Syftet med uppsatsen är att beskriva hur fem av Sveriges största advokatbyråer arbetar praktiskt med att motivera sina biträdande jurister i yrkesrollen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras på Maslows behovshierarki. Motivationsarbetet utvärderas i uppsatsen om det kan bidra till att de biträdande juristerna stannar kvar på byråerna eller inte. Utvärderingen sker genom att för- och nackdelar med motivationsverktygen diskuteras. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie och det empiriska avsnittet bygger på intervjuer med HR- chefer på respektive advokatbyrå. Intervjuerna har varit semistrukturerade och frågor kring advokatbyråernas motivationsarbete samt frågor om en eventuell problematik i att behålla biträdande jurister på byrån har ställts till samtliga respondenter. En slutsats är att social gemenskap och professionell utveckling är betydelsefulla motivationsverktyg på advokatbyråerna. Dessa motivationsverktyg kan formas genom tydliga värderingar och ett gott ledarskap. En annan slutsats är att det sker en utveckling mot fler alternativa karriärvägar än enbart med delägarskap som mål. En tredje slutsats är att social gemenskap, professionell utveckling och delägarskap kan bidra till att jurister behålls på byråerna.

Problemdiskussion: Allt fler arbetar för en mer jämställd arbetsplats, på EY har antalet kvinnliga delägare ökat från 13 procent till 16 procent, vilket är ett resultat av ett aktivt jämställdhetsarbete som började för fem år sedan. Även på Deloitte har andelen kvinnliga delägare ökat från 17 procent till 20 procent. Avsaknaden av kompetenta kvinnor sägs inte vara en förklaring till varför det är få kvinnliga delägare, en förklaring som ofta används är att rekrytering till de högre positionerna ofta sammanfaller med tidpunkten då många skaffar barn. Andra menar att glastaket kan vara en förklaring till den ojämna fördelningen. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar kvinnors möjlighet att bli delägare. Även se om dessa faktorer kan vara förklaringar till varför det är få kvinnliga delägare inom redovisning- och revisionsbranschen. Metod: Empirin i studien består av intervjuer med tio respondenter. Empirin har analyserats mot den teoretiska referensramen som består av teorier om glastaket, föräldraledighet och organisatoriska faktorer. Analys och slutsats: De faktorer som har identifierats i studien är att föräldraledigheten har en negativ påverkan och stödet från chefen har positiv påverkan på möjligheten att bli delägare. Dock visade studien att viljan hos de kvinnliga respondenterna att bli delägare är låg. Respondenternas upplevelser gällande glastaket varierade och därför kunde ingen klar slutsats dras om glastakets existens. / Background: More and more people are working to get a more equal workplace. The numbers of female partners has increased from 13 percent to 16 percent at EY, which are the results of an active equality work that began five years ago. While at Deloitte the proportion of female partners has increased from 17 percent to 20 percent. The problem is not considered that there is an absence of competent women, it is said to be that recruitment to the higher positions often coincides with the time when many women have children. Others mean that the glass ceiling may be an explanation for the uneven distribution. Purpose: The purpose is to examine what factors affect women’s opportunity to become partners. Also see if these factors may explain why there are few female partners in the accounting and auditing industry. Method: The empirical study consists of interviews with ten respondents. The empirical data were then analyzed against the theoretical framework that consists of theories about the glass ceiling, parental leave and organizational factors. Analysis and conclusion: The factors that have been identified in this study is that parental leave has a negative impact and the support of the manager has a positive impact on the possibility to become a partner. However, the study also showed that the will of the female respondents to become partners is low. The respondents' experiences varied regarding the glass ceiling and because of that, a clear conclusion could not be drawn about the glass ceiling's existence.

Revisionsbranschen är en mansdominerad bransch som är känd för att ha lägst andel kvinnor bland dem ledande positionerna. Kvinnor har stött på olika hinder och haft svårare att nå högre positioner än män, men på senare år har branschen blivit mer jämställd. Studier har visat att könsfördelningen inom delägarkretsen har förändrats till det bättre. Syftet med denna studie är att undersöka kvinnliga delägares uppfattningar av faktorer som påverkat kvinnors möjligheter att bli delägare i medelstora och stora revisionsbyråer samt om de uppfattar att dessa faktorer fortfarande finns.   Studiens teoretiska referensram fokuserar på revisionsbranschen och strukturella teorier. I studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts för att få en djupgående förståelse om hur kvinnliga delägare upplever att olika faktorer har påverkat dem att bli delägare samt om de upplever att en förändring har skett i branschen. Vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med kvinnliga delägare från fyra olika bolag.   Resultatet av empirin visar att de kvinnliga delägarna inte upplevt hinder för att nå delägarskap. Det enda hindret som påverkar möjligheterna för att bli delägare är varje individs egna egenskaper, ambitioner och mål. Föräldraskap ses inte som ett hinder av delägarna, däremot upplever de att kombinationen av familj och karriär kan upplevas vara svår. Delägarna upplever att det har skett en förändring bland könsfördelningen i delägarkretsen och att branschen är under utveckling. Med den här studien vill vi bidra till en ökad förståelse kring vilka hinder som påverkar kvinnors avancemang inom revisionsbranschen. / The auditing industry is a male dominated industry that is known for having the lowest proportion of women among the leading positions. Women have encountered various obstacles and found it more difficult to reach higher positions than men, but in recent years the industry has become more equal. Studies have shown that the gender distribution within the circle of partners has changed. The purpose of this study is to investigate female partners’ perceptions of factors that have affected women’s opportunities to become partners in medium-sized and large auditing firms and whether they perceive that these factors still exist.  The study's theoretical framework focuses on the auditing industry and structural theories. A qualitative approach was used to gain an in-depth understanding of how female partners feel that various factors have influenced them to become partners and whether they feel that a change has taken place in the industry. We conducted six semi-structured interviews with female partners from four firms.  The results show that the female partners don’t experience obstacles to achieve partnership. The only obstacle is each individual's own characteristics, ambitions and goals. Parenting is not seen as an obstacle by the partners. However, they experience that the combination of family and career can be difficult. The partners feel that there has been a change in the gender distribution in the co-owner and that the industry is still changing. With this study, we want to contribute to an increased understanding of the obstacles that affect women's advancement in the auditing industry.

Bakgrund och problemdiskussion: Inom organisationer är vd:n ett hett och debatterat samtalsämne när det kommer till verksamhetsstyrning. Inom små till medelstora verksamheter är det inte ovanligt att ägaren är både ägare och vd för verksamheten, vilket betecknas som ett ägarlett företag. När ett företag går från ett ägarlett styre till en extern vd kan det ha en stor inverkan på verksamheten. Ett byte av vd innebär att en ny person kommer att bestämma hur verksamhetens styrning ska utformas och implementeras. Fortsättningsvis innebär det ett stort steg för ägaren när den ska frånsäga sin vd-position och lämna över till en extern vd. Det finns två olika teorier som förklarar relationen mellan ägare och vd. Agentteorin, som antar att människor agerar utifrån sitt eget intresse, och stewardshipteorin, som utgår från att människor agerar utifrån verksamhetens bästa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om verksamhetsstyrning förändras i samband med att en extern vd intar vd-rollen i ett tidigare ägarlett företag. Ytterligare kommer studien att undersöka hur ägaren och den externa vd:n ser på skiftet när en extern vd intar vd-rollen utifrån agentteorin och stewardship. Metod: Studien är en fallstudie som undersöker två företag som har genomgått ett skifte från ägarlett styre till externt styre. Denna studie kompletteras med inblick och erfarenhet från rekryterare inom högre befattningar. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi, med induktiva forskningsval som har abduktiva anslag. Det empiriska materialet har samlats in via sju stycken respondenter via semistrukturerade intervjuer. Slutsats: De slutsatser som kan dras från studien är att verksamhetsstyrningen förändras till att bli mer målstyrd när företaget går från ett ägarlett styre till att en extern person intar vd-rollen. Både ägare och vd från respektive verksamhet visar en skiftning av både opportunistiskt beteende och beteende som liknar en ‘steward’. Det innebär att det inte finns ett svart-vitt beteende avseende om individerna agerar efter sitt eget bästa eller efter verksamhetens bästa. Deras synsätt och agerande uppvisar en kombination av båda teorierna i samband med att verksamheten blir mer professionell, strategisk och målstyrd. / Background: Within organisations, the CEO is a well-known and debated subject when it comes to corporate governance in small to medium-sized enterprises (SMEs). When a company moves from an owner-led governance to an external CEO, it can have a major impact on the business. An alteration in the role of CEO would allow for a change in the governance of the business, through potential new individualistic implementations and structural decisions. Furthermore, it is a largely significant step for the owner to relinquish the position of CEO to an external individual. There are two different theories to explain the relationship between owners and CEOs. Agent theory, which assumes that people act in their own interest, and stewardship theory, which assumes that people act in the best interests of the business. Purpose: The purpose of the thesis is to investigate whether corporate governance changes when an external person is appointed CEO in a previously owner-managed company. Furthermore, this thesis will investigate how both the owner and the external CEO perceive the transition when the role of CEO is assigned to an external individual based on agent theory and stewardship theory. Method: The study is a case study examining two case companies that have experienced a shift from owner-led governance to external governance, along with the insight and experience of two senior recruiters. The study is based on a qualitative research strategy, with specific attention to inductive research choices and abductive approaches. The empirical material has been collected via semi-structured interviews and the involvement of seven respondents. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the thesis is that the corporate governance changes and becomes more goal-oriented when an external person is the CEO. Both owners and CEOs from each business have a tendency towards both opportunistic and steward-like behavior. This means that there is no specific behavior regarding whether they act in their own best interests or in the best interests of the business. Their views and actions reflect a combination of both theories as the organisation becomes more professional, strategic and goal- oriented.