Syftet med studien var att undersöka hur platsannonser kan bidra till konstruerandet av förskolläraren och yrkesrollen. 30 platsannonser från Arbetsförmedlingens platsbank analyserades utifrån ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt för att besvara forskningsfrågorna: Vilken bild av förskolläraryrket framträder i arbetsförmedlingens platsannonser? samt Vilken bild av förskollärarens person framträder i arbetsförmedlingens platsannonser? Resultatet visar att flera diskurser kring förskolläraren och yrkesrollen framträder i platsannonserna. Dessa diskurser har jag valt att benämna; Den kompetenta förskolläraren, Den samarbetande förskolläraren, Den ledande förskolläraren, Den drivande förskolläraren, Den undervisande förskolläraren samt Den omsorgsgivande förskolläraren. Resultatet visar att diskurserna förekommer parallellt, överlappande eller motstridigt och påvisar en bild av en kompetent, erfaren och samarbetsvillig person med lust att utvecklas. En förskollärare som besitter ledaregenskaper och bedriver undervisning samt innehar omsorgsförmåga. Dessa egenskaper beskrivs både vara knutna till förskollärarens person samt till professionell förmåga. Förskolläraryrket framställs samtidigt som komplext genom att det beskrivs dels vara ensamt med ett stort ansvar, dels att yrket innebär stort samarbete med bland annat kollegor.

Platsannonsen är ett medel för att övertyga arbetssökande att bli en del av arbetsgivarens gemenskap. I utformningen av platsannonser kan arbetsgivare marknadsföra sig genom att använda retoriska språkverktyg och även framställa en bild av organisationen, men i platsannonsen finns även en underliggande, dold berättelse om hur företaget ser på världen. Med en retorisk analys kan man synliggöra de dolda budskapen bakom organisationens beskrivning av sig själva och av den önskade kandidaten. Syftet med denna uppsats är därmed att genom en retorisk analys utforska och förstå rekryteringsspråket i platsannonser inom två olika yrkesområden. Detta görs med hjälp av fantasitema-analys och genom analys av fem retoriska figurer för att förstå hur platsannonserna använder retorik och hur de i sin helhet framställer en gemenskap. Utifrån syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: Vilka retoriska figurer används återkommande i platsannonser inom data/IT-branschen respektive vårdsektorn? Vilka gemenskaper projiceras genom fanatsiteman i platsannonser inom data/IT-branschen respektive vårdsektorn? Hur branschspecifikt är rekryteringsspråket? Metoden som användes var en kombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av platsannonser från två olika branscher, data/IT-branschen och vårdsektorn. Det var 60 platsannonser, 30 från respektive bransch, som analyserades med hjälp av fem retoriska figurer och fantasitema-analys. Resultaten av analysen visade att både data/IT-branschen och vårdsektorn använder de retoriska figurerna hyperbol, superlativ, metafor, hendiatris och bathos för att förstärka budskap i platsannonser. De användes både för att skapa en förstärkt bild av organisationen och för att beskriva de önskade kvalitéerna hos arbetssökande. Fantasitema-analysen visade att data/IT-branschen projicerar en gemenskap som strävar efter att vara innovativ, spännande och att nå framgång. Vidare framställer sig organisationerna söka en kandidat som är driven, har ambition för utveckling och som passar in i organisationens etablerade kultur, vilket skulle kunna tyda på en viss homogenitet i data/IT-branschen. Fantasitema-analysen visade att vårdsektorn projicerar en omsorgsfull gemenskap som eftersträvar hög kompetens och som tycker att det är viktigt att nyanställda får stöd. Dessutom beskriver organisationerna sig som prestigefyllda arbetsplatser där den viktigaste drivkraften för arbetssökande framställs vara att göra skillnad och arbeta med ett meningsfullt arbete. När data/IT-branschen och vårdsektorn jämfördes framkom det att det fanns både likheter och skillnader. I platsannonserna använder branscherna de fem retoriska figurerna på ett likartat sätt för att beskriva organisationen och arbetssökande. Vidare framkom liknande fantasiteman i branscherna, dock i olika frekvens. Resultatet tyder på att data/IT-branschen och vårdsektorn har vissa skillnader, men platsannonsernas retoriska struktur och språk används likartat och därmed skulle rekryteringsspråket anses kunna vara relativt generellt.

Kompetens är ett omstritt begrepp, både inom forskningen och yrkeslivet, och är beroende av situation och kontext. Därav finns det inte alltid en gemensam uppfattning för vad som utgör kompetens. Denna kvalitativa studie syftar till att ge kunskap om kompetens och dess innebörd i platsannonser för Human Resource ("HR")-arbete inom den offentliga och privata sektorn. För att uppfylla detta syfte kommer denna uppsats använda textanalys för att identifiera förekommande kompetenser i undersökta platsannonser. Detta för att sedan tolka och analysera dessa kompetenser med utgångspunkt i Ellströms (1992) definition av kompetens tillsammans med Nilsson och Ellströms (2012) uppdelning av kompetens. Detta teoretiska ramverk används därmed för att tolka innebörden av de förekommande kompetenserna. Resultat av studien visar på att det inte finns några uppenbara skillnader mellan den offentliga och privata sektorn. De kompetenser som förekommer för HR-arbete kan tolkas som personlighetsfaktorer, sociala, kognitiva och affektiva faktorer av kompetens. Dessa kan därtill ses som relativt överförbara mellan olika yrken, utöver HR-arbetet. Studien visar även att studerade platsannonser, med förekommande kompetenser, snarare beskriver en viss typ av person än HR-arbetet, oavsett om den offentliga eller privata sektorn diskuteras. / Competence is a controversial concept, both in research and in professional life, and depends on the situation and context. As a result, there is often no common understanding of what constitutes a competence. This qualitative study aims to provide knowledge about competence and its meaning in job advertisements for Human Resource (“HR”) work in the public and private sector. In order to fulfil the purpose of this essay a textual analysis will be carried out. The reason for this is to identify existing competences in the job advertisements and then to interpret and analyse them based on Ellström's (1992) definition together with Nilsson and Ellström's (2012) division of competence. This theoretical framework is used to interpret and understand the meaning of the existing competences. The results of the study show that there are no obvious differences between the public and private sectors. The competences that exist for HR work can be interpreted as social, personal, cognitive and affective competences, which can be seen as relatively transferable between different professions, other than HR. The study therefore concludes that the competences that appear in the job advertisements studied describe a certain type of person rather than a job description of HR work, regardless of whether it is in the public or private sector.

<p>I dagens arbetsliv verkar det, överlag, som att det ställs höga krav på personliga egenskaper. Det som bestämmer vilka egenskaper som tas med i en platsannons är vilka personliga krav tjänsten fordrar för att en anpassning till arbetsgruppen ska vara möjlig. Vid utformandet av en platsannons bör de personliga egenskaperna som anges tas i beaktning då tolkningar kring dem kan se ut på olika sätt beroende på vilken kontext en individ befinner sig i. Utifrån det valde vi att genomföra den här studien vars syfte var att ta reda på om det språkliga budskapet angående de personliga egenskaperna i platsannonser når fram på, ett för arbetsgivaren, önskvärt sätt; samt om det finns skillnader mellan arbetsgivarens och de arbetssökandes tolkningar gällande de personliga egenskaper som återges. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats, som besvarats i uppsatsen. Den första frågan behandlade vilka konsekvenser kommunikationskanalen och envägskommunikationen får för hur budskapet i en platsannons når fram och tolkas av mottagaren. Nästa fråga som undersöktes var hur arbetsgivaren och de arbetssökande tolkar de personliga egenskaperna i annonserna. Slutligen besvarar frågorna tre och fyra om det finns några skillnader och samband mellan tolkningarna av de personliga egenskaperna. Vår studie stöds av en teoretisk referensram som bland annat behandlar kommunikation och tolkningslära, rekrytering och platsannonsering samt beskrivningar av de personliga egenskaper som vi har fokuserat på i undersökningen.</p><p>För att få svar på syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Studien utgår från två platsannonser, vars utformare vi intervjuade. Då syftet var att få två olika perspektiv på fenomenet intervjuade vi även arbetssökande. Under intervjuerna fokuserade vi till stor del på respondenternas tolkningar kring de personliga egenskaperna som fanns i platsannonserna.</p><p>Efter genomförd studie samt analys av den, kom vi fram till en övergripande slutsats; vilken är att det finns skillnader mellan arbetsgivarens och de arbetssökandes tolkningar angående de personliga egenskaperna. Arbetsgivarnas tolkningar inryms i de arbetssökandes, trots det uppstod ett tolkningsproblem. Tolkningsproblemet visade sig i form av att de arbetssökande lade en bredare betydelse bakom egenskaperna än arbetsgivarna. Att de arbetssökande hade en bredare tolkning av begreppen, medförde att de hade ett större urval av tolkningar att välja på. Det ger i sin tur upphov till att den arbetssökande kan välja en tolkning som inte stämmer överens med arbetsgivarens. Vi upptäckte dessutom att det fanns betydande samband mellan egenskaperna. Med samband menar vi att egenskaperna är sammankopplade med varandra och därför upptäcktes en svårighet för våra respondenter att entydigt definiera dem. På grund av att samband mellan egenskaperna existerar så tolkas de på ett brett sätt; därför påträffades även skillnader angående tolkningarna, vilket återkopplas till vår övergripande slutsats.</p> / <p>Today it seems like it is important with individual personal qualities in the labour market. The factor that determines what kind of qualities that ought to be included in a work ad are which personal demands the position requires, in due to the individuals’ possible adjustment to the work group. When forming the work ad the personal qualities ought to be considered because the interpretations regarding them can appear in different ways depending on which context the individual exist in. On this basis we chose to go through with this study. The purpose of the study was to find out if the linguistic message regarding the personal qualities reaches the recipient in a, for the employer desirable way; and if there are any differences between interpretations regarding the personal qualities through the two perspectives, employer and the persons looking for jobs. On the basis of the purpose of the study, some questions have been formed. These questions have been answered in this essay. The first questions discuss what consequences the channel of communication and the one-way-communication cause regarding the messages ability to reach and be interpreted by the recipient. The next question examined was how the employer and the jobseeker interpret the personal qualities in the work ads. The last thing examined is whether or not there are any differences or connections between the interpretations of the personal qualities. The theoretical reference supports our study. The theoretical references consist, among other things, of communication and the knowledge of interpretation, recruitment and job advertisement and descriptions of personal qualities.</p><p>In order to answer and approach the purpose and the questions of the study, we used a qualitative method with interviews. The study is based on two work advertisements. The creators of these ads were interviewed. Because of the purpose we wanted to have two different perspectives on the phenomenon, thus we interviewed jobseekers as well. During the interviews we focused on the respondents interpretations about the personal qualities in the work ads.</p><p>After completing the analysis and the study, we came to an overall conclusion; which was that there are differences between the employer and the jobseekers interpretation about the personal qualities. The employers interpretations is included in the jobseekers, despite this a problem regarding the interpretations occurred. These problems were shown in the form of the jobseekers wider view of the qualities, than the employers. The jobseekers wider interpretation of the qualities resulted in a larger selection of interpretations. The jobseeker can choose an interpretation that might not be equal with the employers. We also discovered that there are significant connections between some of the qualities. These connections result in a difficulty for the respondents to define the qualities in a homogeneous way. Because of the existence of these connections they are interpreted in a wider way; thus differences was also discovered, which reconnects to our overall conclusion.</p>

I dagens arbetsliv verkar det, överlag, som att det ställs höga krav på personliga egenskaper. Det som bestämmer vilka egenskaper som tas med i en platsannons är vilka personliga krav tjänsten fordrar för att en anpassning till arbetsgruppen ska vara möjlig. Vid utformandet av en platsannons bör de personliga egenskaperna som anges tas i beaktning då tolkningar kring dem kan se ut på olika sätt beroende på vilken kontext en individ befinner sig i. Utifrån det valde vi att genomföra den här studien vars syfte var att ta reda på om det språkliga budskapet angående de personliga egenskaperna i platsannonser når fram på, ett för arbetsgivaren, önskvärt sätt; samt om det finns skillnader mellan arbetsgivarens och de arbetssökandes tolkningar gällande de personliga egenskaper som återges. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats, som besvarats i uppsatsen. Den första frågan behandlade vilka konsekvenser kommunikationskanalen och envägskommunikationen får för hur budskapet i en platsannons når fram och tolkas av mottagaren. Nästa fråga som undersöktes var hur arbetsgivaren och de arbetssökande tolkar de personliga egenskaperna i annonserna. Slutligen besvarar frågorna tre och fyra om det finns några skillnader och samband mellan tolkningarna av de personliga egenskaperna. Vår studie stöds av en teoretisk referensram som bland annat behandlar kommunikation och tolkningslära, rekrytering och platsannonsering samt beskrivningar av de personliga egenskaper som vi har fokuserat på i undersökningen. För att få svar på syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Studien utgår från två platsannonser, vars utformare vi intervjuade. Då syftet var att få två olika perspektiv på fenomenet intervjuade vi även arbetssökande. Under intervjuerna fokuserade vi till stor del på respondenternas tolkningar kring de personliga egenskaperna som fanns i platsannonserna. Efter genomförd studie samt analys av den, kom vi fram till en övergripande slutsats; vilken är att det finns skillnader mellan arbetsgivarens och de arbetssökandes tolkningar angående de personliga egenskaperna. Arbetsgivarnas tolkningar inryms i de arbetssökandes, trots det uppstod ett tolkningsproblem. Tolkningsproblemet visade sig i form av att de arbetssökande lade en bredare betydelse bakom egenskaperna än arbetsgivarna. Att de arbetssökande hade en bredare tolkning av begreppen, medförde att de hade ett större urval av tolkningar att välja på. Det ger i sin tur upphov till att den arbetssökande kan välja en tolkning som inte stämmer överens med arbetsgivarens. Vi upptäckte dessutom att det fanns betydande samband mellan egenskaperna. Med samband menar vi att egenskaperna är sammankopplade med varandra och därför upptäcktes en svårighet för våra respondenter att entydigt definiera dem. På grund av att samband mellan egenskaperna existerar så tolkas de på ett brett sätt; därför påträffades även skillnader angående tolkningarna, vilket återkopplas till vår övergripande slutsats. / Today it seems like it is important with individual personal qualities in the labour market. The factor that determines what kind of qualities that ought to be included in a work ad are which personal demands the position requires, in due to the individuals’ possible adjustment to the work group. When forming the work ad the personal qualities ought to be considered because the interpretations regarding them can appear in different ways depending on which context the individual exist in. On this basis we chose to go through with this study. The purpose of the study was to find out if the linguistic message regarding the personal qualities reaches the recipient in a, for the employer desirable way; and if there are any differences between interpretations regarding the personal qualities through the two perspectives, employer and the persons looking for jobs. On the basis of the purpose of the study, some questions have been formed. These questions have been answered in this essay. The first questions discuss what consequences the channel of communication and the one-way-communication cause regarding the messages ability to reach and be interpreted by the recipient. The next question examined was how the employer and the jobseeker interpret the personal qualities in the work ads. The last thing examined is whether or not there are any differences or connections between the interpretations of the personal qualities. The theoretical reference supports our study. The theoretical references consist, among other things, of communication and the knowledge of interpretation, recruitment and job advertisement and descriptions of personal qualities. In order to answer and approach the purpose and the questions of the study, we used a qualitative method with interviews. The study is based on two work advertisements. The creators of these ads were interviewed. Because of the purpose we wanted to have two different perspectives on the phenomenon, thus we interviewed jobseekers as well. During the interviews we focused on the respondents interpretations about the personal qualities in the work ads. After completing the analysis and the study, we came to an overall conclusion; which was that there are differences between the employer and the jobseekers interpretation about the personal qualities. The employers interpretations is included in the jobseekers, despite this a problem regarding the interpretations occurred. These problems were shown in the form of the jobseekers wider view of the qualities, than the employers. The jobseekers wider interpretation of the qualities resulted in a larger selection of interpretations. The jobseeker can choose an interpretation that might not be equal with the employers. We also discovered that there are significant connections between some of the qualities. These connections result in a difficulty for the respondents to define the qualities in a homogeneous way. Because of the existence of these connections they are interpreted in a wider way; thus differences was also discovered, which reconnects to our overall conclusion.

The purpose of this bachelor thesis is to examine if one can find a change within the genre job advertisements for communicators, and in extension, the profession as a whole, during the time period 1997-2017. By studying the schematic structures of job advertisements as a genre text at large, and specifically the rhetoric strategies used when presenting requirements, I will be attempting to answer these questions through a genre analysis. The material consists of 24 job advertisements in total, 8 from each year of 1997, 2007 and 2017. The texts from 1997 have been acquired by searching through the job section of the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter, from issues published from October to December 1997. However, the material from 2007 and 2017 both come from the Swedish Public Employment Service, Arbetsförmedlingen. To find texts from 2007 the archive at the Swedish Public Employment Service had to be advised, seeing as they are no longer posted on their website. All the job advertisements from 2017 however have been found and downloaded from the website.                       Theoretically this study mainly lies on Vijay K Bhatias genre analysis, and his methodology when analyzing genres and their communicative purpose as well as their schematic structure. The analysis goes on to analyze the rhetoric strategies used within the job advertisements requirements-section, then using systemic-functional grammar (SFG) to make clear the linguistic configuration. The results of the analysis show that both change and stability within the genre can be found. Regarding the changes, the schematic structures, in regards to content, becomes larger. Both regarding the number of moves in total and the number of different moves used. In addition, the analysis tells us that the ideal applicant in 2017 is an independent communicator who has a talent for networking and connecting with new people, in contrast to the communicator in 1997, who primarily is a good writer with an ability to work together.

The purpose of this bachelor thesis is to investigate how an ideal job applicant is described when searching real estate janitors and real estate managers in job advertising using a Swedish linguistic perspective. This is achieved by looking at how the model reader is constructed i.e. if the ways to describe the two occupational groups differ, if the descriptions tend to include or exclude groups of applicants, and if and how a relationship is created between the employer and the recipient and if so what kind of relationship. The material consists of ten job advertisements where the employer is looking for real estate janitors and ten job advertisements where the employer is looking for real estate managers. The choice of method for the study is systemic functional grammar, critical discourse analysis and gender coding. Theoretically I also start from the systemic functional grammar and the critical discourse analysis, though with an emancipatory approach. The descriptions of the dream candidates that is created in the ads differ between the two occupations. Real estate janitor is a job which requires more practical skills, while the job as a manager requires more theoretical skills. The ideal real estate janitor has equal numbers of masculine and feminine qualities. The dream candidate is self-propelled, service-oriented and is able to plan the working day in an efficient way. Since the employer seems to have a dominant attitude towards the janitor their relationship tends to not be very close. The ideal dream candidate created for real estate managers is also very self-sufficient, but he or she also has a strong internal drive and likes to run projects in combination with a strong sense of responsibility. The ideal real estate manager has a little more feminine than masculine qualities. The relationship between the employer and the ideal real estate manager is more symmetrical than the relationship that is constructed with the ideal real estate manager.