Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka taxitrafikskursens innehåll och jämföra dessa styrdokument med arbetsgivarnas krav på eleverna för att de skall kunna anses som anställningsbara efter fullgjord utbildning. Genom att jämföra de bägge identifiera likheter och skillnader. En slutsats som kan göras utefter denna undersökning är att trots en god samstämmighet mellan arbetsgivarnas krav på kunskaper och skolverkets styrdokument så behöver skolverket förtydliga hur rullstolsresenärer skall prioriteras i kurserna samt vilka krav som skall ställas på rullstolar och fastsättning av dessa. Denna slutsats kan dras efter intervjuer med taxiägare samt tidigare studier inom området.

<p>What are the competencies and qualifications required by employers concerning the first line executives in medical care? In this paper we aim to scrutinise this question by analysing the significance of terms reproduced by employers in advertisements between 1971 and 2007.</p><p>Our survey concerns 93 advertisements and two interviews with knowledgeable authorities on personnel administration in the county council of Jönköping municipality, Sweden. Using a theoretical framework developed by Ellström our results point out how the demands of the employer have changed starting in the 1970’s. We set fore, as a way of conclusion, the setting of competency and qualifications required by the employer have not only increased but appears much more comprehensive and far more complex than ever before.</p> / <p>Arbetsgivaren söker en första linjens chef, vilket yrkeskunnande är det man menar, vilken kompetens och kvalifikationer är det man efterfrågar?</p><p>Vår uppsats syftar till att kartlägga, analysera och diskutera rekryteringsannonser som används för första linjens chefer inom Landstinget i Jönköpings län, från år 1971 fram till 2007.</p><p>Vi har undersökt hur värdeord i annonser speglar arbetsgivarens krav och efterfrågan, samt hur de har förändrats över tid. För detta har använts Per-Erik Ellströms teoretiska ram och begreppsförklaring från år 2004 som modell till att granska dessa annonser. Vi har som empiri kartlagt 93 stycken rekryteringsannonser samt djupintervjuat två expertpersoner från Landstinget i Jönköpings län.</p><p>Vår kartläggning och analys visar på hur arbetsgivarens krav och efterfrågan på första linjens chefer ökat från 1970-talet fram till idag. Den ram av kompetens och kvalifikationer som arbetsgivaren efterfrågar är idag större och mer komplex i sitt innehåll än tidigare.</p>

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper. Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lärande hör ihop. Detta har gjorts genom att undersöka tidigare forskning som berör begreppen informellt lärande och validering. Forskningen påtalar att validering inte kan finnas utan informellt lärande. Med detta menas att personer tillägnar sig kunskap genom informellt lärande och denna kunskap måste bedömas för att få en betydelse genom validering. De intervjuade ledarna är positiva till validering och har goda erfarenheter av den. Genom att studera den tidigare forskningen och ledarnas svar dras slutsatsen att validering kommer bli viktigare och växa sig starkare på arbetsmarknaden bland de organisationer som vill ligga i framkant. Formell kunskap kommer inte att vara lika viktig som den informella i framtiden, eftersom den formella kan bakas in i den informella och därför kommer valideringen bli än viktigare framöver.

The problem of today’s public librarians is that no one really knows their identity, they try to be everything for everyone, which makes their identity fuzzy and confusing for both librarians but also for the librarian visitors. The purpose of this paper named “A profession in change? A qualitative text analysis of the identity of the public librarians on today’s public libraries”, was to investigate the current identity of the public librarian at the public libraries today in order to have a better understanding of what their identity is.  In order to achieve this, a qualitative text analysis – based on Ørom’s and Schreiber’s seven librarian identities – was conducted on online job advertisements. The result showed that the public librarian have nine different identities. In addition to the seven roles, two other roles were found in the job advertisements. It also showed that all seven roles were present in the advertisements and that the so called “culture intermediary” was the most frequent one. When it comes to the qualifications, academic degree was the most important one and was found in all job advertisements, followed by “teamwork”. The result also showed that the public librarian can have many different kinds of titles and that the title “librarian” was the most used one. This result can be due to the fact that the public librarian has many different kinds of identities and that the public libraries are supposed to be for everyone in the society. This is exactly the problem with public libraries. They try to please everyone and by doing so risking to lose their identity as a democratic place for culture and literature.

The aim of this study has been to broaden the understanding of the opportunities and challenges ofcitizenship education by analyzing Civics teachers' experiences of translating their perceptions ofthe mission into practice on academic and vocational programmes. More precisely, the broadeninghas been accomplished through describing similarities and differences between the conditions onthe basis of qualitative interviews with three teachers. Furthermore, descriptions have been formedthrough the use of a theoretical framework consisting of Gert Biesta's socialization, qualification,and subjectification dimensions on one hand, and frame factor theory on the other. The findings of the study suggests that two of the teachers emphasize socialization, allemphasize qualification and two emphasize subjectification. Within the qualification dimension, adistinction was noted between external means (referring to contextually bound ways of participationand influence), which are related to socialization, and internal means (referring to factualknowledge, perspective-taking and critical thinking), which are related to subjectification. Theframe factor analysis of the teachers' experiences indicated that one participant emphasizes inparticular the similarities in the challenge of realizing socializing elements and external means as aresult of existing pedagogic frame factors; most notably the factually oriented curriculum. Regarding differences, which are substantially more prominent, it emerged that opportunities areprimarily linked to academic programmes while challenges are linked to vocational programmes. At academic programmes, there were particularly better opportunities for qualification interms of internal means (especially factual knowledge) as a result of student-related frame factorssuch as a positive attitude towards studies and the subject. The results suggest that these factors canbenefit both qualification and subjectification, if these are combined. Other student-related factorssuch as willingness to speak and subject-relevant prerequisites emerge as valuable resources forqualification and subjectification amongst students at vocational programmes, but they are in somerespects also prevented from being sufficiently utilized. Willingness to speak is prevented byresource-related frame factors such as lack of time in combination with pedagogic frame factorssuch as a substance-rich curriculum, while subject-relevant prerequisites are prevented bydeficiencies in the linguistic knowledge of students with immigrant backgrounds.

Denna studie har som syfte att undersöka upplevelsen av samarbetet mellan utbildad och outbildad personal inom fritidshemmets verksamhet. Detta har gjorts utifrån Biestas (2020) teori om de tre domänerna som är kvalifikation, socialisation och subjektifiering. Teorin Teacher professional development, förkortat TPD, används också i studien. Syftet valdes på grund av våra egna upplevelser av en problematik inom det kollegiala arbetet mellan den utbildade och outbildade personalen på fritidshem. Det finns dessutom väldigt lite forskning inom detta område, trots att en stor del av fritidshemmets personal är outbildade. Enligt Skolverket (2019) var det endast 37% som hade pedagogisk högskoleexamen som arbetade i fritidshemmets verksamhet under åren 2018/19 (Skolverket, 2019). Undersökningen utgår från kvalitativ metod genom intervjuer med fyra informanter på två skolor. Två utbildade och två outbildade. Materialet kodades under transkriberingen enligt de tre domäner Biesta skrivit om. Biesta skriver om hur subjektifiering är den domän som är svårast att greppa, något även vi kunnat bekräfta med denna studie. En annan upptäckt var att den utbildade personalens intervjuer hamnade mer i domänen för kvalifikation, den outbildade hamnade i domänen för socialisation. Slutsatsen som vi kunnat dra av detta är att outbildad personal inte har möjlighet att utvecklas inom domänerna kvalifikation och subjektifiering eftersom de inte har möjlighet att vara med på planeringar och andra möten. Detta leder till att den utbildade personalen blir överbelastad med det övriga arbetet och också får svårare att utvecklas inom domänen subjektifiering.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn i arbetet med jämställdhet i klassrummet i de tidiga skolåren, det vill säga hur lärare i F-3 arbetar med genus i undervisningen utifrån Biestas tre begrepp: socialisation, kvalifikation och subjektifiering. Detta har genomförts med hjälp av intervjuer där våra fyra informanter som besvarat våra frågeställningar utifrån sin undervisning. På så sätt har vi kunnat besvara våra forskningsfrågor. Resultatet visar att lärarna är genusmedvetna men behandlar ämnet i undervisningen på olika sätt. Slutsatsen vi kommit fram till är att genus i undervisningen är en viktig aspekt att beröra i undervisningen för elever. Detta med hjälp av Biestas tre begrepp, lyfta fram alla elevers lika värde oavsett könstillhörighet, etnicitet och identitet för elever i de tidiga skolåren.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers strategier för att stötta flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Fokus finns även på de utmaningar som pedagogerna stöter på i interaktionen med flerspråkiga barn. Följande frågeställningar har formulerats för att söka svar på studiens syfte: “Vilka utmaningar bemöter förskollärare i samspelet med flerspråkiga barn?” samt “Vilka strategier använder förskollärare i syfte att främja barnens språkutveckling i interaktionen med flerspråkiga barn?”. Vi har tagit del av tidigare forskning som visat att barnen behöver använda sitt modersmål för att kunna utveckla det svenska språket. Samt olika strategier som kan vara fördelaktiga i arbete med flerspråkiga barn för att stödja deras språkutveckling. Vi har använts oss av en kvalitativ metod där vi utfört observationer på en förskola i södra Sverige. I resultat delen kopplas observationerna samman med den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visade att förskollärare har kunskaper samt tillvägagångsätt för att arbeta med flerspråkiga barn i syfte att främja deras språkutveckling. Det uppstår en del utmaningar i interaktionen med flerspråkiga barn då deras ordförråd är begränsat. Men pedagogerna använder sig av olika strategier såsom bild stöd och TAKK-tecken för att stödja deras språkutveckling.

This study is written in the light of the ongoing debate in Sweden about the school's purpose, and the political will to enhance the schools focus on factual and subject knowledge. This study aims to explain how this purpose can be read in today's syllabus for the civics subject for school years 4-6. It also intends to explain how this purpose has developed since 1980. This is done by using an ideal type analysis together with professor Gert Biestas theoretical framework, where he distinguishes three functions of education; qualification, socialisation, and subjectification. Qualification refers to the educational purpose to mediate knowledge in preparation for a future working life, socialisation to integrate the pupils into existing cultural-, social- or political orders and subjectification about promoting the pupils autonomy. The results show that today's syllabus for the civics subject is primarily focussed on the qualification function, while the socialisation- and subjectification functions are less apparent. Further, it shows that the syllabuses for the civics subject have developed since 1980. From a syllabus mediating qualification and socialisation equally, to today's focus on qualification. The analysis also shows that in some cases there are conflicts between the functions. These conflicts have however decreased in the syllabuses since 1980.

No description available.