Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskolepedagogers uttalade uppfattningar om utvecklingen av barns sociala kompetens i relation till lek. För att få svar på forskningsfrågorna och syftet utgick studien från en kvalitativ datainsamlingsmetod där sju förskollärare och sju barnskötare intervjuades. Empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som studien tog avstamp i är Gert Biestas teori om tre funktioner som utgör en god utbildning: kvalifikation, socialisation och subjektifiering. I den tredje funktionen har vi utgått från Van Poeck och Östmans benämning personformering, som innefattar subjektifiering och identitetsskapande. Analysen av intervjuerna med förskollärarna återfinns i delstudie 1 och med barnskötarna i delstudie 2.  Resultatet visade att socialiseringsfunktionen var den mest framträdande när det gällde förskolepedagogernas uttalade uppfattningar om syftet med utvecklingen av barns sociala kompetens. Att ta hänsyn till andra var det som de flesta förskolepedagogerna likställde med att ha social kompetens samt att det var det innehåll som uppkom flest antal gånger i intervjuerna. Inom funktionen personformering var barnens integritet det innehåll som lyftes flest gånger i intervjuerna. Integritet i relation till trygghet var ett återkommande uttalande hos de flesta pedagoger om vilka aspekter de ansåg var centrala för att utveckla social kompetens. Den funktion som tog minst utrymme var kvalifikation. Inom denna funktion visade resultatet att samtliga förskolepedagoger var eniga om vikten av att kunna kommunicera i olika former. Resultatet visade en skillnad mellan förskollärares och barnskötares uppfattningar om deras egen roll vid utveckling av barns sociala kompetens i samband med lek. Förskollärarna lyfte sin ledarroll i större utsträckning än barnskötarna.