<p>Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas.</p><p>Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.</p><p>Vår analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans. Utvecklingsfrågorna blir trots intresse och inspiration något som ofta prioriteras ner.</p>

Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas. Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter. Vår analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans. Utvecklingsfrågorna blir trots intresse och inspiration något som ofta prioriteras ner.

<p>What are the competencies and qualifications required by employers concerning the first line executives in medical care? In this paper we aim to scrutinise this question by analysing the significance of terms reproduced by employers in advertisements between 1971 and 2007.</p><p>Our survey concerns 93 advertisements and two interviews with knowledgeable authorities on personnel administration in the county council of Jönköping municipality, Sweden. Using a theoretical framework developed by Ellström our results point out how the demands of the employer have changed starting in the 1970’s. We set fore, as a way of conclusion, the setting of competency and qualifications required by the employer have not only increased but appears much more comprehensive and far more complex than ever before.</p> / <p>Arbetsgivaren söker en första linjens chef, vilket yrkeskunnande är det man menar, vilken kompetens och kvalifikationer är det man efterfrågar?</p><p>Vår uppsats syftar till att kartlägga, analysera och diskutera rekryteringsannonser som används för första linjens chefer inom Landstinget i Jönköpings län, från år 1971 fram till 2007.</p><p>Vi har undersökt hur värdeord i annonser speglar arbetsgivarens krav och efterfrågan, samt hur de har förändrats över tid. För detta har använts Per-Erik Ellströms teoretiska ram och begreppsförklaring från år 2004 som modell till att granska dessa annonser. Vi har som empiri kartlagt 93 stycken rekryteringsannonser samt djupintervjuat två expertpersoner från Landstinget i Jönköpings län.</p><p>Vår kartläggning och analys visar på hur arbetsgivarens krav och efterfrågan på första linjens chefer ökat från 1970-talet fram till idag. Den ram av kompetens och kvalifikationer som arbetsgivaren efterfrågar är idag större och mer komplex i sitt innehåll än tidigare.</p>

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Sjuksköterskors professionella utveckling kan förstås som en del i ett livslångt lärande inom ramen för yrkeslivet och visar positiva effekter för sjuksköterskors arbetstillfredsställelse, önskan att bidra till den verksamhet de arbetar i och för att minska arbetsrelaterad stress. Professionell utveckling är också förenat med positiva effekter för patienternas vård. Inom slutenvårdens vårdavdelningar är vårdenhetschefen sjuksköterskans närmaste chef. Vårdenhetschefen har avgörande betydelse för sjuksköterskans professionella utveckling genom att vara en förebild och skapa en gynnsam miljö för lärande på enheten. Hur vårdenhetschefen uppfattar fenomenet professionell utveckling kan påverka vårdenhetschefens agerande och interagerande med sjuksköterskorna på vårdavdelningen. Syfte: Att beskriva hur vårdenhetschefer inom slutenvården uppfattar innebörden av professionell utveckling för sjuksköterskor på vårdavdelning.  Metod: En intervjustudie med fenomenografisk ansats där 12 vårdenhetschefer intervjuades. Resultat: Tre kvalitativt skilda uppfattningar av professionell utveckling, med olika grad av komplexitet urskiljdes; A) Professionell utveckling är att arbetsgruppen når grundläggande kompetens för sin uppgift, B),Professionell utveckling är en medvetenhet, acceptans och insikt hos den enskilda sjuksköterskan och C)Professionell utveckling är att ta tillvara den enskilda sjuksköterskans förutsättningar och kompetens i verksamheten.  Konklusion: De olika uppfattningarna hänger samman med hur vårdenhetschefen ser på sin egen roll i relation till professionell utveckling och vilka aktiviteter för professionell utveckling de prioriterar. Vårdenhetschefens uppfattning påverkar också dennes ambition och ansvarstagande för sjuksköterskors professionella utveckling. Trots vårdenhetschefens befogenheter var det få som framhöll betydelsen av sin egen roll för sjuksköterskors professionella utveckling. Detta gör att sjuksköterskan står ensam i att hitta utvecklingsvägar för sig själv vilket medför risk att sjuksköterskans kompetens inte utvecklas i enlighet med verksamhetens behov och att kompetens inte tas tillvara i verksamheten. / ABSTRACT Introduction:Nurses’ continuing professional development (CPD) can be understood as part of life-long learning in working life. CPD shows positive effects on nurses’ work satisfaction, on their wish to contribute to their workplace and in reducing work-related stress. In addition, CPD has positive effects on patient care. The nurse manager is the closest manager of the nurse on inpatient wards and has a crucial impact on nurses’ CPD by acting as a role model and creating a learning environment on the ward. How nurse managers understand the meaning of nurses’ CPD affects how they act and interact with nurses on the ward.  Purpose: To describe how nurse managers in inpatient care understand the meaning of CPD for nurses on hospital wards. Method: A phenomenographic interview study was conducted and 12 nurse managers were interviewed. Results: Three qualitatively different perceptions, of varying complexity, were found. A) CPD is when the working group reaches the basic level of knowledge necessary to do their work, B) CPD is the nurses’ awareness, acceptance and insightand C) CPD means to use the nurses’ prerequisites and competence within the organization. Conclusion:These perceptions are connected with how the nurse managers view their role in CPD and which learning activities for CPD are their main priority. Their different perceptions can affect and be affected by the situation on the ward where the nurse manager works. Their perception also affects their ambition and responsibility when it comes to nurses’ professional development. Despite their job description, few nurse managers highlighted their own impact on nurse CPD. This may lead to the nurse standing alone when seeking ways to achieve development. There is a risk that individual nurses’ competences may not be used within their organization.

What are the competencies and qualifications required by employers concerning the first line executives in medical care? In this paper we aim to scrutinise this question by analysing the significance of terms reproduced by employers in advertisements between 1971 and 2007. Our survey concerns 93 advertisements and two interviews with knowledgeable authorities on personnel administration in the county council of Jönköping municipality, Sweden. Using a theoretical framework developed by Ellström our results point out how the demands of the employer have changed starting in the 1970’s. We set fore, as a way of conclusion, the setting of competency and qualifications required by the employer have not only increased but appears much more comprehensive and far more complex than ever before. / Arbetsgivaren söker en första linjens chef, vilket yrkeskunnande är det man menar, vilken kompetens och kvalifikationer är det man efterfrågar? Vår uppsats syftar till att kartlägga, analysera och diskutera rekryteringsannonser som används för första linjens chefer inom Landstinget i Jönköpings län, från år 1971 fram till 2007. Vi har undersökt hur värdeord i annonser speglar arbetsgivarens krav och efterfrågan, samt hur de har förändrats över tid. För detta har använts Per-Erik Ellströms teoretiska ram och begreppsförklaring från år 2004 som modell till att granska dessa annonser. Vi har som empiri kartlagt 93 stycken rekryteringsannonser samt djupintervjuat två expertpersoner från Landstinget i Jönköpings län. Vår kartläggning och analys visar på hur arbetsgivarens krav och efterfrågan på första linjens chefer ökat från 1970-talet fram till idag. Den ram av kompetens och kvalifikationer som arbetsgivaren efterfrågar är idag större och mer komplex i sitt innehåll än tidigare.

Intensivvården står inför stora utmaningar gällande kompetensförsörjning av specialistsjuksköterskor inom intensivvård då det råder stor brist på specialistsjuksköterskor. Vårdenhetscheferna inom intensivvård har en operativ roll mitt i organisationen och har sedan tidigare en känd pressad arbetssituation. HR-avdelning är en del inom Hälso- och Sjukvårdsorganisationen som har till uppgift att stödja cheferna i de olika verksamheterna. Syftet med studien var därför att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av den stödjande funktionen HR i sitt arbete med kompetensförsörjning av specialistsjuksköterskor inom intensivvård. Som metod användes kvalitativ design för att besvara syftet med studien, 11 vårdenhetschefer på intensivvårdsavdelningar i Sydöstra och Västra sjukvårdsregionen har intervjuats. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt. Resultatet visar att vårdenhetscheferna till största del arbetar självständigt med kompetensförsörjning. En stor del i arbetet kring kompetensförsörjning handlar om att behålla sin personal då det är få sökande till lediga tjänster. HR:s roll är att stödja cheferna i organisationen men erfarenheterna från vårdenhetscheferna är att HR kan ha svårt att ge det stöd som krävs då de upplevs ha bristande insikt i verksamheterna. Kompetensbristen behöver arbetas med strategiskt högre upp i organisationen.