Syftet med studien var att undersöka hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg hanterar sjukskrivningar bland omsorgspersonal. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes fem intervjuer med yrkesverksamma enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Vi har inspirerats av kritisk teori som analysmetod. Den teoretiska referensramen i studien är handlingsutrymme, handlingsfrihet och klämsits. Studiens resultat visar att sjukskrivningar bland omsorgsarbetare enligt enhetscheferna är ett omfattande problem. Resultatet visar att enhetschefer själva är ett viktigt verktyg i hanteringen av sjukskrivningar. Samtliga enhetschefer är medvetna om den ram som styr deras handlingsutrymme i form av lagar, regler och organisatoriska förutsättningar, men resultatet visar att de hanterar sjukskrivningar på olika sätt. Hur man skall hantera sjukskrivningar är upp till varje enskild enhetschef att avgöra och det kan ibland vara svårt att parera de olika förväntningar som de har på sig själva och sitt uppdrag. Enhetscheferna beskriver bristande stödfunktioner som en orsak till att det blir svårt och menar att de tvingas utveckla egna strategier för att kompensera för dessa. Resultatet visar också att det finns bristande resurser, både i form av tid och av pengar för att kunna möta de juridiska skyldigheter som enhetscheferna har i sitt arbetsgivaransvar. / The purpose of this study was to examine how first line managers in municipal elderly care manage sick leave among care workers. The study uses a qualitative method and five interviews were performed with first line manager professionals in municipal elderly care. We have been inspired by critical theory when analyze the result. The theoretical framework is space of action, freedom of action and conflict of interest. The result of the study shows that according to first line managers sick leave among care workers is an extensive problem. The result shows that first line managers themselves are an important tool while managing sick leave. They are all aware of the framework that controls their space of action and the framework consists of laws, rules and organizational conditions. The result shows that first line managers manage sick leave in different ways. How to manage sick leave is up to each and every one of them and it can sometimes be difficult to parry the different expectations they have on themselves and on their mission. First line managers describe lack of support functions as a reason why it can be difficult and they say that they are forced to develop their own strategies to compensate for these. The result also shows that there is a lack of resources, in both time and money to meet the legal obligations that first line managers have by their employer's' responsibility.

Purpose: The construction industry is facing changes as academic education is becoming more common. Practical competence will be lost as newly graduated civil engineers often lack practical experience. As the industry is characterized by a clear identification and where a common view is that "you ought to have experience from construction work", this change is problematic. This study focuses on the supervisors role, where the aim of the report is to analyze how newly graduated civil engineers handle the lack of practical experience. Method: In order to achieve the objective of the study, the supervisor role has been studied at two large construction companies. To get a deep and fair view of the role, site managers and construction workers, together with supervisors with both practical experience and theoretical background have been studied. The nature of the study is qualitative where empirical data has been collected through interviews, observation, and analysis of internal company documents. Findings: The analysis is that the supervisors’ role is characterized by a certain number of tasks and operations. From these, connections can be made to how management should be handled, and the characteristics required in such operations. The last part includes collective identification within the industry and its pressure on the role. From these aspects the result is summarized. The affect is that newly graduated civil engineers require a more analytical and information seeking mindset when lacking practical experience. Implications: The conclusion of this study is that practical experience is an advantage in the role of supervisor, and that it is important to give the chance for supervisors to gain practical experience. In compensation for the lack of practical experience of newly graduated civil engineers, they instead have an analytical and information- seeking mindset. They also possess basic knowledge of the complete building process. The characteristics that are more important to focus on than experience are: having commitment, clarity in communication, clear structure and sense of initiative. The critical factors for leading the construction production is to disseminate information, take initiative, react to unexpected crises and allocate resources. Limitations: The study focuses on the role of supervisor at two major construction companies. If the study had also included smaller construction companies, a wider and more general conclusion of the role at large, could have been made. The study would be improved if more observations were possible to implement. To also observe the role from different occupational groups, other aspects and a wider analysis would have been possible to conduct. Keywords: Supervisor’s role in construction industry, Mintzberg's leadership roles, first-line manager, practical experience/academic education, collective identity. / Syfte: Byggbranschen står inför en del förändringar då akademisk utbildning blir allt vanligare. Praktisk kompetens går förlorad då nyexaminerade byggnadsingenjörer ofta saknar praktisk erfarenhet. Då branschen präglas av en tydlig identifiering och samhörighet där ”man ska ha varit ute i produktionen”, blir denna förändring problematisk. Denna studie fokuserar på arbetsledarrollen där målet med rapporten är att analysera hur nyexaminerade byggnadsingenjörer hanterar bristande praktisk erfarenhet. Metod: För att uppnå målet med studien har arbetsledarrollen studerats på två större byggföretag. Platschefer och yrkesarbetare samt arbetsledare med både praktisk erfarenhet och teoretisk bakgrund har studerats för att få en djup och rättvis bild av rollen. Studien är av kvalitativ karaktär där empirisk data har samlats in i form av intervjuer, observation och analys av företagens interna dokument. Resultat: Analysen är att arbetsledarrollen präglas av ett visst antal arbetsuppgifter och arbetsmoment. Utifrån dessa kan tydliga kopplingar dras till hur ledandet bör ske och vilka egenskaper som krävs i samband med dessa moment. Sista delen innefattar den kollektiva identifieringen inom branschen samt dess påtryckningar på rollen. Från dessa aspekter sammanfattas resultatet till att arbetsledarrollen påverkas genom att nyexaminerade byggnadsingenjörer kräver ett mer analytiskt och informationssökande tänk vid avsaknaden av praktisk erfarenhet. Konsekvenser: Slutsatsen är att praktisk erfarenhet är en fördel i rollen som arbetsledare, samt att det är av vikt att ge arbetsledare möjligheten till ökad praktisk erfarenhet. Som kompensation för den bristande praktiska erfarenheten hos nyexaminerade byggnadsingenjörer har de en helhetsbild över byggprocessen samt att de i större utsträckning söker upp och analyserar information. De egenskaper som är viktigare att fokusera på än erfarenhet är engagemang, tydlighet, struktur och initiativtagande. Samt de avgörande faktorerna för att leda byggproduktionen är att kunna sprida information, ta initiativ, agera vid oväntade kriser, samt fördela resurser. Begränsningar: Studien fokuserar på arbetsledare vid två större byggföretag. Om studien även hade omfattat mindre byggföretag hade bredare och mer generella slutsatser för rollen i stort kunnat göras. Studien hade förbättrats om fler deltagande observationer hade varit möjligt att genomföra. Att även observera rollen utifrån olika yrkesgrupper hade kunnat bidra till andra aspekter i analysen. Nyckelord: Arbetsledarrollen i byggbranschen, Mintzbergs ledarroller, första linjens chef, praktisk erfarenhet/akademisk utbildning, kollektiv identitet.

<p></p><p>BAKGRUND: Antalet multisjuka äldre personer ökar och ett omfattande vårdbehov kan skönjas. Vårdens organisation och hur den fylls med innehåll påverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen påverkar upplevd arbetstillfredsställelse och den kultur som vårdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vårdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien är att utifrån semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehållet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg. METOD: En fallstudie, a single case study, med semistrukturerad observation av en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg. Studien hade en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Observatörens nedskrivna texter analyserades med latent innehållsanalys. RESULTAT: Utförande av arbetsuppgifter hade genomgående karaktär av ledarskap. Administration och organisering av arbete var en stor del av arbetsuppgifterna och övervägande var oplanerade. Ansvarstagande, problemlösning, bekräftelse, tjänstvillighet och organisering av arbete där personlighet, kunskap och yrkeserfarenhet påverkade ledarskapet och informantens upplevelse av utförandet av arbetsuppgifter. SLUTSATS: En första linjens chefs arbetsuppgifter är mångfacetterande och spänner sig över kvalificerat arbete där specifik utbildning krävs och till att serva boende och däremellan ge direktiv och organisera för att få arbetet utfört samt medverka vid möten med ledning och chefsgrupp. En dialog som exempelvis öppet informerar om förändringar och varför samt att medarbetare accepterar och samarbetar för att underlätta arbetet där perspektivet utgår från den boende vilket skulle påverka vårdkulturen i positiv riktning och öka möjligheten till en kreativ och livsbejakande miljö kring den boende.</p>

 BAKGRUND: Antalet multisjuka äldre personer ökar och ett omfattande vårdbehov kan skönjas. Vårdens organisation och hur den fylls med innehåll påverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen påverkar upplevd arbetstillfredsställelse och den kultur som vårdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vårdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien är att utifrån semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehållet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg. METOD: En fallstudie, a single case study, med semistrukturerad observation av en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg. Studien hade en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Observatörens nedskrivna texter analyserades med latent innehållsanalys. RESULTAT: Utförande av arbetsuppgifter hade genomgående karaktär av ledarskap. Administration och organisering av arbete var en stor del av arbetsuppgifterna och övervägande var oplanerade. Ansvarstagande, problemlösning, bekräftelse, tjänstvillighet och organisering av arbete där personlighet, kunskap och yrkeserfarenhet påverkade ledarskapet och informantens upplevelse av utförandet av arbetsuppgifter. SLUTSATS: En första linjens chefs arbetsuppgifter är mångfacetterande och spänner sig över kvalificerat arbete där specifik utbildning krävs och till att serva boende och däremellan ge direktiv och organisera för att få arbetet utfört samt medverka vid möten med ledning och chefsgrupp. En dialog som exempelvis öppet informerar om förändringar och varför samt att medarbetare accepterar och samarbetar för att underlätta arbetet där perspektivet utgår från den boende vilket skulle påverka vårdkulturen i positiv riktning och öka möjligheten till en kreativ och livsbejakande miljö kring den boende.

The aim of this qualitative study is to examine the experience of participation among first line managers within community home care. The study is based on eight interviews with first line managers operating in a metropolitan area in Sweden. A majority of the interviewees worked in private companies. We have used two theories to interpret our empiri: Lean Production and Human Resource Management. The analysis resulted in seven themes: economy, leadership, participation, view on the organization, first line manager, private or municipally operated organization and expectations on the manager. Our results showed that all the interviewees experienced that they were participant in the organization. The participation however differed from interviewee to interviewee. The staff affected how the first line manager experienced participation. All interviewees believed that accessibility and presence were important factors for participation.

Service industries increase every year in global industry, more and more labors work in this industry, thus this research is aimed at understanding the current situation of management development of first-line manager in service industry. The population of our survey is confined to the first-line manager of service industry. The questionnaire survey was adopte for the study. Of totally 332 distributed questionnaires, there are 91 effective. Through statistics analysis, the main results of the study are concluded as follows: 1.About managerial competency demand, ¡§customer service-oriented¡¨ and ¡§relationship competencies¡¨ are most important in all service industries, ¡§joint venture¡¨ and ¡§balance life and work¡¨ are relative not important. As the scope of management becomes wider, ¡§nurturing¡¨ and ¡§problem solving¡¨ become important. 2.As regard to management development techniques, ¡§personal skills training¡¨ is most important, ¡§talent selection¡¨ is second. Different services industries may use some techniques upon industries characteristics. 3.Management development assessments are not popular in service industries, only ¡§group discussion¡¨ and ¡§simulation game¡¨ are used often, both of them could be related to work in practice. 4.In all service industries, ¡§on-the-job-experiences¡¨ and ¡§management skill training¡¨ are most used management development techniques, ¡§evaluate past experiences¡¨ and ¡§evaluate competencies¡¨ are most used management development assessments.

Syftet med uppsatsen är att undersöka nytillsatta förstalinjes chefers upplevelser i en nyskapad tjänst, som benämns funktionschef, med 50 procent arbete i produktionen och 50 procent chefsuppgifter. Cheferna har tillträtt tjänsten internt och har ingen erfarenhet av ledarskap sen tidigare. Uppsatsen bygger på nio intervjuer och materialet analyserades genom en grundläggande kvalitativ metod. Resultatet visar att funktionscheferna upplever det positivt att ha blivit internt tillsatt till tjänsten då de har en större förståelse för myndigheten och arbetsuppgifterna samt en kännedom om sina medarbetare. Funktionscheferna upplever att en tjänst med två befattningar, arbete i produktionen och chefsuppgifter, är positivt för egen utveckling och gynnar arbetsgruppen och myndigheten. I dagsläget uppnår funktionscheferna inte 50 procent på vardera uppgifter vilket skulle vara önskvärt. Utvecklingsmöjligheter hos en arbetsgivare är av stor vikt för arbetstagare i dagens samhälle. Vetenskaplig forskning påvisar att ledare med erfarenhet om organisationen har bättre förutsättningar att lyckas som ledare. / The purpose of this study is to look at first-line managers engaged in a new role with 50 percent still working in the production and 50 percent working as a manager. The managers have no experience of leadership and are internal recruited to the position as a first line manager after a reorganization one year ago. The essay took form from nine interviews and the data were analyzed using a basic qualitative research. The result shows that the manager experiences of internal recruitment are positive. It gives them a deeper understanding of the authority, the work tasks and their coworkers. The possibilities of development are an important thing an employer should offer the employees. A leader with experience from the organization has better conditions to be a successful leader.

The manager is a leading figure in the success of the private sector, an individual who has many tasks and areas of responsibility, one of which is performance appraisals (PA). This study uses the following definition of PAs coined by Fletcher (2001, p. 473) "a variety of activities through which organizations try to assess employees and develop their skills, improve performance and distribute rewards." Performance appraisal is one of the most used recipes in the Human Relations sector. The recipe that is used within organizations has a historically long connection back to the 1970s when the recipe first began to be implemented. Despite the fact that it is a well-known and well-used recipe, there are divided opinions about whether PAs are effective and legitimate.  Studies have shown that there are three variables that can affect the effectiveness of PAs, in those variables we find the most significant for this study as the appraisers role in the PAs. The problem formulated was; How do managers perceive performance appraisal? With this study we aim to understand first line managers' perceived reality of performance appraisal. Previous studies show that the inefficiency of employee interviews can depend on three different variables. The main factor in the variables lies with the appraiser, such as, managers. This study provides a deeper insight into the role of first-line managers at Scania and their experience of PAs, the purpose is to gain an understanding of their perceived reality of the phenomenon as an effective instrument.   When conducting this study, we have used an abductive approach, where we used a qualitative method. Ten semi-structured interviews have formed the basis for the collection of empirical data. Each of the respondents who participated in the study was selected through subjective selection. The interviews were conducted through video link, recorded and transcribed. Prior to the analysis, a coding was performed that resulted in three themes; process, experience and relationship. The empirical material together with the theories formed the basis for the analysis, which then led to the final analysis that revolves around employee conversation venn diagram that visualize the purpose of the study.  A common perception among all participants was that they had a positive mindset towards the instrument and the guidelines provided by the organization, Scania. The study concluded that first line managers perceive PAs as a good instrument that is being used in their daily process. Furthermore, they perceived the reality of the phenomenon were based on the following key variables; Balance, Communication and Responsibility. Additionally, the study confirmed that the managers perceive PAs as an effective tool for their own daily use. Finally, we found that the human factor in PA is perceived to be of great importance for managers in their managers culture. / Chefen är en ledande figur för den privata sektorns framgång, en individ som har många uppgifter och ansvarsområden, varav ett av dem är medarbetarsamtal. Denna studie använder sig av följande definition av medarbetarsamtal som är myntad av Fletcher (2001, s. 473) “a variety of activities through which organizations seek to assess employees and develop their competence, enhance performance and distribute rewards.”. Medarbetarsamtal erkänns som ett viktigt och användbart HR-recept som används inom organisationer och har historiskt sett en lång koppling ända till1970-talet där receptet först började implementeras. Trots att det är ett så pass känt och välanvänt recept så finns det delade meningar kring om medarbetarsamtal är effektivt och legitimt. Tidigare studier visar på att ineffektiviteten av medarbetarsamtal kan vara beroende av tre olika variabler. Den tyngsta faktorn i variablerna ligger på bedömaren, såsom chefen. Detta ledde tillstudiens frågeställning; Hur upplevs medarbetarsamtal av chefer? I denna studie ges en djupare inblick i första linjens chefsroll på Scania och deras upplevelse av medarbetarsamtal, syftet är attfå en förståelse för deras upplevda verklighet av fenomenet medarbetarsamtal. I genomförandet av denna studie har en abduktiv ansats använts, där vi använt oss av en kvalitativmetod. Tio semistrukturerade intervjuer har legat till grund för empiriinsamlingen, där respondenterna som deltog i studien valdes ut genom ett subjektivt urval. Intervjuerna genomfördes via videolänk, spelades in och transkriberades. Inför analysen genomfördes en kodning som mynnade ut i tre teman; process, upplevelse och relation. Materialet tillsammansmed teorierna utgjorde grunden för analysen, vilket sedan ledde till slutanalysen som kretsar runt medarbetarsamtals-venndiagram som visualiserar studiens syfte.  I studien kom vi fram till följande slutsatser. Den första slutsatsen är att balans, kommunikation och ansvar är tre nyckelbegrepp som beskriver chefernas upplevda verklighet av medarbetarsamtal. Den andra är att medarbetarsamtal som fenomen upplevs som ett effektivt verktyg för den enskilda chefen. Den tredje och sista slutsatsen visar att den mänskliga faktorns roll i medarbetarsamtal upplevs vara av stor vikt för chefer i deras chefskultur.

Studiens syfte är att undersöka enhetschefers upplevelse av anhörigas delaktighet i brukarens liv inom funktionshinderomsorgen och hur enhetscheferna påverkas av detta i sin professionsutövning. Vidare kommer det även att undersökas hur enhetschefernas arbetssätt ser ut vid anhörigas delaktighet. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har studiens syfte kunnat besvaras. Intervjuerna har genomförts på sex enhetschefer inom funktionshinderomsorgen, med en yrkeserfarenhet på minst två år. Studien antar en teoretisk utgångspunkt i teorin om gräsrotsbyråkrati.   Sammanfattningsvis framkommer det i studien att enhetschefer överlag upplever anhörigas delaktighet som positiv och att kontakten med anhöriga värderas högt eftersom anhöriga utgör en viktig roll i brukarens liv. Det finns vissa förväntningar som enhetschefen har på anhörigas delaktighet som bland annat är att brukaren ska vara i fokus och att det ska finnas en flexibilitet i att lösa saker på ett bra sätt. Hur mycket anhöriga är delaktiga i sin närståendes liv kan se lite olika ut beroende på om brukaren är yngre eller äldre. Några av intervjupersonerna lyfte fram att en liten del av alla anhöriga kan vara svårare att bemöta inom professionen och att det då finns olika strategier och arbetssätt som chefen använder sig av. I vissa fall finns det även anhöriga som kan försvåra verksamhetens arbete som rör brukaren och brukarens utveckling. Sammantaget upplevde enhetscheferna att de flesta anhöriga har förståelse för verksamhetens riktlinjer och arbetssätt samt att anhöriga vill ha ett samarbete med de professionella. En slutsats som kom fram i studien var att de anhöriga som enhetscheferna upplever svårare att bemöta är även de anhöriga som har mindre förståelse för verksamhetens arbetssätt, eller att det kan bero på att den anhöriga själv har en egen problematik.

Working as first line manager in elderly care means to meet business needs and at the same time relate to the political guidelines and decisions available. In order to perform their daily work and at the same time feel good working conditions requires that managers are given the right conditions. The purpose of this study is to increase the understanding of how the first line management in elderly care experience their work situation and the conditions they receive from the organization's management to perform their daily work. The aim is also to study what the first line managers believe are the most important prerequisites for achieving a sustainable work. The study is based on qualitative semi-structured interviews performed with seven first line managers in municipal elderly care. The collected material is analyzed from Granheim and Lundmans (2012) qualitative content analysis. The result shows that the economic conditions that managers have available in their operations is scarce and it is a challenge for managers to find enough time to their daily work, partly because all the administrative work is burdensome. Anyway, it shows that the managers who have learned to prioritize their time and have a long working experience, they can more easily manage their work situation. It appears that the most essential conditions that all managers feel that they receive from the organizations management is good management support and good educational opportunities. The result also shows that good management support is seen by all managers as one of the most important conditions to be able to create a sustainable work. The study do not differ in any significant way to the earlier research available in the field, and we can with our study further strengthen the organizations management needs to get a better insight in elderly operations and work to improve first line managers work situation and their prospects. / Att arbeta som första linjechef inom äldreomsorgen innebär att tillgodose verksamhetens behov och samtidigt förhålla sig till de poliska riktlinjer och beslut som finns. För att kunna utföra sitt dagliga arbete och samtidigt känna goda arbetsförhållanden krävs det att linjecheferna ges rätt förutsättningar. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur första linjechefer inom äldreomsorgen upplever sin arbetssituation och de förutsättningar de får ifrån organisationens ledning för att kunna utföra sitt dagliga arbete. Syftet är även att studera vad första linjecheferna anser är de viktigaste förutsättningarna för att uppnå ett hållbart arbete. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförda med sju första linjechefer inom den kommunala äldreomsorgen. Det insamlade materialet analyseras utifrån Graneheim och Lundman (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visar att de ekonomiska förutsättningarna som linjecheferna har att tillgå i sin verksamhet är knappa och det är en utmaning för linjecheferna att få tiden att räcka till i det dagliga arbetet, vilket bland annat beror på att allt det administrativa arbetet är betungande. Däremot visar resultatet att de linjechefer som har lärt sig att prioritera sin tid och har en lång arbetslivserfarenhet upplever att de lättare kan hantera sin arbetssituation De mest centrala förutsättningarna som samtliga linjechefer upplever att de får ifrån organisationens ledning är ett gott chefsstöd och goda utbildningsmöjligheter. Resultatet visar också att ett gott chefsstöd ses av samtliga linjechefer som en av de viktigaste förutsättningarna till att kunna uppnå ett hållbart arbete. Resultatet skiljer sig inte från tidigare forskning som finns inom området. Studien stärker därmed att organisationens ledning behöver få en bättre inblick i äldreomsorgens verksamheter och arbeta för att förbättra första linjechefernas arbetssituation och deras förutsättningar.