<p>Det eftersöks ständigt nya medarbetare på arbetsmarknaden. En vanlig metod för organisationer att finna dessa individer är att publicera platsannonser. Detta är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ metod som syftar till att studera hur en kommun använder sig av kompetens- och kvalifikationsbegreppen i platsannonser. I denna undersökning riktar kompetens in sig på individers egenskaper, medan kvalifikationer fokuserar mer på arbetet och dess uppgifter. I vår studie har vi fått möjlighet att ta del av en värmländsk kommuns samtliga platsannonser från år 2007. Dessa har vi studerat och analyserat för att skapa en bild av förekomsten av dess kompetenser och kvalifikationer. Samtliga platsannonser har kodats och bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet redovisas genom både text och tabeller för att göra det så tydligt som möjligt för läsaren.</p><p>Studien visar på att kvalifikationer och kompetenser efterfrågas i olika stor grad beroende på vilket yrke som ska tillsättas, samt vilken funktion denna verkar inom. Det visade sig också att platsannonserna i kommunen präglas av ett kvalifikationsperspektiv, där Personlig kunskap, det vill säga erfarenheter, kunskaper och utbildning, är vanligast förekommande.</p><p>Nyckelord: Kvalifikation, kompetens, platsannons, yrkesområde, verksamhetsfunktion,</p><p>rekrytering</p> / <p>There is a constant demand for employees on the labour market. A common method for organizations to find these individuals is to publish advertisements. This is a quantitative study with a qualitative complement. The purpose of this study is to examine the organizational use of the competence- and qualification terms in ads, where competence stands for the individual qualities and qualification stands for what’s needed to perform the job and its tasks. In our study, we have been given the opportunity to examine all of a municipality in Värmland’s ads from the year of 2007. We have studied and analyzed these, to create an image of the occurrence of competences and qualifications in the ads.</p><p>The entire ads have been coded and processed in the statistic program SPSS. The result is accounted for in both text and tables to make it as lucid as possible for the reader. The study shows that qualifications and competences are demanded for in different extent, depending on what sort of profession and department within the municipality the ad is concerning. It was also shown that the ads from the municipality are characterized by a qualification perspective where Personal knowledge, which includes work experience, knowledge and education, was most frequently occurred.</p><p>Keywords: Qualification, competence, ad, profession, department within organization,</p><p>recruitment</p>

Det eftersöks ständigt nya medarbetare på arbetsmarknaden. En vanlig metod för organisationer att finna dessa individer är att publicera platsannonser. Detta är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ metod som syftar till att studera hur en kommun använder sig av kompetens- och kvalifikationsbegreppen i platsannonser. I denna undersökning riktar kompetens in sig på individers egenskaper, medan kvalifikationer fokuserar mer på arbetet och dess uppgifter. I vår studie har vi fått möjlighet att ta del av en värmländsk kommuns samtliga platsannonser från år 2007. Dessa har vi studerat och analyserat för att skapa en bild av förekomsten av dess kompetenser och kvalifikationer. Samtliga platsannonser har kodats och bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet redovisas genom både text och tabeller för att göra det så tydligt som möjligt för läsaren. Studien visar på att kvalifikationer och kompetenser efterfrågas i olika stor grad beroende på vilket yrke som ska tillsättas, samt vilken funktion denna verkar inom. Det visade sig också att platsannonserna i kommunen präglas av ett kvalifikationsperspektiv, där Personlig kunskap, det vill säga erfarenheter, kunskaper och utbildning, är vanligast förekommande. Nyckelord: Kvalifikation, kompetens, platsannons, yrkesområde, verksamhetsfunktion, rekrytering / There is a constant demand for employees on the labour market. A common method for organizations to find these individuals is to publish advertisements. This is a quantitative study with a qualitative complement. The purpose of this study is to examine the organizational use of the competence- and qualification terms in ads, where competence stands for the individual qualities and qualification stands for what’s needed to perform the job and its tasks. In our study, we have been given the opportunity to examine all of a municipality in Värmland’s ads from the year of 2007. We have studied and analyzed these, to create an image of the occurrence of competences and qualifications in the ads. The entire ads have been coded and processed in the statistic program SPSS. The result is accounted for in both text and tables to make it as lucid as possible for the reader. The study shows that qualifications and competences are demanded for in different extent, depending on what sort of profession and department within the municipality the ad is concerning. It was also shown that the ads from the municipality are characterized by a qualification perspective where Personal knowledge, which includes work experience, knowledge and education, was most frequently occurred. Keywords: Qualification, competence, ad, profession, department within organization, recruitment

Tidigare forskning visar att den förändrade arbetsmarknaden innebär att individer inte längre gör livslånga karriärval. Individer har ett ökat behov av vägledning i kontexter även utanför utbildningsväsendet. Det innebär att studie- och yrkesvägledares traditionella arbetsmarknad inom skolväsendet inte längre räcker för att möta efterfrågan. Vi har därför valt att undersöka hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare upplever utbildningen, sina kvalifikationer och kompetenser i relation till hur de ser på behovet av vägledning utanför utbildningsväsendet. Våra frågeställningar är således: Hur uppfattar nyexaminerade studie- och yrkesvägledare sina kvalifikationer och kompetenser efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildning? samt Hur ser nyexaminerade studie- och yrkesvägledare på behovet och efterfrågan av vägledning i kontexter utanför utbildningsväsendet? Vi har kvalitativt intervjuat sex studie- och yrkesvägledare och analyserat resultatet med de teoretiska begreppen kvalifikation, kompetens och profession samt NICE professionsriktlinjer för karriärvägledare i Europa.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledaryrket är ett yrke i progression mot professionalisering, och att utbildningen ger bred kompetens, främst inom utbildningsväsendet. Det framkommer olika aspekter kring huruvida studie- och yrkesvägledare anser sig kunna arbeta i kontexter utanför utbildningsväsendet med till exempel långtidsarbetslösa. De saknar formell kompetens och verktyg från utbildningen för att arbeta inom områdena för rehabilitering och omställning. Vår slutsats är att det ökade behovet och efterfrågan av vägledning som ett livslångt lärande ställer nya krav på utbildningen.

Pedagogers och skolledares syn på och åsikt om professionell pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan.

Förskolan är den plats som barnen först möter under sin långa utbildningsresa och det kan även vara ett av barnens första möten med en samhällelig institution. Studien har utgått från ett läroplansteoretiskt perspektiv och syftet med studien var att undersöka hur innehållet i fruktstunden kan förstås utifrån begreppen kvalifikation, socialisation och subjektifiering samt hur förskollärare resonerar kring fruktstunden utifrån ett undervisningsperspektiv.  Studiens empiri samlades in dels med hjälp av kvalitativa observationer med ett observationsschema som stöd där barn i åldrarna 1 – 5 år deltog, dels med kvalitativa intervjuer där intervjuerna förhöll sig till en standardiserad intervjumodell. Samma fem förskollärare deltog i både observation och intervju och förskollärarna var verksamma inom tre olika rektorsområden. Resultatet i delstudie 1 påvisade att det innehåll som framträdde i undervisningen flest gånger var Kvalifikation, som kan förstås som matematik, språkutveckling och allmän kunskap. Därefter framträdde Socialisation, som kan förstås som hur barn socialiseras in i ett samhälle samt förhållningsregler. Minst antal gånger framträdde Subjektifiering, som kan förstås som barns möjlighet till att agera självständigt och ta egna beslut. Resultatet i delstudie 2 redovisade att när förskollärare resonerade om fruktstunden utifrån ett undervisningsperspektiv talade de om innehåll i undervisning, där begreppet socialisation främst betonades, samt förskollärarens roll i undervisning. Resultaten från de olika delstudierna diskuteras i relation till undervisningsperspektivet. Studiens slutsats var att förskollärarna inte var medvetna om allt undervisningsinnehåll de förmedlade till barnen i rutinsituationen fruktstunden. Det som synliggjordes i observationerna överensstämde inte med det som förskollärarna resonerade om i intervjuerna. Denna slutsats kan förklaras som att det inte uppstod en naiv realism i studien.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskolepedagogers uttalade uppfattningar om utvecklingen av barns sociala kompetens i relation till lek. För att få svar på forskningsfrågorna och syftet utgick studien från en kvalitativ datainsamlingsmetod där sju förskollärare och sju barnskötare intervjuades. Empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som studien tog avstamp i är Gert Biestas teori om tre funktioner som utgör en god utbildning: kvalifikation, socialisation och subjektifiering. I den tredje funktionen har vi utgått från Van Poeck och Östmans benämning personformering, som innefattar subjektifiering och identitetsskapande. Analysen av intervjuerna med förskollärarna återfinns i delstudie 1 och med barnskötarna i delstudie 2.  Resultatet visade att socialiseringsfunktionen var den mest framträdande när det gällde förskolepedagogernas uttalade uppfattningar om syftet med utvecklingen av barns sociala kompetens. Att ta hänsyn till andra var det som de flesta förskolepedagogerna likställde med att ha social kompetens samt att det var det innehåll som uppkom flest antal gånger i intervjuerna. Inom funktionen personformering var barnens integritet det innehåll som lyftes flest gånger i intervjuerna. Integritet i relation till trygghet var ett återkommande uttalande hos de flesta pedagoger om vilka aspekter de ansåg var centrala för att utveckla social kompetens. Den funktion som tog minst utrymme var kvalifikation. Inom denna funktion visade resultatet att samtliga förskolepedagoger var eniga om vikten av att kunna kommunicera i olika former. Resultatet visade en skillnad mellan förskollärares och barnskötares uppfattningar om deras egen roll vid utveckling av barns sociala kompetens i samband med lek. Förskollärarna lyfte sin ledarroll i större utsträckning än barnskötarna.

<p>Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas.</p><p>Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.</p><p>Vår analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans. Utvecklingsfrågorna blir trots intresse och inspiration något som ofta prioriteras ner.</p>

<p>Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl. Materialet visar även överenskommelser som innebär att arbetsgivaren ”blir av” med arbetstagaren snabbare än om uppsägningen skulle genomföras på ett, enligt gällande rätt, korrekt sätt.</p><p>Dagens anställningsskyddslag tillkom på 1980- talet och vi anser att det kan finnas behov av förändring då nya produktionsordningar kräver nya former av reglering. Samhällsutvecklingen har gått från att ha varit ett industrisamhälle, till att idag vara ett tjänste- och kunskapssamhälle. I takt med samhällsutvecklingen har kraven på både arbetsgivare och arbetstagare förändrats. Idag har arbetsgivaren om än möjligt större krav på arbetstagares kompetens och kvalifikationer än tidigare.</p><p>Nyckelord: Uppsägning, arbetsbrist, personliga skäl, saklig grund, kompetens, kvalifikation, personlig arbetsbrist.</p>

Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl. Materialet visar även överenskommelser som innebär att arbetsgivaren ”blir av” med arbetstagaren snabbare än om uppsägningen skulle genomföras på ett, enligt gällande rätt, korrekt sätt. Dagens anställningsskyddslag tillkom på 1980- talet och vi anser att det kan finnas behov av förändring då nya produktionsordningar kräver nya former av reglering. Samhällsutvecklingen har gått från att ha varit ett industrisamhälle, till att idag vara ett tjänste- och kunskapssamhälle. I takt med samhällsutvecklingen har kraven på både arbetsgivare och arbetstagare förändrats. Idag har arbetsgivaren om än möjligt större krav på arbetstagares kompetens och kvalifikationer än tidigare. Nyckelord: Uppsägning, arbetsbrist, personliga skäl, saklig grund, kompetens, kvalifikation, personlig arbetsbrist.

Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas. Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter. Vår analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans. Utvecklingsfrågorna blir trots intresse och inspiration något som ofta prioriteras ner.