisk hermeneutisk metod. Innebörden i interaktionen mellan personerna med demens och störande beteende och deras vårdare handlar om att befinna sig i kaos och pendla mellan motsatser: att känna sig hemlös och hemma och att ”vara herre ”och ”vara slav”. Vårdarna upplever konflikter mellan att göra gott för individen och/eller kollektivet samt mellan de demensdrabbades beroende och önskan om självbestämmande. Såväl personerna med demens och störande beteende som deras vårdare pendlar mellan att känna sig hemlösa och hemma. Ruth lever i en fragmenterad värld där hon slåss för att skydda sitt revir. Hon kämpar också för att bli bekräftad samtidigt som hon bekräftar andra. Vårdarna bekräftar henne genom att möta henne i hennes värld. Alice lever i en tudelad värld där hon pendlar mellan ”himmel och helvete”. Hon misstror vårdarnas avsikter och slåss för sitt liv men hon visar också sin uppskattning och bekräftar vårdarnas ansträngningar. Även vårdarna upplever en tudelad värld. Innebörden i att leva med demens och störande beteende på institution handlar om att vara omgiven av oordning, fångad av begränsningar, satt åt sidan men också räknad med. Vårdarna befinner sig också i kaos och förstår inte vad det störande beteendet betyder. De upplever att de är fråntagna initiativet och känner sig utmattade och hjälplösa. Då och då upplever de att de har kontroll och känner sig dugliga och accepterade. Vårdarna pendlar mellan att ”vara herre” och ”vara slav”. Dialektiken mellan herre och slav handlar om kampen för ömsesidig bekräftelse. När vårdaren möter den demensdrabbade i sin egen (vårdarens) värld reduceras personen med demens till ett objekt. Därmed objektifierar vårdaren också sig själv. När vårdaren möter personen med demens i hans eller hennes värld, betraktar vårdaren den demensdrabbade som en betydelsefull person vars existens är viktig att bekräfta. Därmed känner sig också vårdaren betydelsefull. I hemmastaddheten bekräftas både personen med demens och vårdaren och kampen mellan herre och slav övergår i en Jag- Du relation. Störande beteenden är beteenden som inte bekräftar den andre. När vårdarna inte blir bekräftade upplever de personerna med demens vara störande och när personerna med demens inte blir bekräftade upplever de vårdarna vara störande. Bekräftelse uppstår i interaktioner som präglas av hemmastaddhet medan störande beteende visar sig i interaktioner som kännetecknas av hemlöshet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnans roll framställs inom Islamiska statens tidskrifter, Dabiq och Rumiyah. Studien är grundad på en textanalytisk undersökningsmetod med IS texter i fokus.   Frågeställningarna som berörts i denna studie är följande:    Hur framställs kvinnans roll inom IS?  Vilka argument använder IS?  Vilka källor refererar IS till?  I studiens analys framkommer en ambivalent syn på kvinnans roll, det vill säga även om IS avvisar kvinnor från att delta i strid medger de att kvinnorna är grunden till deras stora framgång i jihad. Männen inom IS styr vad som är gångbart sensationellt i kvinnans roller vilket resulterar i ett patriarkaliskt maktperspektiv som cementerar hur kvinnor och män ska vara. Kvinnans roller utökar IS globala utsträckning med hjälp av producering, propaganda samt rekrytering för att stärka IS nätverk av kvinnor och medverkar till IS överlevnad.

Dissertation .. The approaches towards death and burial in different historical epochs of mankind dealing with a view of death in intellectual conceptions during the history. People have been engaged in the question of life and deaths for ages. It is one of the oldest, the hardests and the most fundamental questions which are asked. We can think of the death in two levels: a general and a personal. The comprehension of deaths was developing in history. Thesis traces, what affected and how it is possible, that the today`s subject of personal death states taboo, even if masmedia floods us with death of others. For understanding, the thesis goes throught history. From the methodological aspects it follows the time line, divides the history into ancient world, the Middle Ages and modern period, as well as on horizontal line following individually nations and their intellectual directions.