Bakgrund: Ett tillägg i årsredovisningslagen innebär att bolag, som uppfyller storlekskriterierna, från och med för räkenskapsåret 2017 ska upprätta en hållbarhetsrapport. Tillägget anger också innehållet, för att skapa förståelse för bolagets utveckling, ställning och resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera effekter på fastighetsbolagens hållbarhetsrapporter från 2016 till 2017 av det nya lagkravet. Vidare handlar det om att analysera om det finns likheter eller skillnader mellan statliga, kommunala och noterade fastighetsbolags hållbarhetsrapporter. Metod: En kvalitativ forskningsstrategi bestående av en undersökning av två statliga, ett kommunalt och sex noterade fastighetsbolags hållbarhetsrapporter. Vi genomförde fem intervjuer för att få en djupgående blick över vad det nya lagkravet har skapat för effekter. Resultat: Effekterna varierar men gemensamt för de nio bolagen är: tydligare struktur, utvecklat om riskhantering och om sociala förhållanden. Övergripande liknar de statliga, kommunala och noterade bolagens hållbarhetsrapporter varandra, genom att de redovisar enligt aspekterna ekonomi, miljö och social hållbarhet. De statliga bolagens rapporter skiljer sig från de kommunala och noterade bolagens, genom att deras hållbarhetsrapporter genomgående har en tydligare struktur och transparens. Kanhända förklaras det av att de statliga bolagen hållbarhetsrapporterat under en längre följd av år än de övriga. / Background: The Swedish Parliament issued an addition to the annual accounts act, requiring the companies which fulfil the size criteria to produce a sustainability report, starting for the financial year 2017. This addition defines content, needed for the understanding of the company’s development, financial position and performance. Purpose: The purpose is to study effects on investment property companies’ sustainability reports from the year 2016 to 2017, due to the addition. Furthermore, whether there are similarities or differences between reports by state-owned, municipally-owned and listed investment companies` sustainability reports. Method: A qualitative research strategy consisting of a study of sustainability reports by two state-owned, one municipally-owned and six listed investment property companies. We did five interviews to see what the new requirement created for effects on the investment property companies. Results: The effects vary but, in common, the reports for year 2017 by the nine companies have: a more clearly defined structure, a more developed risk management and more on social conditions. Overall, the state-owned, the municipally-owned and the listed investment property companies' sustainability reports are similar to each other, by reporting in terms of economy, environment and social sustainability. The state-owned companies` reports differ from those by the municipally-owned and by the listed companies, as their sustainability reports have a clearer structure and transparency. Maybe can be explained by the longer period of years the state-owned companies have reported on sustainability.

Working as first line manager in elderly care means to meet business needs and at the same time relate to the political guidelines and decisions available. In order to perform their daily work and at the same time feel good working conditions requires that managers are given the right conditions. The purpose of this study is to increase the understanding of how the first line management in elderly care experience their work situation and the conditions they receive from the organization's management to perform their daily work. The aim is also to study what the first line managers believe are the most important prerequisites for achieving a sustainable work. The study is based on qualitative semi-structured interviews performed with seven first line managers in municipal elderly care. The collected material is analyzed from Granheim and Lundmans (2012) qualitative content analysis. The result shows that the economic conditions that managers have available in their operations is scarce and it is a challenge for managers to find enough time to their daily work, partly because all the administrative work is burdensome. Anyway, it shows that the managers who have learned to prioritize their time and have a long working experience, they can more easily manage their work situation. It appears that the most essential conditions that all managers feel that they receive from the organizations management is good management support and good educational opportunities. The result also shows that good management support is seen by all managers as one of the most important conditions to be able to create a sustainable work. The study do not differ in any significant way to the earlier research available in the field, and we can with our study further strengthen the organizations management needs to get a better insight in elderly operations and work to improve first line managers work situation and their prospects. / Att arbeta som första linjechef inom äldreomsorgen innebär att tillgodose verksamhetens behov och samtidigt förhålla sig till de poliska riktlinjer och beslut som finns. För att kunna utföra sitt dagliga arbete och samtidigt känna goda arbetsförhållanden krävs det att linjecheferna ges rätt förutsättningar. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur första linjechefer inom äldreomsorgen upplever sin arbetssituation och de förutsättningar de får ifrån organisationens ledning för att kunna utföra sitt dagliga arbete. Syftet är även att studera vad första linjecheferna anser är de viktigaste förutsättningarna för att uppnå ett hållbart arbete. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförda med sju första linjechefer inom den kommunala äldreomsorgen. Det insamlade materialet analyseras utifrån Graneheim och Lundman (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visar att de ekonomiska förutsättningarna som linjecheferna har att tillgå i sin verksamhet är knappa och det är en utmaning för linjecheferna att få tiden att räcka till i det dagliga arbetet, vilket bland annat beror på att allt det administrativa arbetet är betungande. Däremot visar resultatet att de linjechefer som har lärt sig att prioritera sin tid och har en lång arbetslivserfarenhet upplever att de lättare kan hantera sin arbetssituation De mest centrala förutsättningarna som samtliga linjechefer upplever att de får ifrån organisationens ledning är ett gott chefsstöd och goda utbildningsmöjligheter. Resultatet visar också att ett gott chefsstöd ses av samtliga linjechefer som en av de viktigaste förutsättningarna till att kunna uppnå ett hållbart arbete. Resultatet skiljer sig inte från tidigare forskning som finns inom området. Studien stärker därmed att organisationens ledning behöver få en bättre inblick i äldreomsorgens verksamheter och arbeta för att förbättra första linjechefernas arbetssituation och deras förutsättningar.

Bakgrund: Hybrida arbetsplatser är ett relativt nytt fenomen som ökar frekvent i samhället. Detta beror delvis på att organisationer strävar efter en ökad effektivitet samtidigt som de vill erbjuda sina anställda en flexibilitet. Forskning visar att enbart arbeta på distans kan ha ennegativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön, därav är det relevant att undersöka hur det förhåller sig kring hybrida arbetsplatser. Syfte: Studien ämnar belysa hur en hybrid arbetsplats påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Detta kan därmed bli väsentligt för de organisationer som erbjuder sina arbetstagare möjligheten att arbeta hybrid, framförallt inom den offentliga sektorn vilket studien inriktat sig på. Således är syftet med studien att öka förståelsen kring relationen mellan en hybrid arbetsplats och den psykosociala arbetsmiljön. Metod: Genom en kvalitativ studie kunde en ökad förståelse kring hybrida arbetsplatser och deras påverkan på den psykosociala arbetsmiljön studeras. Semistrukturerade intervjuer användes för att få personliga och individuella upplevelser av respondenterna. Slutsats: Studien indikerar att vid en hybrid arbetsplats påverkar följande tre aspekter (1) social, (2) egenkontroll (3) balans, den psykosociala arbetsmiljön. En anledning hänförs till att det sker en ökad balans mellan privatliv och arbetsliv och att detta bidrar till ett ökat välmående. En hybrid arbetsplats bidrar även till att det blir enklare att anpassa och prioritera sina arbetsuppgifter vilket innebär att det kan förebygga och reducera risken för arbetsrelaterade stressmoment. / Background: Hybrid workplaces are a relatively new phenomenon which have increased frequently in the society. This is partly because organizations are striving for greater efficiency while also aiming to offer their employees flexibility. Research shows that only working remotely can have a negative effect on the psychosocial work environment, hence there is a reason to investigate how it relates to hybrid workplaces. Aim: The study aims to increase the understanding on how a hybrid workplace affects the psychosocial work environment. Thus can become an essential part for the organizations that offer their workers to work hybrid, especially in the public sector which the research focused on. Hence, the purpose of the study is to increase the understanding of the relationship between a hybrid workplace and the psychosocial work environment. Method: Through a qualitative method, an increased understanding of hybrid workplaces and their influence on the psychosocial work environment studied. Hence, semi-structured interviews used to obtain personal and individual experiences of the interviewees. Conclusion: The study indicates that in a hybrid workplace, the following three aspects (1) social, (2) self-control (3) balance, affect the psychosocial work environment. One major reason is the increased balance between private life and work life and this contributes to increased well-being. A hybrid workplace also helps to make it easier to adapt and prioritize your tasks, which mean that it can facilitate and reduce the risk of work-related stressors.