No description available.

No description available.

No description available.

Ce mémoire met en lumière la corrélation qui existe entre l’utilisation d’une langue et sa culture. Pour ce faire, nous nous appuyons sur le roman La grève des bàttu par Aminata Sow Fall (2011). La thèse de départ est que la culture de l’auteur influe sur sa narration ainsi que sur le vocabulaire utilisé. Dans cette étude nous mettons en évidence les traits caractéristiques de la société sénégalaise trouvés dans le texte de ce roman. Nous faisons également un bref survol de l’histoire du Sénégal étant donné que cela influe sur la situation langagière de ce pays, ainsi que dans de nombreuses anciennes colonies françaises. Le Sénégal est pris en étau entre une langue officielle, dans ce cas le français et une langue véhiculaire, ici le wolof, un mélange entre modernité et tradition. Nous démontrerons que cette dualité du langage est indispensable à l’auteur pour exprimer au plus près son ressenti et tout ce qui est lié à la culture du pays. / The relationship between a language and its culture is highlighted in this study through the Senegalese writer Amin ata Sow Fall’s book La grève des báttu. The need of using a native language for all aspects connected to its culture is pointed out by the major characteristics of the Senegalese culture as well as the language used to describe these. The study also onsiders the difficulties that many of the foreign colonies, like Senegal, are experiencing regarding the language. Senegal is being stuck between an official language which in this case is French, representing modernity, and a local language such as Wolof representing tradition. We will show that both languages are being just as necessary for the author, aiming to be as trustworthy as possible telling her story.

No description available.

No description available.

Stildrag i sex noveller av Eyvind Johnson (Fredrik Smeds, C-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kom-munikation, 2001). I uppsatsen pekar författaren på olika stildrag i sex av Eyvind Johnsons noveller från tiden 1929–38. I analyserna av de enskilda novellerna ingår alltid en beskrivning av handlingen och dessutom diskuteras person- och miljöbeskrivningen. I ett senare kapitel har statistiska uppgifter om skiljetecken och meningslängd beräknats, men framför allt studeras där dialogen och kompositionen. Även ordvalet och valet av tilltalsord har studerats, liksom det dialektala talspråket i en novell. Syntaxen undersöks också, exempelvis graden av samordning (asyndes, polysyndes etc.).

Studien syftade till att undersöka attityder till flerspråkighet i allmänhet och till den egna språkliga repertoaren hos elever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet. Syftet var också att undersöka elevernas uppfattningar om andras attityder till flerspråkighet. Metoden som valdes för undersökningen var en semistrukturerad intervju. Intervjuerna utfördes enskilt med åtta elever från två olika skolor. Frågorna till intervjuerna var fasta men eleverna hade också möjlighet utveckla sina svar. Resultaten är uppdelat i tre olika delar: elevers egna attityder till flerspråkighet, elevers uppfattningar om andras attityder samt elevers uppfattningar om lärares attityder. Resultaten visade att elever för det mesta är positiva till flerspråkighet i allmänhet, men också till den egna språkliga repertoaren. Trots att eleverna är positiva i allmänhet uppgav  de också att de inte använde sig av hela sin språkliga repertoar just nu. Eleverna bedömde också att de flesta i deras omgivning verkar ha positiva attityder gentemot flerspråkighet. Några elever ansåg att lärare kunde vara positiva gentemot flerspråkighet i allmänhet men att de fick en känsla av att lärare i vissa fall såg elevernas flerspråkighet som ett hinder. Precis som tidigare forskning visat används inte hela den språkliga repertoaren aktivt i undervisningen.

I studien undersöktes meningar som innehöll begreppet demokrati i tre läromedel i SO för årskurs 7-9, med syftet att undersöka kontexterna kring begreppet demokrati. Systemisk – funktionell lingvistik användes som metod för att klargöra hur texterna konstruerade processer och deltagare, samt texternas metafunktionella strukturer. I studien mättes även läsbarhetsindex, långa ord, meningslängd och nominaliseringar för att se vilket av läromedlen som lämpade sig bäst i undervisning för svenska som andraspråkselever. Resultatet visade att läromedlen skilde sig åt vad gäller abstraktionsgrad trots att LIX-värdet inte skilde sig markant. Det visade sig även att tydlig struktur som rubriksättning, korta stycken och ett intresseväckande innehåll sammanföll med en mer lättillgänglig och konkret text, som anknöt till elevernas repertoar.

No description available.